Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gruvmätning - Gruvpumpar - Gruvrätter - Gruvskog - Gruvspel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUVSPEL
som användas för andra mätningsändamål,
men i allm. tillämpas både i Sverige och i
utlandet för g. spec. utarbetade modifikationer
av dessa. Den svenska markscheidermetoden
skiljer sig från vanlig planmätning huvudsaki.
därigenom, att man i st.f. 1 mätbord använder
3 mätbord av spec. typ, mellan vilka syftning
och återsyftning äga rum, vidare användes en
tublinjal med hel vertikalcirkel, varigenom
höjdbestämningar kunna ske i erforderlig grad.
För erhållande av konnektion med föregående
mätningar utgår man från vid dessa inmätta
fixpunkter, vanl. bestående av i fasta berget
inslagna järndubbar. Vid små gruvor kan man
erhålla tillräckligt noggranna kartor enbart
med markscheidermetoden, men vid större
gruvor är metoden alltför osäker. Vid dessa
utföras mätningarna ofta så, att erforderliga
fixpunkter inmätas med teodolit, medan
inmätning av konturer, bergarter o.d. sker med
markscheidermätning, utgående från lämpliga
fixpunkter. H.Nht.
Gruvpumpar, maskiner för länshållning av
gruvor. De äldsta g. utgjorde för gruvor spec.
typer, bestående av i schaktet anbragta
vanliga s.k. sug- och lyftpumpar (se Pumpar),
men med cylindrarne helt utförda av trä och
med drivanordningen uppställd i dagen. Då en
sådan pump ej kunde uppfordra vatten till
större höjd än 10 å 12 m., måste man vid
gruvor med större djup sätta flera pumpar över
varandra, varvid en gruvas djup ofta angavs
med det antal pumpsättningar, som erfordrades
för dess länshållning. Genom att övergå till
pumpar med cylindrar av järn kunde man
småningom öka lufthöjden pr sättning allt mer,
och till sist blev det möjligt att åstadkomma
erforderlig lyfthöjd med en enda pump även
vid betydande djup. En av de mest bemärkta
konstruktionerna från detta skede, slutet av
1800-talèt och början av 1900-talet, är
Ritting-ers rörkolvpump. — Sedan elektrisk
energiöverföring blivit alltmer vanlig vid gruvdrift,
har man ej längre varit hänvisad till att ställa
upp pumpens drivanordning i dagen, utan
numera uppställer man elektriskt drivna pumpar
i härför särskilt utsprängda underjordiska
pumprum. De typer, som användas härvid,
äro dels kolvpumpar, vanl. benämnda
plunsch-pumpar på gr. av kolvens form, dels
centri-fugalpumpar. Dessa pumpar överensstämma i
huvudsak med de pumpar som nu användas
för andra ändamål, särsk. för
vattenledningsverk (se Pumpar). — För mera tillfälliga
arbeten, ss. schaktsänkningar o.d., användas ofta
pumpar, som drivas med ånga el. tryckluft.
Härtill kunna användas vanliga kolvpumpar
för ångpannematning (se Ängmatarpum-
p a r) el. också pumpar av samma system, men
utformade så, att de kunna arbeta i vertikal
ställning, vare sig fastsatta å en vägg el.
hängande i en lina. Dessa pumpar kallas ofta
sänk-pumpar. H.Nht.
Gruvrätter kallades de tidigare existerande
specialdomstolar, som hade att döma i mål
rörande bergshanteringen. G. utgjordes dels av
bergstingsrätterna (se d.o.), dels ock av
gruv-rätterna vid Sala och St. Kopparberget. Den
senare g. inrättades redan 1347. I dessa
domstolar dömde bergmästaren, resp,
berghaupt-männen i Sala och Falun ss. ordf, med
bergsmän ss. bisittare. G. handlade tvistemål
rörande bl.a. ”besittning av bergsmanshemman,
hyttors och hamrars drivande, kolning,
malmstreck, förlag emellan bruksidkaren och
förläggaren” m.m. ävensom brottmål med undantag
för dråpsaker, som upptogos av de allmänna
domstolarna. Även administrativa mål
tillkom-mo g. att upptaga. Från g. fullföljdes talan
till Bergskollegium, som utgjorde högsta
instans för ifrågavarande mål. G. upphörde
med utgången av 1851, och deras domsrätt
överflyttades då till de allmänna
domstolarna. M.H.
Gruvskog, till bergshanteringens understöd
anslagen kronoskog. För tillgodoseende av
bergsbrukets behov av virke m.m. hade
Kronan under äldre tider avgiftsfritt anvisat vissa
kronoskogar till bergshanteringens utövare.
Sedan 1689 stadgats, att för de till järnverken
anslagna skogarna en viss rekognitionsavgift
skulle erläggas (se Rekognitionsskog),
medgavs 1696, att de kronoskogar, som voro
till järngruvor upplåtna, fingo utan sådan
avgift nyttjas. Beträffande dessa senare skogar,
g., stadgades i k.br. 29/i 1824, att de skulle
förbli under resp, gruvor, så länge dessa
bearbetades i laga ordning, men vid gruvornas
upphörande upplåtas åt andra gruvor, som kunde
vara i behov av dem. Samtidigt föreskrevs,
att rekognitionsavgift skulle erläggas för g:s
begagnande. Dylika g. förekomma alltjämt
särsk. i Svealand. Rörande g:s förvaltning
givas bestämmelser i k.f. 27/s 1898. M.H.
Gruvspel, maskiner för uppfordring av
brutet berg och ibland även vatten ur gruvor.
Numera användas nästan uteslutande
maskindrivna spel, varvid kraftkällan utgöres av
ångmaskiner, elektriska motorer el.
förbränningsmotorer; tidigare förekommo även spel drivna
medelst vattenhjul och hästvandringar. Spelet
utgöres av en cylindrisk, konisk el.
dubbelko-nisk trumma, lintrumman, uppburen av en grov
axel, lagrad i ett kraftigt ramverk. Trumman
drives genom motorer kopplade ant. direkt till
trumaxeln el. också till ett el. två par kugghjul,
— 1009 —
— 1010 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
