Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gryteryd - Grytgöl - Grythundar - Grythyttan (socken) - Grythyttan (municipalsamhälle) - Grythyttefältet - Grythytte och Hällefors - Grytnäs - Grytprov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRYTGÖL
land; 373 inv. (1931; 10 inv. pr kvkm.); 2,25
kvkm. åker (1927; 6,2 °/o av landarealen), 14,25
kvkm. skogsmark. — Pastorat: S. Hestra och
G., Västbo kontrakt, Växjö stift. J.C.
Grytgöl, tråddrageri, spik- och
stängselnäts-fabrik samt järnmanufakturverk i Hällestads
s:n, Östergötlands län. Ägare: G:s bruks
a.-b. (grundat 1893, omslutning 31/i2 1930 1,7
mill. kr., tillverkningsvärde 0,8 mill. pr år,
arbetarantal o. 200). Lth.
Grythundar, för jakt under jord i gryt (se
d.o.) använda hundar, taxar el. foxterrier. G.
ha till uppgift att utdriva villebrådet (räv el.
grävling) ur grytet el. att ”ställa” det och med
skall ange dess uppehållsplats, så att vid
jordgryt jägarna kunna gräva sig ned och fånga el.
döda detsamma. F.A.Bn.
Grythyttan (med Rockesholms bruk), s:n i
Västmanland, omfattar s. delen av Grythytte
och Hällefors hd (se d.o.); 447,43 kvkm., därav
352,70 land; 3,443 inv. (1931), därav 708 i G:s
municipalsamhälle; 13,58 kvkm. åker (1927; 3,9
% av landarealen), 260,52 kvkm. skogsmark.
—• Pastorat i Nora kontrakt, Västerås stift. J.C.
Grythyttan, municipalsamhälle i G:s s:n, vid
kyrkan och Grythytteheds station vid
Bergslagernas järnvägar; 2,99 kvkm.; 708 inv. (1931).
Industriort. Taxeringsvärde å
fastighetsskatte-pliktig fastighet 1,217,500 kr.; till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst 650,130 kr.
(1930). J.C.
Grythyttefältet, beläget inom Grythytte och
Hällefors socknar i Örebro län, innesluter den
mellansvenska malmförande formationens bäst
bevarade delar och har på denna grund haft
stor betydelse vid utforskandet och
klarläggandet av denna formations byggnad och
uppkomsthistoria. I en långsträckt synklinal ligga
konglomerater, grå och svarta skiffrar samt
gråvackor bevarade. Runt den av dessa
bergarter fyllda synklinalen uppbygges
berggrunden huvudsaki. av hälleflintor och leptiter. I
de svarta skiffrarna träffas slaggiga och
kalki-ga, effusiva grönstenar (spiliter). I
hälleflint-leptitkomplexen uppträda kalkstenar samt
järnmalmer av olika slag. Skiffrarna och
konglomeraten, vilka senare huvudsaki. bestå av
skifferbollar, utgöra sedimentära avlagringar.
De som gråvackor betecknade bergarterna
utgöra en blandning av sediment och asktuffer.
I hälleflintorna ha i stor utsträckning vid
mikroskopiska undersökningar påträffats
strukturer, vilka visa, att hälleflintorna utgöra
lavor och motsvarande tuffer (idiomorfa
strö-korn med korrosionsbukter, sfärolit-,
fluidal-och askstrukturer). Fältets leptiter utgöra
genom omkristallisation förgrovade hälleflintor,
vilkas primära strukturer vid omkristallisa-
tionen gått förlorade. — Litt.: N. Sundius, ”G:s
geologi” (i ”Sveriges geol. undersökning,” C,
n:r 312, 1923). N.H.M.
Grythytte och Hällefors, hd i v. Västmanland,
Örebro län, intill Värmlandsgränsen, omfattar
socknarna Grythyttan och Hällefors; 902,84
kvkm., därav 758,44 land; 8,992 inv. (1931; 12
inv. pr kvkm.); 21,78 kvkm. åker (1927; 2,9%
av landarealen), 569,17 kvkm. skogsmark.
Omkring sjön Torrvarpen, Grythyttans och
Hällefors kyrkor samt upp till sjön örlingen (se
kartan vid Västmanland) utbreder sig ett
relativt jämnt och i förhållande till
omgivningen lågt område, i stort sett
sammanfallande med Grythytte-skiffern (se
Grythyttefältet). Denna skifferslätt omgives av högre
liggande terräng, som har den för Bergslagen
karakteristiska, starkt brutna topografien med
större el. mindre dalar och sjöar, omväxlande
med bergshöjder. De av granit uppbyggda
delarna bilda mera slutna och högre liggande
höjdmassiv, medan hälleflintterrängen
uppvisar åsliknande komplex med en mindre
genomsnittlig höjd. I s. delen ha
dislokations-bildningar (sprickor och förkastningar)
påvisats; Lokadalen är den mest kända. 1920 levde
26,9 % av befolkningen av jordbruk och
boskapsskötsel, 14,5 % av skogsbruk, 38,5 % av
industri och hantverk. Trä- och järnindustri,
skifferbrott m.m. Industriorter: Hällefors,
Sikfors, Grythyttans municipalsamhälle, Saxhyttan
m.fl. G. ingår i Nora tingslag och domsaga
samt Nora kontrakt, Västerås stift. J.C.
Grytnäs, s:n i Folkare hd, Kopparbergs län,
kring Dalälven vid och ovanför Avesta; 105,25
Grytnäs kyrka.
kvkm., därav 99,es land; 3,158 inv. (1931),
därav c:a 1,000 i Månsbo industrisamhälle; 28,45
kvkm. åker (1927, 28,6% av landarealen), 50,42
kvkm. skogsmark. — Pastorat i Hedemora
kontrakt, Västerås stift. J.C.
Grytprov, tävlingar för att pröva
egenskaperna hos grythundar (se d.o.). Härvid
använ
— 1019 —
— 1020 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
