GRÄSTORV Gräsnejlika, Armeria vulgaris. Gräsmask, larv av gräsfly (se d.o.). Gräsmånad, se April. Gräsnejlika, t r i f t, Arme'ria vulga'ris (A. elonga'ta, Sta'tice arme'ria), en i s. och mellersta Sverige på torra ängs- och betesmarker, helst i kusttrakterna, täml. allmänt förekommande, 15—30 cm. hög, flerårig ört med tuvade, nästan trådsmala, gräslik-nande blad, ensam, i den glatta stängelns spets sittande huvudlik blomställning och röda, sällan vita, blommor. Särsk. på västkusten växer en mindre strandform, A. maritima, strandgräsnejlika, med hårig stängel. Släktet A. av fam. Plumbagina' ceæ omfattar o. 50 arter, huvudsaki. i n. tempererade bältet; flera av dess arter odlas ss. prydnadsväxter, särsk. på Stenberg. AV-e. Gräsolja, angenämt luktande, flyktig olja, som erhålles från flera i Ostindien odlade arter av grässläktet Andropo'gon (se d.o.). Av g. särskiljer man flera sorter, bl.a. palma-rosaolja från A. schæna'nthus, lemongräsolja från A. citra'tus och citroneilolja från A. nar-dus. De ha alla användning i parfymindustrien, palmarosaoljan dessutom som för-falskningsmedel för äkta rosenolja. J.H. Gräsplan, med gräs besådd yta i trädgård el. park, med maskin klippt el. med lie slagen upprepade gånger under sommaren. G:s uppgift är att täcka en större, öppen yta i en anläggning, och för att den skall fylla sitt ändamål på bästa sätt, bör marken, innan g. anlägges, om möjligt göras plan el. grunt skålformig, höjande sig endast mot vägar, sittplatser el. träd- och buskplanteringar. En g. kan erhållas, ant. genom att man täcker den förberedda ytan med torvor, uppgrävda på ängsmark med den önskvärda vegetationen, el., ss. i Sverige är vanligast, genom att man besår marken med t.ex. rajgräs, rödsvingel, kam-äxing, ängsgröe m.fl. grässlag. För att alltjämt hållas tät och fin, bör planen klippas helst en gång i veckan under den varmare årstiden, därefter vältas och vid behov vattnas, gödslas, befrias från ogräs och mossa o.s.v. I g., som klippas mindre ofta, kan man sätta in blommor, i sht vårväxter, ss. lökväxter, sippor, vivor m.m., men även prästkragar, lupiner o.a. under sommaren blommande växter, som trivas på sådana ställen. C.G.D. Gräsrost, på skilda arter av gräs uppträdande, såväl värdskiftande som icke värdskiftande rostarter av släktet Pucdnia. Se Sädesslagens sjukdomar och Rostsvampar. O.Gz. Gräsrotfly, Luperi'na (Apa'mea) testa'cea, en i s. Sverige förekommande fjäril av gruppen nattflyn (se d.o.). Framvingarna ha en spännvidd av 32—35 mm., äro grå- el. gulbruna, i mittfältet och vid utkanten mörkare och försedda med tandade tvärlinjer; bakvingärna vita med svart utkantlinje och vita fransar. Den gulvita el. blekröda larven, som angriper rötterna och de nedre strådelarna av åtskilliga gräsarter, har i Skåne anställt skada på gräsodlingar. E.W-n. Grässnultra, Centrola'brus exole'tus, fiskart av fam. La'bridæ, skiljes från närstående former bl.a. genom att tänderna sitta i en rad och antalet taggar i analfenan är 4 el. 5. Den når en längd av upp till 18 cm. Färgen är på ryggen olivbrun-orangegul, på sidorna guld-grön och på buken gråvit; på kinderna, rygg-och analfenorna violetta band. G. förekommer vid Sveriges västkust samt i Nordsjöområ-det. Jfr S t e n s n u 11 r a. N.R-n. Grässångare, fågelsläktet Cisti'cola av fam. sångare med o. 50 arter utbredda över Medelhavsländerna, Afrika och Sydasien till Australien. G. utmärkas av ett täml. långt, från sidorna hoptryckt näbb, kraftiga fötter, korta och avrundade vingar och stjärt. De leva hu-vudsakl. bland gräs och säd, löpa fort på marken men flyga dåligt. Den enda europeiska arten är C. cisti'cola, som liksom skräddarfåg-larna (se d.o.) syr tillsammans de blad, varav boet bygges. O.C-n. Grästorp, köping i Viste hd, Skaraborgs län, ö. om Halle- och Hunneberg, vid Uddevalla— Vänersborg—Herrljunga järnväg; 2,27 kvkm.; 1,030 inv. (1931). G. lever huvudsaki. på handel, har läkare, apotek och egen kyrka men ingår i Tengene församling. J.C. Grästorsk kallas ofta yngre torsk, som håller till på ”grästången” (Zoste'ra-botten) och är olivgrönaktigt grå med brunaktiga fläckar. Jfr B e r g t o r s k. N.R-n. Grästorv. På sank mark, där växttäcket övervägande består av gräsarter, bildas, då växt-resterna på gr. av luftens utestängande genom vattnet långsamt förmultna, ett lager av g., vanl. av ringa mäktighet, till största delen bestående av rötter och rottrådar. G. är jord-artad och rik på dy; multnar lätt vid bearbet — 1049 — — 1050 —