Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gripsholm (slott)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRIPSHOLM
porträttsamling. G. är ett av landets
märkligaste arkitektoniska minnesmärken med väl
bevarade och pietetsfullt återställda miljöer
från skilda perioder, alltifrån Vasatiden till
1800-talets mitt. Slottets historia kan följas
till 1300-talet, då den mäktige jorddrotten Bo
Plan av Gripsholms slott. Nederst t.h. Teatertornet,
därbredvid åt s. Drottningflygeln. Norr därom
Vasatornet. Mitt i bilden Griptornet. Det lilla
tornet mellan detta och Teatertornet är
F ängel setornet.
Jonsson Grip 1380 här lät uppföra en borg,
som erhöll namn efter gripvapnet. Inlöst till
Kronan i början av 1400-talet, brändes borgen
av försvararna vid Engelbrekts annalkande
1434. Genom köp övergick G. 1472 till Sten
Sture d.ä., vilken överlät godset till Mariefreds
kartusiankloster 1498. I Kronköket har man
sannolikt rester av de medeltida
anläggningarna. 1526 återfordrade Gustav Vasa godset som
arv och påbörjade 1537 genom Henrik v. Cölen
de byggnadsarbeten, som ännu sätta sin prägel
på slottets äldre partier. Från denna tid intar
G., ”ödenas slott”, en dominerande ställning
bland de kungliga slotten med både ljusa och
dystra minnen ur sv. historia. Gustav Vasa
vistades ofta på G., och under de tragiska
förvecklingarna under de följ. Vasakungarna
tjänade slottet tidvis som fängelse åt hertig Johan
och Erik XIV. Byggandet fortsatte under hela
1500-talet. Under 1600-talet var G. huvudsaki.
änkesäte för sv. drottningar. En ny glansperiod
inföll med Gustav III, som moderniserade de av
honom bebodda delarna av slottet och företog
omfattande tillbyggnader, ss. Kavaljersflygeln
vid yttre borggården och teatern. Även Oskar I
och Karl XV företogo omändringsarbeten,
del
vis i nygotik. 1892—1900 undergick G. under
ledning av F. Liljekvist en grundlig
restaurering, som hade till uppgift att återskänka
borgens exteriör dess urspr. prägel av Vasaslott
samt att återställa interiörerna i deras forna
skick el. i den historiska stil, som
karakteriserade de olika rumsgrupperna.
G. har ett sällsynt vackert läge och gör med
sina röda murmassor och sina mäktiga torn
resande sig ur grönskan ett mer måleriskt än
arkitektoniskt slutet intryck. D.ä. borgen
bildar en oregelbunden 5- el. 6-hörning,
omslutande en inre borggård med väl bevarad
renässansdekoration i yttre målning. Byggnaden
flankeras av två framspringande flyglar och
omgives av fyra mäktiga, till tre fjärdedelar
fristående rundtorn, det väldiga Griptornet,
dominerande över den yttre borggården, Vasatornet
i n.ö., Teatertornet i s.ö. och Fängelsetornet i
v. Yttre borggården omgives av lägre
byggnader från skilda tider. Här ha de båda av
Pontus De la Gardie från ryssarna 1581 erövrade
stora kanonerna ”Galten” och ”Suggan”
uppställts. Slottets nedre våning upptages av en
grupp rum från Vasatiden och en annan från
storhetstiden. I andra våningen,
Kungsvåning-en, härska rokoko och gustaviansk stil med
undantag av ett par rum med nygotik och ett
par andra, ss. Rikssalen, återställda i senare
Vasastil. Bland de gustavianska rummen
märkas Gustav HI:s runda salong i Teatertornet
och en svit, tillhörande ”Drottningens våning”.
Även den till största delen nyuppförda
vindsvåningen har arrangerats i gustaviansk stil,
med användande av dekorationsdetaljer från
annat håll, bl.a. från gamla operahuset. Här
ligger den av Gustav III inredda teatern (av
Cronstedt och Palmstedt). Under borgen
sträcka sig stora välvda källare, särsk. under
Grip- och Teatertornen. Under Kronköket vid
ingångsporten finns en källare från Sturetiden.
Det intressantaste rummet från äldre tider är
den s.k. Johan HI:s sängkammare med alkov
i muren, öppen spis och målad
blomsterdekoration i valvet. G. räknas bland de kungl.
lustslotten, ehuru det numera huvudsaki. tjänar
som förvaringsplats för historiska samlingar,
särsk. den storslagna porträttsamlingen, en av
de förnämsta i världen. Tanken på att här
bilda ett historiskt porträttgalleri torde ha
föresvävat redan Gustav Vasa. Samlingen har efter
hand ökats av efterföljande regenter och
omfattar nu, sedan en stor del av Statens
porträttsamlingar hitförts, närmare 2,000 nummer.
Fastän samlingen i främsta rummet
tillgodoser historiska synpunkter, rymmer den ett
betydande antal högtstående verk av sv. och
utländska mästare. — Litt.: G. Upmark i ”Valda
— 927 —
— 928 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
