Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grindvalsläktet - Gringoire (Gringore), Pierre - Grinius, Kažys - Grinnell land - Grinneröd - Grinstad - Grip (fabeldjur) - Grip (härad) - Grip, ätt - Grip, 1. Nils - Grip, 2. Moritz - Grip, C.A.S. - Grip, Elias - Gripbräde el. greppbräde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRINGOIRE
Grindvalfångsten förd i land.
Efter Meerwarth-Soffel.
terna, blir den, ss. vid Färöarna, föremål för
en blodig jakt. Valstimmen drivas in med båtar
i vikarna, där djuren stickas med spjut el.
drivas upp på stranden och slås ihjäl. H.W.
Gringoire [grägQa’r] (även Gringore),
Pierre, fransk förf. (o. 1470—1538 el. 1539).
G:s produktion var mycket stor och omfattade
ett flertal skådespel, dialoger, satiriska och
didaktiska dikter, tillfällighetsdikter, politiska
och religiösa dikter, pamfletter o.s.v. Han är
en typisk representant för den sista
medeltiden, positiv och praktisk, rätt torr genom sin
bristande fantasi och sin saknad av sensibilitet.
Genom sitt enkla, klara språk, sin dyrkan av
ordning och reda framförallt förebådar han
emellertid klassiciteten. Han har blivit kallad
sin tids Voltaire. Särsk. betydande är G:s
insats som teaterman. Han dominerade länge
teatergillet Enfants sans souci (se d.o.), blev
mère sotte och till sist prince des sots. Hans
dramatik sträcker sig över alla dåtida genrer,
och här är han kanske mest en klassicismens
förelöpare; han höjde sottien (se d.o.) och
moraliteten (se d.o.) upp på ett högt plan. —
Litt.: Ch. Oulmont, Ӄtudes sur la langue du
P. G.” (1911). A.P-n.
Grinius, K a z y s, litauisk politiker och
publicist (f. 1867), läkare, 1906—26 med smärre
avbrott red. av ”Lietuvos zinios”, huvudorgan för
folksocialisterna (laudininkai), lantdagens
största parti; G. är alltjämt partiets främsta namn,
var 1920—22 ministerpresident och juni—dec.
1926 republikens president. Th.
Grinnell land [grinäT länd], en del av
Elles-mereland (se d.o.).
Grinneröd, s:n i Inlands Fräkne hd,
Göteborgs och Bohus län, innanför Orust; 42,so
kvkm., därav 40,99 land; 585 inv. (1931; 14 inv.
pr kvkm.); 6,09 kvkm. åker (1927; 14,9% av
landarealen), 19,31 kvkm. skogsmark. —
Pasto
rat: Forshälla, Resteröd, Ljung och G.,
Älv-syssels n. kontrakt, Göteborgs stift. J.C.
Grinstad, s:n i Dalsland, Sundals hd,
Älvsborgs län, s.ö. om Mellerud; 55,48 kvkm.,
därav 55,40 land; 1,329 inv. (1931; 24 inv. pr
kvkm.); 35,35 åker (1927; 63,8 % av
landarealen), 14,io kvkm. skogsmark. — Pastorat:
Bolstad, G., Gestad och Erikstad, S. Dals
kontrakt, Karlstads stift. J.C.
Grip (ytterst av grek, gryps), fabeldjur med
huvud och vingar som en örn och ben som ett
lejon; ofta uppträdande i antik och medeltida
konst. Her., fantasifigur, vars övre del, huvud,
framben och vingar, äro av örn och nedre del
med bakben och svans äro lejonets. Stundom
utbytas vingarna mot drak- el. flädermusvingar,
ss. i Östergötlands vapen. E.H.;G.W.F.
Grip, hd i Möre fylke, v. Norge, omfattar ett
flertal mindre öar n.v. om Kristiansund; 0,48
kvkm.; 274 inv. (1930). S.
Grip, adlig och friherrlig ätt. Bo Jonsson
Grips (se denne) sondotters son riksrådet Bo
Niklisson (död o. 1465) upptog i sitt vapen
gripen. Ättlingar till honom voro G. 1) och 2), av
vilka den förre slöt ätten på svärdssidan 1592. C.
1) Nils Birgersson G., friherre till Tärna
(1535—92), nämnes som riksråd 1562,
nyttjades av Erik XIV i åtskilliga uppdrag, bl.a. jämte
Klas Fleming och Per Banér som befälhavare
över flottan under en kortare tid 1564. Under
Johan HI:s regering förekommer han ej som
riksråd. H.O.
2) Moritz Birgersson G., den föregåendes
bror, friherre till Vinäs (1547—91). I mitten
på 1570-talet nämnes han som hovjunkare hos
Johan III, 1585 blev han ståthållare på Hapsal
och 1587 hovmästare hos hertig Sigismund.
1589 nämnes han ”troman och råd”, deltog s.å.
i mötet i Reval och tillhörde de riksråd, som
efter detta kommo i onåd hos konungen. 1590
efterträdde han Göran Boije som krigsöverste
i Estland, företog ett tåg mot Novgorod men
måste vända och förlorade en stor del av
hären på återtåget. H.O.
Grip, C.A.S., krigare, se Gyllengrip.
Grip, Elias, förf, och skolman (f. 2% 1873),
fil. d:r vid Uppsala univ. 1901, lektor vid
Norrköpings lärov. 1909, har utg. talrika övers, och
populära saml. av folksagor från olika länder
samt biografier. Särsk. märkes ”Några bidrag
till kännedom om sv. folkliv. Folksed, folktro,
och folkdiktning i Uppland” (1917). v.S-w.
Gripbräde el. g r e p p b r ä d e, på
stränginstrument ett bräde, fastlimmat på den övre,
avplattade sidan av halsen. Vid spelning
tryckas strängarna av fingrarna mot g. På en
del hithörande instrument, t.ex. gitarren och
lutan, markeras greppen med band, placerade
— 919 —
— 920 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
