Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grävsnäs - Grävödlor - Gröber, Gustav - Grödinge - Grödingevävnaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÄVÖDLOR
M. Sjöbeck foto.
Grävsnäs* slottsruin.
Grävödlor, Sci’ncidce, en artrik fam. ödlor,
omfattande vanl. relativt små former med
långsträckt, av fisklika fjäll klädd kropp och hos
en del lång, hos andra kort stjärt. Benen äro
hos en del arter mer el. mindre starkt
tillbakabildade el. saknas helt. Hos dessa senare är
kroppen ormlikt förlängd. G. trivas bäst i
torra trakter med sandig jordmån, i vilken de
gräva med stor färdighet. Blott ett fåtal arter
leva i träd, och endast några få äro växtätare.
De flesta föda levande ungar. Fam. är utbredd
över Gamla och Nya världens tempererade och
varma områden, framförallt Australien,
Indien och Afrika. Bland de c:a 600 arterna
må nämnas jätteskinken, Macrosci’ncus coctæ’i,
en till Kap Verdeöarna inskränkt art av % m.
längd, den i n. Afrikas ökenområden levande
skinken, Scincus officina’lis, som blir 15 cm.
lång, har skovellik nos och starka grävfötter,
de livliga och i starka metallfärger skimrande
arterna av släktet Mabu’ia, som ofta hållas i
terrarier, samt den i Medelhavsområdet
förekommande kopparskinken el. jordslån,
Cha’l-cides trida’ctylus, som, bortsett från sina
rudimentära ben, påminner om ormslån. H.B-n.
Gröber, Gustav, tysk romanist (1844—
1911) prof, i Breslau 1874—80, i Strassburg
1880—1909. Av G:s
lärda avh. må särsk.
nämnas ”Geschichte
der romanischen
Phi-lologie”, ”Übersicht
über die lateinische
Litteratur”,
”Fran-zösische Litteratur”
(blott till medeltidens
slut), alla dessa i det
av G. red. verket
”Grundriss der
romanischen Philologie”
(2 bd, 1886—1902);
vidare ”Vulgärlateinische Substrate romanisch-
er Wörter” (i ”Archiv für lateinische
Lexiko-graphie und Grammatik”, 1—7, 1884—92). G.
har även grundlagt och red. ”Zeitschrift für
romanische Philologie” (1877 ff.) samt
”Bib-liotheca romanica” (1905 ff.). G:s lärdom och
i sht hans bibliografiska kännedom voro
beundransvärda, och hans kateder vid
Strass-burgs univ. samlade talrika tacksamma
lärjungar. J-V.
Grödinge, s:n i Svartlösa hd, Stockholms län,
s.ö. om Södertälje; 116,64 kvkm., därav 111,20
land; 1,654 inv. (1931; 15 inv. pr kvkm.); 28,26
kvkm. åker (1927; 25,4% av landarealen),
72,72 kvkm. skogsmark. Egendomar:
Marie-berg, Viad, Malmsjö m.fl. — Kyrkan
härstammar från medeltiden men visar flera
bygg-nadsperioder. De äldsta delarna äro av
gråsten, de gotiska valven av tegel. — Pastorat i
Södertörns kontrakt, Strängnäs stift. J.C.;E.W.
Grödingevävnaden, en från Grödinge kyrka i
Södermanland stammande, nu i Statens
historiska museum förvarad finnvävnad (se d.o.)
med ett rutmönster i blått och vitt med lejon,
gripar och örnar el. falkar. G. består av två
längder, av vilka den ena har bevarade
stadkanter, visande, att vävnadens bredd varit o.
85 cm. Urspr. längden är okänd. G. är försedd
med en bård av krälande drakar. Hela g.
utmärker sig för stor teknisk finess och klar
komposition. G. är utan tvivel av nordisk
tillverkning och tillhör en grupp finnvävnader,
som bilda övergången mellan de mycket tidiga
medeltida och de senare med starka
renässansinslag. En sämre vävd variant från S:t Mår-
Grödingevävnaden. Detalj.
— 1055 —
— 1056 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
