Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundstam - Grundström, Claes - Grundstämmor, huvudstämmor - Grundstötning - Grundsund - Grundsunda - Grundtal - Grundton - Grundtvig, släkt - Grundtvig, 1. Nicolai Frederik Severin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDTVIG
gas upp genom frösådd, måste man ofta ympa
el. okulera kvistar av dem på andra därtill
lämpliga plantor, benämnda g. Sedan den övre
delen av g. förr el. senare skurits bort strax
ovanför förädlingsstället, utgör dess undre,
kvarblivande del huvudsaki. den nya växtens
rot, delvis kanske också dess stam. I de flesta
fall användes som g. huvudarten av den
kulturform, som man önskar föröka. Dylika g.
kunna stundom insamlas i vilt tillstånd
(vildstammar i egentlig mening), men oftare
dragas de upp genom sådd, varav namnet
kärn-stammar. Stundom tillhör g. en helt annan
art el. t.o.m. ett annat släkte; sålunda kan
päron ympas ej blott på kärnstammar av päron
utan även på kvittenbuske (för uppdragning
av dvärgpäronträd), ja, t.o.m. på hagtorn och
oxel, och syrener kunna ympas på liguster,
stundom även på ask, medan päron och äpple
ej kunna ympas på varandra. Även örtartade
g. användas ibland, t.ex. rötter av pioner och
dahlior. C.G.D.
Grundström, Claes Axel Amos, arkitekt
(1844—1925), utbildades i Stockholm samt
genom studieresor i utlandet och var 1883—1912
prof, vid Konstakad. G. var en grundlig och
nitisk lärare, en kunnig och smakbegåvad
arkitekt. Som sådan är hans namn knutet till
flera kyrkor i landsorten; ett förslag till
restaurering av Uppsala domkyrka — i en mera
pietetsfull och mera baltiskt betonad riktning
än det Zettervallska — blev icke antaget. E.W.
Grundstämmor, huvudstämmor, i en
orgel de stämmor, som ge den ton, som
motsvarar tangentens namn. Jfr
Fyllnads-stämmor. F.S-l.
Grundstötning. Fartyg, som kommer in på
så grunt vatten, att det fastnar, säges stöta
el. gå på grund el. stranda.
Losstag-ning sker i lindrigare fall efter omflyttning av
tyngder, genom utförande av varpankare el.,
då det är fråga om propellerfartyg, genom
backmanöver. I svårare fall måste last och
större tyngder lossas och fartyget, ev. efter
lyftning med pontoner, dragas av grundet av
bärgningsfartyg. Stöter någon del av
under-vattenskroppen mot grund, utan att fartyget
fastnar, säges det ha haft grundkänning.
H.S-k.
Grundsund, kommun i Skaftö församling,
Orusts v. hd, Göteborgs och Bohus län, s. om
Lysekil, omfattar G:s fiskläge med närmaste
omgivning; 0,89 kvkm., 1,141 inv. (1931).
Konservfabrik. Egen kyrka. J.C.
Grundsunda, s:n i Ångermanland, Själevads
och Arnäs tingslag, Västernorrlands län, n.ö.
om Örnsköldsvik; 309,23 kvkm., därav 304,66
land; 4,466 inv. (1931), därav c:a 1,100 i Hu-
sums samhälle; 17,32 kvkm. åker (1927; 5,7%
av landarealen), 177,40 kvkm. skogsmark. —
Pastorat i Örnsköldsviks kontrakt, Härnösands
stift. J.C.
Grundtal, matem., se Räkneord.
Grundton, mus., den ton, över vilken ett
ackord är byggt i uppåtgående terser; i ett
musikstycke el. en tonart den ton, över vilken
huvudklangen (tonikan) är byggd. F.S-l.
Grundtvig, dansk släkt. Förutom
nedan-nämnda släktmedl. märkas den
dansk-ameri-kanske prästen Frederik Lange G. (1854
—1903), son till G. 1), ivrig folklorist (har utg.
bl.a. ”Svenske Folkeminder fra Tjust”, 1882),
samt chefen för Aarhus statsbibl. Gustav V i
1-helm G. (f. 1866), sonson till G. 1). C.
1) Nicolai Frederik Severin G.,
dansk präst och förf. (1783—1872), f. i Udby
prästgård i s. Själland, stammade från en
äm-betsmanna- och prästsläkt; på mödernet
tillhörde han släkten Bang. Från sitt 9:e till sitt
15 :e år uppfostrades G. i Thyregod prästgård
i ö. Jylland, gick i latinskola i Aarhus, blev
student 1800, Cand. theol. 1803. Som
informator på herrgården Egelykke på Langeland
upplevde han sitt första religiösa genombrott,
under intryck av en olycklig förälskelse. Om
hans väckelse till ett framförallt religiöst
betonat själsliv, i poesien, i filosofien, i nordisk
mytologi, i historien och i teologien, vittnar
dikten ”Strandbakken ved Egelykke”. I avh.
”Om Religion og Lithurgie” från febr. 1807
P.C. Skovgaard: Grundtvig. 1847.
— 981 —
— 982 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
