Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gripsholm (slott) - Gripsholm (fartyg) - Gripsholms revir - Gripsvans - Griqualand - Gris - Gris, Juan (Gonzáles) - Grisaille - Grisar, Hartmann - Grisbådarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRISÉÄDARNA
skrifter” (1901); A. Hahr, ”De sv. kungliga
lustslotten” (1899); G. Nordensvan, ”G. och dess
konstskatter” (2 uppl. 1903); G. Göthe,
”Por-trättsaml. på G.” (1925); S. Strömbom & E.
E:son Uggla, ”Katalog över porträttsaml. på
G.” (1927). G.V.
Gripsholm, fartyg med dieselmotordrift,
tillhörande Sv. Amerika-linjen. G. byggdes 1924
vid Armstrongs varv i Newcastle. Dess
huvuddata äro: längd 175,2 m., bredd 22,6 m., sidohöjd
13,o m., djupgående 8,s m., deplacement på last
23,600 ton, brutto-registertonnage 18,000,
maskinstyrka 13,500 effektiva hkr., fart 17,5 knop,
lastförmåga 7,000 ton och inredning för 1,600
passagerare. Bild se pl. vid art. Docka. T.Hrn.
Gripsholms revir, adr. Strängnäs, tillhör ö.
distriktet och omfattar Selebo, Åkers, ö. och
V. Rekarnas samt delar av Daga, Villåttinge
och Oppunda härader av Södermanlands län.
Areal (1929): statsskogar 7,298 har, varav 5,756
produktiv mark, övriga allmänna skogar
21,466, resp. 16,515 har. 1929 års avverkning
å statsskogar 29,474 kbm. Reviret är delat i
5 bevakningstrakter. Å till reviret hörande
hä-radsallmänningar finnas 3 kronoskogvaktare
anställda. E.S.-P.
Gripsvans kallas en hos vissa reptiler och
däggdjur förekommande, inrullbar svans,
tillpassad för att omfatta grenar el. andra
föremål. En g. förekommer t.ex. hos kameleonten,
trädormarna, hos många småbjörnar och
bältdjur samt hos de flesta sydamerikanska apor.
O.C-n.
Griquaiand [grPkpaländ], två distrikt i
Sydafrikanska unionen, uppkallade efter g r i q u a,
en av hottentotternas huvudstammar. 1) G.
E a s t, omfattar s. sluttningen av Drakbergen;
19,668 kvkm.; 264,827 inv., därav 6,245 vita
(1921). Befolkningen, som till största delen
ut-göres av bantunegrer, driver boskapssktösel
och åkerbruk. Området införlivades 1874 med
Kapkolonien. — 2) G. W e s t, n. om
Oranje-floden, på båda sidor om Vaals utlopp; 39,359
kvkm.; c:a 85,000 inv. Landet, som till stor del
utgöres av torra stäpper, införlivades 1871 med
Kapkolonien efter upptäckten av stora
diamantfynd vid nedre Vaal och Kimberley. H.Bm.
Gris, se Svin.
Gris [gri], Juan (eg. G o n z å 1 e s, José),
•spansk-fransk målare (1887—1927), slöt sig
under studietiden i Paris till kubisterna men
nådde sedan en självständig uppfattning med
monumentala uttryck för lyrisk stämning. Han
är representerad i Kunstmuseet, Köpenhamn.
E.W.
Grisaille [griza’j] (fra.), ”grått i grått”,
målning av vit el. grå färg på grå grund.
Gri’sar [-zar], Hartman n, tysk katolsk
teolog, jesuit (f. 1845), 1871 prof, i
kyrkohistoria i Innsbruck, nu
honorarprof. och
privatlärd. G. har ägnat
ingående forskningar
åt det medeltida
på-vedömets historia; av
det stort lagda
arbetet ”Geschichte Roms
und der Päpste im
Mittelalter” utkom bd
1, 1900. G. har även
utg. flera arbeten om
Luther (ss. ”Luther”,
3 bd, 1911—12, 3
Aufl. 1924—25; ”Lutherstudien”, 6 h., 1921
—23, vari ingå ”Luthers Kampfbilder”, utg.
jämte F. Heege, reformationens mot
påve-dömet polemiska bildtryck), vilka, även om de i
stort sett visa historisk objektivitet, dock på
många punkter företräda en katolskt
fördomsfull syn. — Litt.: Självbiogr. i ”Die
Religions-wissenschaft der Gegenwart in
Selbstdarstel-lungen”, 3 (1927). S.N.
Grisbådarna, grundflak o. 18 km. v. om
Strömstad och till större delen inom sv.
sjöterritorium. Det utmärkes bl.a. med en
lys-och klockboj, som ersatt ett tidigare å platsen
befintligt fyrskepp. E.Hg.
G. ha blivit ryktbara ss. föremål för en
gränstvist mellan Sverige och Norge. Denna tvist,
som rörde sjögränsen mellan Sverige och
Norge, uppstod på 1890-talet och bilades genom
skiljedom. Förutom G. gällde tvisten
Sköte-grundet och den lilla ön Heja. Här har sedan
länge försiggått ett betydande hummerfiske,
vilket gav anledning till stridigheter mellan
sv. och norska fiskare om äganderätten till
öarna. Denna var icke så alldeles självklar.
Den sedan 1661 gällande
gränsregleringstrak-taten rörande sjögränsen mellan Sverige och
Norge var oklart avfattad och kunde giva
anledning till olika tolkningar, och den karta,
som var bifogad traktaten, var med avseende
på demarkationslinjen mellan öarna ofullst.
Gränstvisten blev 1897 akut och resulterade i
en unionskonflikt. En sv.-norsk utredning
företogs, varvid överenskommelse åstadkoms i
fråga om den inre gränslinjen. Beträffande
G uppnåddes således intet avgörande. Frågan
fick nu vila till 1904. Icke heller då lyckades
man emellertid träffa något avgörande, då sv.
riksdagen ogillade sammansättningen av den
skiljedomstol, som enl. förslag av sammansatt
sv.-norskt statsråd skulle fälla utslag i tvisten.
Först 1908 undertecknades en konvention
mellan Sverige och Norge med innehåll, att
gräns
Uppslagsbok. XI.
30
— 929 —
— 930 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
