Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grästorv - Grästrips - Grästross - Grästräd - Grästång - Gräsulv - Gräsvall - Gräsänka - Gräsö - Gräve - Grävling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÄSTRIPS
ning och lämnar en näringsrik mylla. G. står
i utseende och sammansättning närmast den
av småväxta starrarter bildade lågstarrtorven,
parvocarice’tum-torv (se Torv). K.A.G
Grästrips, insektart, se Blåsfotingar.
Grästross, av kokosnötens bast slaget
tågvirke (se d.o.). G., som kan flyta på vatten,
användes vanl. som förtöjningsgods samt vid
vissa tillfällen ss. bogserkabel. G.Zs.
Grästräd, gemensam benämning på
högstam-miga arter av de australiska grupperna
Lo-ma’ndreæ, Calecta’sieæ, Dasypogo’neæ av
liljeväxternas underfam. Asphodeloi’deæ, vilka ha
bladen ordnade i gräsliknande tofsar.
Viktigast är den till förstn. gruppen hörande fam.
Grästräd, Xanthorrhæa arboreum.
Xanthorrhæ’a, vars 11 arter utgöra
karaktärsväxter i de torra delarna av det australiska
landskapet. De äro tjockstammiga, ofta
diko-tomt förgrenade växter med i grenspetsarna
samlade, stora tofsar av blad och i
sammansatta ax samlade blommor. Ur stammarna av
X. austra’le erhålles ett rött och av X. hasti’le
ett gult harts, akaroidharts (se d.o.). A.V-e.
Grästång, bot., se Bandtång.
Gräsulv, Macrothyla’cia rubi, fjäril av
gruppen spinnare (se d.o.). Vingarna äro, liksom
den starkt ludna kroppen, hos hannen bruna,
hos honan gråbruna, de främre, som ha en
spännvidd av 4,5—6,5 cm., med två nästan
parallella ljusa tvärlinjer. Larven, efter vilken
fjäriln fått sitt namn, är starkt luden,
sam-metsbrun med blåsvarta ledgränser och
träffas allmänt krypande på gräsmark. Den lever
av gräs o.a. örter. Puppan inspinnes i en
lång pappersartad kokong. G. förekommer
upp till Norrbotten. E.W-n.
Gräsvall, lantbr., se Vall.
Gräsänka, hustru, vars man är bortrest, i
dial. även: fästmö, vars fästman dött; övers,
av mlty. grasivedewe, förförd, övergiven flicka;
motsvarande ty. Strohivittive, eng. grace ividow
(äldre: grass-widoiv); sannolikt eg. om en flicka,
som förförts ute i det fria och sedan
övergivits. E.H.
Gräsö, s:n i Frösåkers hd, Stockholms län,
omfattar den långsträckta ön Gräsö (88,5
kvkm.) och angränsande skärgård utanför
öre-grund; 120,80 kvkm., därav 120,53 land; 1,133
inv. (1931; 9 inv. pr kvkm.); 7,14 kvkm. åker
(1927; 5,9 % av landarealen), 65,64 kvkm.
skogsmark. — Pastorat: Öregrund och G., Olands
och Frösåkers kontrakt, Ärkestiftet. J.C.
Gräve, s:n i Närke, Örebro hd, v. om Örebro;
22,42 kvkm., därav 19,56 land; 339 inv. (1931; 17
inv. pr kvkm.); 9,09 kvkm. åker (1927; 46,5%
av landarealen), 8,76 kvkm. skogsmark. —
Pastorat: Kil och G., Glanshammars kontrakt,
Strängnäs stift. J.C.
Grävling, Meles meles, tillhör fam. mårddjui
bland rovdjuren. Kroppen är grov och
klumpig, ögonen och öronen små, nosen spetsig,
svansen kort och benen korta, kraftiga.
Fram-fötterna försedda med starka grävklor.
Häl-gångare. Den täta, grovhåriga pälsen är på
ryggen gråspräcklig, på benen och undersidan
svart. Huvudet är vitt med breda svarta band
genom ögonen. Hannen, som är något större
än honan, har en kroppslängd av 80 och en
mankhöjd av 30 cm. G. förekommer i större
delen av Europa och går i Sverige upp till
Härjedalen. Den trives bäst i blandskog och
reder där i en backsluttning sitt bo, gryt, ett
med flera öppningar försett system av
underjordiska hålor. Här tillbringar g. dagen, och
först vid skymningen går den ut för att söka
föda. Denna består av rötter, bär och mask,
men även av ägg, fågelungar och ungharar,
Grävling.
— 1051 —
— 1052 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
