Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gryfitkalk - Gryller - Gryllidæ, Gryllus - Gryllotalpa - Grymtoxe - Gryn - Grün, Anastasius - Grünau - Grünberg - Grünberg-Sjöstedt, Rosa - Grünbleierz, grön blymalm - Gründer, Mauritz - Grüner, Gustav - Grünerit - Grünerlökken - Grünes Gewölbe - Grünewald, Isaac
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÜNEWALD
Gryfi’tkalk, geol., se Jurasystemet.
Gryller (av. grek, gryllos, svin), fantastiska
figurer, sammansatta av människo- och
djur-former och förekommande på antika gemmer
etc. Enl. Plinius skulle typen vara
uppfunnen av målaren och karikatyrtecknaren
Anti-filos. E.W.
Gry’llidæ, Gryllus, fam., resp, släkte, till
vilket hussyrsan (se d.o.) hör.
GryllotaTpa, släkte, till vilket
mullvadssyr-san (se d.o.) hör.
Grymtoxe, se J a k.
Gryn, de hela, skalade, sedermera vid
grynkvarnar beredda sädeskornen = äkta g., till
skillnad från de av ren stärkelse el. mjöl
framställda s.k. konstgjorda g. Av
potatisstärkelse erhållas potatis- och sago-g. (äkta
sigo-g. fås av sagopalmens märg), och av
vetemjöl erhållas manna-g. De förnämsta
inhemska g.-sorterna äro korn- och h a v r e-g.
B ov e t e-g. användas mera sällan. Av
korn-och havre-g. finnas i marknaden flera olika
sorter och kvaliteter. De förnämsta
importerade g.-sorterna äro ris- och maj s-g. I
Sverige finnas 3 riskvarnar, vid vilka s.k.
paddy, oskalat ris, beredes. Av krossade
majs-g. göres p o 1 e n t a-g., och av
manikväx-tens stärkelserika rötter framställas tapioka-g.
Ordentlig blötläggning och svällning av g.
fordras vid all g.-tillagning. Rätter av g. äro
billiga och näringsrika, men fadda i smaken,
varför de passa att kombineras med starkare
smakande födoämnen, t.ex. frukt, grönsaker.
LN-U-
Grün, Anastasius, pseud. för österrikiske
förf. A. A. von Auersperg (se denne).
Grünau [gry’nau], villakoloni i s.ö. Berlin,
vid Wendische Spree. Kemisk industri.
Årliga regattor. S.
Grünberg [gry’nbärk], stad i n .v.
Nieder-schlesien, Preussen; 24,898 inv. (1925).
Textilindustri och bryggerier; brunkolsgruvor.
Medelpunkt i ett gammalt vinodlingsdistrikt
(sedan början av 1200-talet). S.
Grünberg-Sjöstedt, Rosa, f. Grünberg,
sångerska, sopran (f. 4/i 1878). Tack vare
en välklingande röst, god
skådespelarta-lang och ett behagfullt yttre utgjorde G.
under sin verksamhetstid, 1898—1916, en av den
sv. operettscenens främsta tillgångar. Hon
uppträdde då i ett stort antal operetter,
”Boc-caccio”, ”Cornevilles klockor”,
”Dollarprinsessan”, ”Geishan”, ”Sköna Helena” o.a.,
gästspelade på Kungl. teatern, bl.a. som Tosca,
samt företog konsertturnéer. G. är sedan 1918
g.m. prof. Yngve Sjöstedt. G.M.
Grünbleierz [gry’nblalärts], grön
blymalm, se Pyromorfit.
Gründer, M a u r i t z, skådespelare (1855
—97), debuterade 1874 på Mindre teatern
i Stockholm, var till 1882 anställd vid olika
sällskap i landsorten, 1882—86 vid Nya
(sedermera Sv.) teatern samt 1886—87 och 1889—91
vid S. teatern, ledde 1887—89 tillsammans med
Anna Pettersson och W. Kloed Vasateatern och
var från 1891 anställd vid Kungl. dramatiska
teatern. G. var en fantasifull karaktärskomiker
med saft och humor. Bland hans roller
märkas Grumio i ”Så tuktas en argbigga”, narren
i ”Trettondagsafton”, Polykarpus i
”Kronfog-darna”, fogden i ”Brand” och Calchas i
”Sköna Helena”. G.K-g.
Grüner, Gustav, dansk militär och
diplomat (1688—1763). F. i Sverige, där
fadern då var legationssekreterare — modern,
Ebba Kurck, var svenska — utbildade G. sig
till militär, deltog i spanska tronföljdskriget
och tjänstgjorde 1716—18 i armén i Norge;
på gr. av sin kännedom om sv.
förhållanden kom G. att användas i diplomatiska
uppdrag i Sverige vid
fredsunderhandlingarna 1720. överste 1733, blev han 1740
envoyé i Stockholm med spec. uppdrag att
bereda stämningen för den danske kronprinsen
Fredriks val till sv. tronföljare. Genom sina
agenter bearbetade G. opinionen ytterst
systematiskt; i sht landsorten preparerades. Vid
det nya tronföljarvalet, som måste företagas,
sedan Carl Peter Ulrik av Holstein-Gottorp
blivit rysk tronföljare, lyckades G. vinna
bondeståndet för sin linje. När valet ändock gick
emot den danska diplomatien på gr. av det
ryska inflytandet och spänningen mellan
Danmark och Ryssland närmade sig bristningen,
blev G:s propaganda mera ytterliggående. Han
var i intim förbindelse med de revolutionära
rörelserna på landsbygden, erbjöds ledningen
för Dalupproret 1743. Generalmajor 1742,
återvände G. till Danmark 1743, blev
generallöjtnant 1755, general 1759. — Litt.: O. Nilsson,
”Danmarks uppträdande i den sv.
tronföljarefrågan 1739—1743”, 1—4 (1874—1905). P.N-m.
Grüneri’t, ett monoklint amfibolmineral (se
d.o.), närmast hörande till strålstenens grupp;
det representerar det nästan rena
järnoxidul-silikatet. K.A.G.
Grünerlökken, stadsdel i Oslo (se d.o.).
Grünes Gewö’lbe, se Dresden, sp. 743.
Grünewald, I s a a c Hirsch, målare (f. %
1889), besökte 1906—08 Konstnärsförbundets
skola, Stockholm, och 1908—11 Académie
Henri Matisse i Paris; utställde med gruppen ”De
unga” i Stockholm 1909; tävlade om
utsmyckningen av vigselrummet i Stockholms rådhus
1914. Bosatt omväxlande i Stockholm och
Paris; separatutst. i Stockholm 1924, 1930 och
— 1013 —
— 1014 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
