Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grisbådarna - Grisehun, Il - Grisebach, August Heinrich - Grisebach, Eduard - Grisebach, Eberhard - Griselda el. Griseldis - Grisett - Grisi, 1. Giuditta - Grisi, 2. Giuliua
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRISCHUN
tvisten skulle hänskjutas till en skiljedomstol,
som skulle bestå av en sv. och en norsk led.
samt en person av en tredje nationalitet som
ordf. Den i okt. 1908 tillsatta skiljedomstolen
bestod av f. nederländske justitieministern J.
A. Loeff ss. ordf, samt landshövding Hj.
Hammarskjöld för Sverige och justitiarius F. V. N.
Beichmann för Norge. Som sv.
regeringskommissarie fungerade assessor C. O. Montan.
23/io 1909 förelåg skiljedomstolens utslag.
Giltigheten av 1661 års traktat med tillhörande
karta annullerades, då den i sin ofullständighet
icke kunde tjäna som grund för
gränsläggningen. Vidare bestämdes, att gränslinjen
skulle dragas i viss riktning mellan det
nordligaste av skären S. Drammen och
övervattens-stenen Hejakubb på resp. sv. och norsk sida.
Därigenom kom G. att tillfalla Sverige och
Skötegrundet Norge. Gränsen blev för Sveriges
vidkommande förmånligare än den, som från
sv. sida påyrkats 1897. För att markera den
sålunda bestämda gränslinjen utsattes 1911—
12 gränsmärken, och överenskommelse ingicks,
att dessa under en tid av 5 år i sänder
växelvis skulle underhållas av Sverige och Norge.
A.ö-n.
Grischun, 11 [-fo’n], se Graubünden.
Grisebach [gri’zabaz], August Heinrich
Rudolf, tysk botanist (1814—79), prof, i
na-turalhistoria i
Göttingen 1841, direktor
för bot. trädg. där
1875, företog ett
flertal vetenskapliga
resor genom Europa,
har utg. det klassiska
verket ”Die
Vegetation der Erde nach
ihrer klimatischen
Anordnung” (2 bd,
1872), den första
sammanfattande
framställningen av
växtgeografien, där G., utgående från A. von
Humboldts åsikter, sökte härleda
vegetationens sammansättning huvudsaki. från de
klimatiska förhållandena och jordmånen. Inom
växtsystematiken har G. ägnat sig åt Västindiens
och Argentinas flora. O.Gz.
Grisebach [grFzabaz], E d u a r d, tysk förf.
(1845—1906), debuterade 1869 med en anonym
diktsaml. ”Der neue Tanhäuser”,
kännetecknad av en egenartad blandning av stark
sinnlighet och schopenhauersk världssmärta. G.
skrev vidare litteraturhistoriska studier, vari
han drog en lans för förf, som Kleist, Bürger,
E.T.A. Hoffmann och G abbe, översatte från
kinesiskan, var verksam som bibliofil samt en
förtjänt Schopenhauerforskare och -utg. —
Litt.: H. Henning, ”E.G.” (1905); G. Müller, ”E.
G:s literarische Tätigkeit” (1907). A.Bd.
Grisebach [grFzabaz], Eberhard, tysk
filosof och pedagog (f. 1880), prof, i Zürich,
elev av Eucken, tager i sin filosofi blott
hänsyn till kulturutvecklingen och står
romantikerna och även den moderna dialektiska
teologien inom protestantismen (Gogarten) nära.
Av G:s skrifter märkas ”Wahrheit und
Wirk-lichkeiten” (1919), ”Gegenwart (eine kritische
Ethik)” (1928). E.v.A.
GriseTda el. G r i s e 1 d i s, hjältinna i en
novell ur Boccaccios ”Decameron” (10:e dagens
10:e novell). Novellen handlar om hur
mark-greve Valter gifter sig med den vackra och
dygdiga bondflickan G. och prövar hennes
trohet och tålamod genom att taga från henne
barnen, låtsa förskjuta henne och gifta om sig
med en förnämare brud, varvid G., som
sättes att ordna allt för den nya bruden, ber sin
man att icke pröva sin nya brud så hårt, som
han prövat henne. Därpå avslöjar greven den
förmenta bruden ss. deras dotter, och G. får
återtaga sin förra ställning som grevinna. —
Denna novell återberättades av Petrarca på
latin och har från denna version översatts som
folkbok på de flesta europeiska språk och
varit förebild för åtskilliga omdiktningar. Den
sv. folkboken ”Grisilla”, utkom redan 1644 och
har sedan ofta omtryckts. Från folkböckerna
har berättelsen mångenstädes och tidigt
övergått till muntlig tradition. v.S-io.
Grisett [-ä’t] (fra. grisette, eg. om ett enkelt
grått tyg, till gris, grå; i användning om vissa
kvinnor med syftning därpå att sådana av lägre
samhällsklass ofta voro klädda i dylikt tyg),
i Sverige i sht om Paris-förhållanden, särsk.
äldre sådana: ung, på egen hand levande flicka
av lägre klass (sömmerska o.d.), som ofta
inlät sig i kärleksförbindelser med studenter,
konstnärer o.d.; skildrad av franska förf, från
i sht 1850—60-talen, t.ex. P. de Kock. Jfr
K o k o 11. E.H.
Grisi [gri’zi]. 1) Giuditta G., italiensk
operasångerska, mezzosopran (1805—40),
uppträdde till 1834 i Italien och Paris, då hon gifte
sig med greve Barni.
2) G i u 1 i a G., den föregåendes syster (1811
—69), liksom denna en framstående
operasångerska, elev av Giacomelli i Bologna och av
Pasta och Marliani i Milano, debuterade 1828,
uppträdde från 1832 i Paris och var 1834—49
samtidigt primadonna i Paris och London G.
gifte sig 1836 med greve Melcy och senare med1
tenoren Mario, tillsamman med vilken hon
1854 bereste Amerika. G. lämnade scenen först
1862. För de båda berömda systrarna skrev
— 931 —
— 932 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
