Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guatemala - Vapen, flagga - Mynt, mått - Finanser - Ekonomisk geografi - Litt. - Guatemala (Santiago de) - Guató
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUATÖ
Vapen. En blå quetzal
(fågel av blåkråkornas
ordn.) på en pappersrulle
med inskriften: Libertad
15 de septembre 1821,
bakom vilken två gevär och
två värjor korsade. Det
hela omgives av två
lagergrenar. Flagga.
Handelsflaggan är en rektangulär
duk, blå, vit, blå, i stående fält; örlogsflaggan
har mittfältet belagt med vapnet. N.L.R.
Mynt. Genom lagar 1924 och 1925 infördes
guldmyntfot med 1 quetzal=l U.S.A. $ = 3,7315
kr., indelad i 100 centavos som enhet. Av guld
präglas 20, 10 och 5, av silver 1, % och %
quet-zals samt 10 och 5 centavos, av koppar 1
centa-vo. Förut hade G. silvermyntfot men i själva
verket pappersmyntfot med 1 peso (se d.o.) = nom.
5 frs som enhet. Den gäller numera Veo quetzal.
— Mått. Metersystemet är infört, men
fortfarande användas äldre spanska mått och vikter,
t.ex. 1 fanega = 54,s 1., 1 libra=459,95 gr. N.L.R.
Finanser. För budgetåret 1928/29 uppgick
budgeten till 15,4 mill. quetzaler. Enl.
förslaget för året 1931/32 slutade den på 12,2 mill.
Ung. 60 °/o av inkomsterna inflyta genom
export- och importtullar. Av utgifterna beräknas
3,3 mill. åtgå för statsskulden, 1,9 mill. för
försvaret, 1,6 mill. för administrationskostnader,
1,4 mill. för undervisningsändamål, 1,4 mill. för
offentliga arbeten o.s.v. — Statsskulden uppgick
30/6 1930 till 15 mill. quetzaler, av vilken
summa 12,6 mill. voro utländsk och 2,4 mill.
inländsk skuld. Därtill kom en icke räntedragan
de inländsk skuld om 1,2 mill. och en mindre
flytande skuld om 150,000 quetzaler. A.Vr.
Ekonomisk geografi. G. är utomordentligt
fruktbart. Kaffe och sockerrör äro de viktigaste
kulturväxterna. Det förra, på världsmarknaden
berömt för sin fina kvalitet, odlas i sådan
omfattning, att landet har ett underskott på
brödsäd; sådan måste därför införas. 1929 odlades
2,200 brukningsdelar om tillsammans 902,6
kv-km. med sammanlagt 140 mill. kaffebuskar.
Det bästa kaffet erhålles mellan 600 och 1,500
m. på sluttningarna mot Stilla havet. Sockerrör
har länge odlats vid s. kusten, och nyligen har
denna kultur spritt sig till kustområdet vid
Atlanten; där odlas nu även bananer för export.
Ovanför kaffebältet i de regioner, som
benämnas tierra templada och fria, bedrives en
betydande boskapsskötsel. Här leva indianerna
även av småbruk (vete, korn, potatis, majs och
baljväxter). Handel och industri äro föga
utvecklade och ligga nästan helt i utländska
händer. 1930 uppgick importen till ett värde av
47,5 mill. sv. kr., exporten till 86,9 mill. De
vik
tigaste exportvarorna voro kaffe (71,8 mill.),
bananer (9,o mill.) och chicle, varav beredes
tugg-gummi (2,2 mill.). De största hamnstäderna äro
San José och Champerico vid Stilla havet samt
Puerto Barrios och Livingston vid
Honduras-viken. Järnvägsnätet har en längd av 1,238
km. (1928) och kontrolleras av det i U.S.A.
hemmahörande bolaget International railways
of Central America. J.F.
Litt.: C. Sapper, ”Grundzüge der
physikali-schen Geographie von G.” (1894); Vilhelm,
”Mellan 2 kontinenter” (1920); J. V. Meija,
”Geo-grafia descriptiva de la Repüblica de G.” (1922).
Guatema’Ia (S a n t i a g o d e G.), huvudstad i
republiken G., på en högslätt i Kordilleran
mellan vulkanerna Agua och Fuego, 1,480 m
ö.h., Mellanamerikas största stad; 125,000 inv.
(1927). G., som är nyuppfört sedan jordbäv
Utsikt över staden Guatemala.
ningar 1917—18, har raka, breda gator,
omgivna av envåningshus. I stadsbilden
framträdande offentliga byggnader äro
parlamentshu-set, presidentens och ärkebiskopens palats,
katedralen, univ. (grundat 1918), talrika kyrkor
och sjukhus. Det är centrum för landets
industri (textilfabrikation, bryggerier,
tobaksfabri-ker, sko- och möbeltillverkning) och för
landets kaffehandel. Det ligger vid den
interocea-na järnvägen mellan Puerto Barrios och San
José, och dessa tjänstgöra alltså som dess
hamnstäder. — G. är den 3:e staden med detta
namn. Den första (Ciudad vieja) anlades 1424
vid foten av vulkanen Agua men förstördes
1541 vid ett utbrott av vulkanen. Den andra
(G. antigua) anlades några år senare något ö.
om den förra men förstördes genom jordbäv
ningar 1773 och 1774. 2 år senare anlades den
nuv. staden (G. nueva) 43 km. ö. om den förra
Stora delar av densamma förstördes genom
jordbävningar 1917—18. J.F.
Guatö, sydamerikansk indianstam med
isolerat språk i övre Paraguays sump- och
sjöområde. De äro ett slags vattennomader och
fär
— 1105 —
— 1106 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
