Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gryphæakalk, gryfitkalk - Gryphius (Greif), Andreas - Grypocera - Gryt (ord) - Gryt (socknar) - Gryta - Gryteryd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRYTERYD
Gryphæ’akalk, gryfitkalk, se J u r a s
y-s t e m e t.
Gry’phius [-fios] (eg. Greif), Andreas,
tysk förf. (1616—64), den s.k. l:a schlesiska
skolans största
poetiska geni, växte upp i
30-åriga krigets
för-vildning och förde
därpå ett
kringflackande liv ända till
1650, då han — redan
europeiskt
namnkunnig som skald och
månglärd (han blev
bl.a. 1648 erbjuden
professur i Uppsala)
— slog sig till ro som
syndikus i sin
fö
delsestad Glogau. Den pessimism och den
inställning på livet hinsides, som på gr. av
krigseländet blev grundstämningen hos G., gav
sig väsentligen uttryck i hans lyrik
(”Sonn-und Feiertags-Sonette”, ”Kirchhofsgedanken”)
och i hans dramatik på 1640-talet: ”Leo
Ar-minius oder Fürstenmord”, ”Cardemio und
Ce-linde”, ”Carolus Stuardus oder die ermordete
Majestät”, som alla stå under inflytande av
Seneca och den nederländska klassicismen,
spec. Hooft och Vondel. I senare år, då
stämningen ljusnade, grep G. sig an med sång- och
lustspelsdiktning på rent folklig grund:
”Absurda comica oder Herr Peter Squenz”,
”Horri-bilicrifax” och dubbelkomedien ”Das verliebte
Gespenst” — ”Die geliebte Dornrose” (på
schle-sisk dial.). — G:s’ betydelse ligger främst inom
dramat, där han med djärva grepp i de
borgerliga samhällsskikten gav första dråpslaget
mot de kringresande teatertruppernas
primitiva Haupt- und Sfaats-spektakel och hävdade
diamats rätt som konstverk. — Urval av G:s’
lyrik under titeln ”Das dunkle Schiff” (1916)
och 3 av lustspelen i Redarns
Universal-Biblio-thek. — Litt.: L. G. Wysocki, ”A. G. et la
tra-gédie allemande au XVII siècle” (1893); V.
Manheimer, ”Die Lyrik des A. G.” (1903); W.
Harring, ”A. G. und das Drama der Jesuiten”
(1907); W. Flemming, ”A. G. und die Bühne”
(1921). Lff.
Grypo’cera, se Dagfjärilar, sp. 812.
Gryt (isl. grjöt o.s.v., besläktat med grus och
gröt, eg.: det krossade), ett fsv. ord för sten,
grus, stenig mark; ingår i rävgryt o.d.,
gryta, eg.: stenkärl, gry i gott gry, äldre gryt,
eg. om kvalitet hos sten, samt i en mängd
ortnamn, t.ex. Gryt, örgryte, sjönamnet Gryten
m.m. E.H.
Ss. jaktterm betecknar g. håla, som vissa
djur, t.ex. varg, räv, grävling och vildkanin,
använda till lyor el. tillfällig tillflykt.
Alltefter läget särskiljer man berg-, sten- el. jord-g.
De sistn. utgrävas i regel av djuren själva och
bestå ofta av flera gångar mynnande i en
utvidgning, kitteln, där djuret har sin lega.
F.A.Bn.
Gryt. 1) S:n i ö. Göinge hd, Kristianstads län,
s.s.v. om Broby; 31,52 kvkm., därav 30,72 land;
497 inv. (1931; 16 inv. pr kvkm.); 8,14 kvkm.
åker (1927; 26,5 % av landarealen), 18,17 kvkm.
skogsmark. Egendom: Vanås, till vilken större
delen av G. hör. — Kyrkan har sin romanska
prägel, med kor och absid, välbevarad; från
senare medeltiden äro valven och det
trapp-gavelkrönta tornet. Predikstol och altarverk
från 1600-talet. Intill kyrkan står ett gravkor
för ägarna av Vanås. — Pastorat: Kviinge och
G., Ö. Göinge kontrakt, Lunds stift. J.C.;E.W.
2) S:n i Daga hd, Södermanlands län,
mellan Flen och Gnesta; 115,36 kvkm., därav 95,21
Ur S.T.F:s bildarkiv.
Sjön Misteln i Gryts socken, Södermanland.
land; 1,779 inv. (1931; 19 inv. pr kvkm.); 22,36
kvkm. åker (1927; 23,5% av landarealen), 59,29
kvkm. skogsmark. Egendomar: Änhammar,
Stjärnhov, Graneberg m.fl. — Pastorat i Daga
kontrakt, Strängnäs stift. J.C.
3) S:n i Hammarkinds hd, Östergötlands
län, vid kusten ö. om Valdemarsvik; 180,40
kvkm., därav 174,90 land; 2,288 inv. (1931; 13
inv. pr kvkm.); 26,48 kvkm åker (1927; 15,1 %
av landarealen), 90,ie kvkm. skogsmark.
Egendomar: Fredriksnäs, Breviksnäs, Åbäcksnäs
m.fl. — Pastorat i Hammarkinds kontrakt,
Linköpings stift. J.C.
Gryta, s:n i Hagunda hd, Uppsala län,
mellan Uppsala och Enköping; 36,13 kvkm., därav
35,72 land; 724 inv. (1931; 20 inv. pr kvkm.);
13,84 kvkm. åker (1927; 38,7 % av landarealen),
14,76 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Giresta
och G., Lagunda och Hagunda kontrakt,
Ärkestiftet. J.C.
Gryteryd, s:n i Västbo hd, Jönköpings län,
intill Hallandsgränsen; 40,01 kvkm., därav 36,35
— 1017 —
— 1018 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
