Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gränna (stad) - Gränna (landskommun) - Grännaforsa - Gränsbevakning, Tullens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÄNNA
stadsplanen; 1,238 inv. (1931; 1800 468). G.
ligger på en sluttning alldeles intill Vätterns
ö. förkastningsbrant, som här kallas G.-berget
och höjer sig nästan lodrätt upp över staden.
G. anlades 1652 av Per Brahe d.y. och kallades
Brahe-Grenna. Dess huvudgata, Brahegatan,
är en del av den urgamla kungsvägen mellan
mellersta och s. Sverige. Gatan är trol.
utstakad så, att den kunde överblickas från
Brahe-hus, vars ruiner nu starkt framträda i gatans
fond. Brahegatan liksom den därmed parallella,
närmare berget löpande Bergsgatan gjordes
urspr. betydligt bredare, än förhållandena
krävde. En del av gatan, den ö. (sol-) sidan,
har omvandlats till trädgårdar, vilka, eftersom
gatornas bredd fortfarande är tillräcklig för
trafiken, fått ligga kvar. På västsidan ligga
husen intill gatan, över de flärdlösa och i
allm. ljusa trähusen höjer sig i s. kyrkan, som
är byggd på grunden av en äldre medeltida
kyrka av romansk typ med absid. Denna
nedbrann 1889; i den därefter uppförda nya
kyrkan ingå delvis den äldres murar; de gamla
kormålningarna hade stort intresse (en bild
efter N. M. Mandelgren visar måhända motiv
från det medeltida G.). — God jordmån,
skyddat läge under berget och exponering mot v.
äro förutsättningarna för G:s livliga
trädgårds-och fruktodling. Vackert läge, sunt klimat,
billiga levnadskostnader, småstadsidyll ha gjort
G. till en omtyckt vistelseort för pensionärer
och rentierer. Industrien är obetydlig: 1929
endast 5 arbetsställen med sammanlagt 31 ar-
betare. G. saknar järnväg men har om
sommaren daglig ångbåtsförbindelse med
Jönköping och Visingsö samt 2 gånger i veckan med
Stockholm; bussförbindelser med Ödeshög,
Lyckås gård, Jönköping och Tranås. Hamnen
ligger c:a 700 m. v. om staden. Uppe på
G.-berget, varifrån man har en vidsträckt utsikt
över Vättern, Visingsö, Hökensås och Omberg,
ligger ett hembygdsmuseum. ”Gränna tidn.”
utgives 2 gånger i veckan. Taxeringsvärde å
fastighetsskattepliktig fastighet 4,687,200 kr.;
till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst
926,420 kr. (1930). — Pastorat: G. stads- och
landsförsamlingar, Vista kontrakt, Växjö stift
J.C.;E.W.
Gränna, landskommun i Vista hd,
Jönköpings län, omkr. staden G.; 140,si kvkm., därav
124,38 land; 2,405 inv. (1931; 19 inv. pr kvkm.);
28,07 kvkm. åker (1927; 22,o °/o av landarealen),
72,05 kvkm. skogsmark. Egendomar: Aranäs,
Vretaholm, Västanå och östanå. — Pastorat:
G. stads- och landsförsamlingar, Vista
kontrakt, Växjö stift. Kyrkan är gemensam med
G. stad och belägen inom denna. J.C.
Grännaforsa, hållplats vid statsbanelinjen
Nässjö—Alvesta, 9 km. n. om Alvesta. G.
hälsobrunn med 2 järnkällor, förr mycket välkänd,
är sedan o. 1925 nedlagd. J.C.
Gränsbevakning, Tullens, utgör i Sverige
en avd. av tullverket med syfte att vid
landgränserna mot Norge och Finland förhindra
överträdelser av de författningar, vilkas
efterlevnad det åligger tullverket att övervaka. G:s
verksamhet är förlagd till 7 gränsdistrikt (se
d.o.). Ss. sidoordnade g.-chefer fungera
tullförvaltarna vid resp, distrikts tullkammare och
chefen för gränstullkammaren (se d.o.) i
Karlstad. Den övriga ord. personalen vid g. har i
det närmaste förblivit oförändrad alltsedan
tullverkets omorganisation 1923 och utgöres
för budgetåret 1930/31 av 1 kammarskrivare,
10 gränsöveruppsyningsmän och 200
gränsupp-syningsmän. I statsverkspropositionen 1932 har
föreslagits indragning av 3
gränsöveruppsy-ningsmans- och 9 gränsuppsyningsmanstjänster.
— G. har både fasta och tillfälliga posteringar,
som patrullera till fots, till häst (jfr
Gräns-r i da re), med (motor-) cykel el. med (motor-)
båt. Ang. för varutransport tillåtna trafikleder
vid landgränsen stadgas i tullstadga 7/io 1927
§ 66, ang. gränskontroll vid resp, varuutförsel
och varuinförsel i samma stadga § 82 och i
tullordning 17/io 1927 § 10. En
försöksanord-ning (från 1852) med militär organisation av g.
vid finska gränsen bibehölls icke. En dylik
anordning finnes däremot i flera europeiska
stater. Såväl tyska landgränsens Grenzjäger
som Frankrikes douaniers (yttre personal vid
— 1035 —
— 1036 —
GRÄNNA
Skala 1:17500
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
