Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grenville, 1. George - Grenville, 2. George, Lord Temple - Grenville, 3. William Wyndham - Grenzboten, Die - Grenzmark Posen-Westpreussen - Grepen - Grepp, Kyrre - Greppbräde - Gresham, Sir Thomas - Greshams lag - Gresset, Jean Baptiste Louis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRENZBOTEN
1763; till hans namn äro knutna förföljelserna
mot Wilkes och den amerikanska
stämpelakten. Saknande Georg III:s förtroende,
avskedades han 1765. Den s.k. G. act av 1770,
som tillförsäkrar underhuset avgörandet över
omstridda parlamentsval, tillkom på G:s
initiativ. — Litt.: ”The G. papers” (1852). P.N-m.
2) George G., Lord T e m p 1 e, 1784
markis avBuckingham, den
föregåendes son, politiker (1753—1813), en av Georg
IH:s anhängare i dennes kamp mot Fox’
projekt om reformer i styrelsen av Indien, var en
tid lordlöjtnant på Irland. C.
3) William W y n d h a m G., den
föregåendes bror, baron, politiker (1759—1834),
var medl. av
underhuset 1782—90, då
han blev pär. På
gr. av kunskaper,
duglighet och
släktförbindelser erhöll G.
en rad höga
ämbeten och var 1791—
1801 kusinen William
Pitt d.y:s
utrikesminister. G. var en
varm anhängare av
Fox, som blev G:s
utrikesminister, då
G. 1806 bildade sin koalitionsregering ”alla
talangers ministär”. Fox’ död i sept. var ett
hårt slag för G., och då Georg III avfordrade
honom ett löfte att icke framlägga
proposition om medgivanden åt de irländska
katolikerna, avgick ministären. 1823 lämnade G.
det offentliga livet. — Litt.: E. D. Adams, ”The
influence of G. on Pitfs foreign policy” (1904).
P.Dhl.
Grenzboten, Die [di grä’ntsbätan], tysk
veckoskrift för politik, litteratur och konst,
grundad 1841 av I. Kuranda i Bryssel. 1842
flyttades den till Leipzig, övertogs 1848 av
G. Freytag och Julian Schmidt och blev ett
språkrör för preussisk liberalism för att
småningom bli det nationalliberala partiets
viktigaste tidskr. Den upphörde 1923. A.Bd.
Grenzmark Posen-Westpreussen [grä’ntsmark
päzan-vä’stpråisan], prov, i Preussen, bildad
1922 av återstoden av de 1919 till Polen
avträdda prov. Posen och Westpreussen; 7,714
kvkm.; 332,485 inv. (1925). G., som är
Preussens glesast befolkade provins, är skog- och
sjörik samt genomdrages av breda, delvis
för-sumpade dalgångar. Huvudnäring: jordbruk.
Huvudstad är Schneidemühl, 37,520 inv.
(1925). S.
Grepen, fyrskeppsstation i öregrundsgrepen,
mellan n. delen av Gräsö och fastlandet.
Grepp, Olav K y r r e, norsk politiker (1879—
1922). Efter univ.-studier invaldes G. i
arbetarpartiets centralstyrelse 1912. Han
arbetade för revolutionär taktik och stärkande av
arbetarrörelsens utomparlamentariska
hjälpmedel samt genomdrev 1918 arbetarpartiets
anslutning till den kommunistiska
internatio-nalen. Ss. partiets ledare lyckades G. trots
samarbetet med Moskva bevara en viss
självständighet åt partiet. Som organisatör och
taktiker torde G. ha varit en av den norska
arbetarrörelsens främste. T.E-r.
Greppbräde på stränginstrument, se
Gripbräde.
Gresham [grä’Jam[, Sir Thomas, se G r e
s-h a m s lag.
Greshams lag [grä’fems] benämndes av H.
D. MacLeod det ofta iakttagna förhållandet,
att om två
myntsorter med samma
nominella värde men
med olika
produktionskostnader cirkulera i samma
marknad, kommer det
dyrare myntet att
försvinna ur
cirkulationen; ”dåliga pengar
driva alltid ut goda”.
Om t. ex. vid
sidan av ett
fullvik-tigt mynt ett mynt
med lägre guld- el. silverhalt utsläppes,
frestas människorna att samla det fullviktiga
och i sina affärer endast använda det
mindervärdiga. I sht gäller detta, om förtroendet för
landets penningväsen är rubbat. — G.l. är
uppkallad efter den engelske guldsmeden och
bankiren Sir Thomas Gresham (1519—
79), som under en följd av år var finansexpert
hos engelska regeringen och 1552—74 var dess
ombud i Antwerpen, bl.a. med uppgift att
förmedla statslån. Han lyckades efterhand
överflytta en del av statsskulden på engelska
händer och var initiativtagare till
Londonbörsen. T.E-r
Gresset [gräsä’], Jean Baptiste Louis,
fransk skald (1709—77), uppfostrades av
jesuiter, men då han fick rykte som
antiklerikal libertindiktare, blev han skild från orden.
Mot slutet av sitt liv blev han religiös, ångrade
sin diktning, beklagade, att han skrivit för
teatern, och förstörde en del av sin otryckta
poesi. G. var en spirituell och elegant poet
med en graciös, utsökt och fyndig stil. Bland
hans kvicka contes märkes den mycket popu-
— 875 —
— 876 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
