Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grytprov - Grytsten - Grytten - Grützmacher, Friedrich - Grützner, Eduard - Gråal - Gråbarrsjuka - Gråben - Gråberg - Gråberg di Hemsö, Jacob - Gråbinka - Gråbjörn - Gråbo - Gråborg - Grå böcker - Gråda kanal - Grådådra - Gråen - Gråfibbla - Gråfisk - Gråfiskaren - Gråfläcksjuka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÄFLÄCKSJUKA
das konstgryt, bestående av konstgjorda
gångar, så inrättade, att hundarnas arbete kan
följas. G. anordnades i Sverige första gången
1901 F.A.Bn.
Grytsten, se Täljsten.
Grytten, hd i Möre fylke, v. Norge, omfattar
Romsdalen jämte angränsande områden; 798,94
kvkm.; 2,518 inv. (1930). S.
Grützmacher [gry’tsmazar], Friedrich,
tysk violincellist (1832—1903), solocellist vid
Gewandhaus-orkestern i Leipzig, 1860
solocellist vid hovorkestern i Dresden. G. var en
glänsande virtuos och framstående pedagog:
hans berömdaste lärjunge var H. Becker. H.M.
Grützner [gry’ts-], E d u a r d, tysk målare
(1846—1925), gjorde genren till sitt
huvudsakliga område. Jägarlivet och teaterns värld —
Falstaff var en av hans mest omtyckta figurer
— gåvo honom ofta stoff, men helst
uppehåller han sig i klostrens svala och
välförsedda vinkällare bland drickande el.
mediterande munkar. Hans älskvärt humoristiska
skildring av de fromma fädernas idylliska tillvaro
har förskaffat honom en vidsträckt
popularitet, som dock mången gång bortskymt de mera
gedigna konstnärliga egenskaperna hos hans
bilder: varm, kultiverad färg och en fin och
säker teckning. M.Bjn.
Gråal, växtart, se Alsläktet.
Gråbarrsjuka är en skorvliknande
svampsjukdom, särsk. på tallbarr, framkallad av
Hypode’rma brachyspo’rum, tillhörande ordn.
Hysterii’neæ. En annan H.-art, H. rubi,
angriper björnbärsbuskar. A.V-e.
Gråben, i vissa dial.: varg; snarast av
eufemistiskt ursprung (se N o a n a m n och Tabu).
Gråberg. 1) Gruvtekn., detsamma som
ofyndigt berg; 2) g. el. g r å s t e n betecknar i
dagligt tal eruptiva el. metamorfa hårda bergarter,
ss. granit, gnejs, diorit, diabas m.fl., anstående
i fast klyft. Jfr Gråsten. K.A.G.
Gråberg di Hemsö, Jacob, lärd (1776—
1847). Son till en lagman på Gotland, gick
G. till sjöss vid 14
års ålder. Efter att
ha varit i engelsk
och venetiansk
ör-logstjänst, slog han
sig ned i Genua 1795
ss. språklärare och
kontorist, fick 1800
anställning på sv.
konsulatet och blev
1811 v. konsul samt
etablerade egen
firma, blev
konsulatsekreterare i Tanger
1815, generalkonsul i Tripolis 1822, avsked
1828. Sedermera bosatt i Florens, ägnade sig
G. åt studier och ett omfattande vetenskapligt
förf.-skap. Han utgav 1837 en katalog över
sina på 8 språk publicerade arbeten,
geografiska, statistiska, arkeologiska, historiska,
filologiska och medicinska. Nämnas böra:
”An-nali di geografia e di statistica” (1802),
”Lejons élémentaires de cosmographie, de
geogra-phie et de statistique” (1813), ”Nyaste
underrättelser om inre Africa” (1817), ”Théorie de la
statistique” (1821), ”La Scandinavie vengée”
(1822) m.fl. arbeten i germansk fornhistoria,
”Italiensk språklära för svenskar” (1843). G.
överhopades med utmärkelser, förlänades av
påven grevevärdighet (G. di Hemsö), blev
storhertigens av Toscana kammarherre och
överbibliotekarie vid Pittiska bibi, samt medl. av
otaliga akad. och lärda samfund. — Utförlig
självbiogr. i ”Biografiskt lexikon”, 5 (1839).
C.V.J.
Gråbinka, växtart, se Binkasläktet.
Gråbjörn, se Grisslybjörn.
Gråbo, växtart, se Malörtsläktet.
Gråborg, den största av Ölands fornborgar
(se d.o.).
Gråbröder, se Franciskanorden.
Grå böcker, efter färgen på omslaget
benämnda officiella publikationer i Japan. Jfr
Blå böcker.
Gråda kanal, i Gagnefs s:n, Dalarne,
påbörjad 1824 och avsedd att genom kringgående
av Grådafallen i österdalälven bereda
oavbruten vattenväg från älvens segelbara del i Tuna
s:n till Siljan; blev emellertid aldrig
fullbordad. S.Stg.
Grådådra, växtart, se A 1 y s s u m.
Gråen, ö vid Landskrona (se d.o.).
Gråfibbla, växtart, se Fibblasläktet.
Gråfisk, se F j ä 11 f i s k.
Gråfiskaren, Cery’le rudis, till fågelfam.
kungsfiskare (se d.o.) hörande art med långt,
spetsigt, svart näbb och bruna fötter.
översidan och vingarna äro spräckliga av svart och
vitt, undersidan och huvudets sidor vita.
Hannen har 3 svarta band, 2 på bröstet och 1
nedanför ögat, honan endast 1 bröstband;
stjärtpennorna äro vita med ett brett, svart ’
tvärband. Liksom kungsfiskaren lever g. vid
vattendrag och av fisk. Den är utbredd över
nästan hela Afrika, Palestina, Syrien, Persien
och Sydasien. O.C-n.
Gråfläcksjuka är en form av bladfläcksjuka
(se d.o.), som ofta ödelägger större el. mindre
delar av havrefält och i detta fall förorsakas
av en parasitsvamp, Scoleco’trichum gra’minis
f. ave’næ, tillhörande fam. Dematia’cece av
grupp Hyphomyce’tes. G. har även iakttagits
på blad av timotej, knylhavre och hässlebrodd
— 1021 —
— 1022 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
