Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Griepenkerl, Christian - Grierson, Sir George Abraham - Gries - Griesbach, Johann Jakob - Griesinger, Wilhelm - Griess, Peter - Griffel - Griffelskiffer - Griffeltavla - Griffenfeld, Peder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRIERSON
för nya operahuset i Wien. I flera palats
utförde han tak- och väggdekorationer med
mytologiska och allegoriska motiv, och den stora
mötessalen i Atens vetenskapsakad. är smyckad
med ett av hans vackraste verk,
”Prometeus-myten”. M.Bjn.
Grierson [grFasan], Sir^George
Abraham, engelsk språkforskare (f. 1851), vistades
1873—99 i Indien och utsågs 1898 till ledare
för en allmän undersökning av Indiens nutida
språkförhållanden. Denna undersökning bar
frukt i den, delvis jämte S. Konow, utarbetade
”Linguistic survey of India” (11 bd, 1903—28),
ett av vår tids mest storslagna arbeten på
språkvetenskapens område. G:s övriga
resultatrika verksamhet på det nyindiska området
ägnades tidigare huvudsaki. bihari (t.ex. ”Seven
grammars of the dialects of the Bihari
lang-uage”, 2 bd, 1885—89, ”Bihar peasant life”,
1885, en utmärkt framställning av nutida
indiskt liv, samt jämte A. F. Hoernle ”A
com-parative dictionary of the Bihari language”, 2
bd, 1885—89), senare övervägande de n.v.
indiska dial., framförallt kaschmiri, bl.a. ”The
Pisaca languages of North-western India”
(1906) med dess uppmärksammade
framställning av de n.v. indiska dial:s
släktskapsförhållanden (jfr Dardiska språk) och
ävenledes angränsande ostiranska idiom. C.F.
Gries [gris], förort till Bolzano (se d.o.).
Griesbach [grfsba^], Johann Jakob,
tysk teolog (1745—1812), prof, i exegetik i Jena
1775, var en av de tidigaste företrädarna för
den vetenskapliga textkritiken av N.T. och
utgav bl.a. en vetenskaplig kritisk ed. av N.T.
1774—75 (flera senare uppl.). Till G. hänför
sig också termen synoptiker (se d.o.) för de 3
äldsta evangelierna. [S.N.]
Griesinger [grFzirpr], Wilhelm, tysk
läkare (1817—68), kom tidigt in på psykiatrisk
praktik, 1845 utkom hans berömda lärobok
”Die Pathologie und Therapie der psychischen
Krankheiten” (2 Aufl. 1861). G. blev 1849 prof,
i Kiel men utbytte denna plats mot
president-skapet i en sanitetskommission under kediven
Abbas i Kairo. Som en följd av detta uppdrag
utkom 1857 hans andra storverk
”Infections-krankheiten” (2 Aufl. 1864). 1854 blev G. prof,
i Tübingen, 1860 i Zürich och 1865 i Berlin.
G:s största förtjänster ligga inom psykiatriens
område, där han var en ivrig förkämpe för
avskaffandet av tvångsåtgärder mot sinnessjuka;
han uppfattade sinnessjukdomarna som
förändringar i hjärnan och införde därmed den
patologiska anatomien i den kliniska
psykiatrien. Å.Ch.
Griess [gris], Peter, tysk kemist (1829—
88), lärjunge till H. Kolbe, kom till London
som A. W. Hofmanns assistent, kemist vid ett
av Englands största bryggerier 1862. G:s
huvudarbete faller inom tekniken, men han har
riktat även kemien, särsk. den organiska, med
många viktiga vetenskapliga undersökningar,
främst upptäckten av diazoföreningarna. Dessa
ledde sedan till framställning av azonfärgämnen,
och G. är alltså att anse som upphovsmannen
till denna industri. Ej.
Griffel, ursprungi. metallverktyg för
skrivning på vaxtavla (lat. stylus), sedan lämpligt
tillformade stycken av skiffer (griffelskiffer, se
d.o.), som användas för skrivning på tavla av
skiffer; g. måste vara mjukare än tavlan och
ge vitt el. grått streck. G. liksom griffeltavlan
(se d.o.) är nu ur modet och torde snart helt
försvinna ur skolmaterielen. K.A.G.
Griffelskiffer, skiffer, som genom två
tätt-stående skiffringsplan, en skiktyta och ett
för-skiffringsplan, är avsöndrad i tunna stänglar,
vilka formas till grifflar. Den mest
användbara g. erhålles från England och Tyskland
(Thüringen och Fichtelgebirge) och är
huvudsaki. metamorfoserade siluriska skiffrar. K.A.G.
Griffeltavla, skiffertavla; härför användes väl
klyvbar, hård skiffer, vanl. svart, varpå
skri-ves med en griffel (se d.o.). G. förfärdigas
oftast av samma slag skiffer, som användes
till takskiffer; klyvningsplanen äro i regel
falska skiffringsplan el. förskiffringsplan. K.A.G.
Griffenfeld, Peder, urspr. Schumacher,
adlad och greve G., dansk statsman (1635—99),
var son till en
inflyttad tysk
vinhandlare i Köpenhamn.
Tidigt framträdde
hans stora begåvning,
vid 12 års ålder kom
han till univ., och
samtidigt upptogs
han i biskop
Brocn-mands hem. Av
denne mottog den ur ett
tyskt, pietistiskt hem
utgångne G. starka
intryck i dansk och
luterskt-ortodox riktning. Under långvariga
utländska resor, till Nederländerna,
England, Frankrike, Spanien, förvärvade G.
synnerligen grundliga kunskaper, framförallt i
språk. Då G. 1662 återkommit till Danmark,
riktades, sannolikt genom kansleren Reetz,
Fredrik IILs uppmärksamhet på G., och han
utnämndes 1663 till kungl. arkivarie och
bibliotekarie. G. kom härigenom i nära beröring
med den bokälskande konungen, och som
arkivarie fick han vården om rikets hemligaste
handlingar. Genom Gabel blev G. 1665 också
— 895 —
— 896 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
