Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guató - Guava - Guaviare - Guayana, Guiana, Guyana - Klimat - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUAVA
das kring familjevis i kanoter, som paddlas
el., när det halvt igenvuxna vattnet hindrar
detta, stakas fram. De använda höftkläden av
europeiskt tyg. Hyddorna äro enkla sadeltak
utan väggar. Männens vapen utgöras av lansar
med spets av ben el. järn samt båge och pilar.
Det finnes gott om vilt och fisk. G. importera
järnsaker, tyg och brännvin från de vita men
göra alltjämt själva lerkärl och fläta korgar,
spinna och väva. De använda av palmbast
flätade nät till skydd mot moskiterna. De odla
bl.a. akuripalmen i jord, som de föra från
sumpmarken upp i torrare terräng. Palmens
saft användes som rusdryck, i det man låter
den rinna till och jäsa i en i palmens topp
anbragt urholkning. Män och kvinnor klättra
sedan upp i kronorna och berusa sig.
Höv-dingevärdigheten torde urspr. ha varit ärftlig,
men numera utses hövdingen av regeringen
efter indianernas hörande. G.B-r.
Gua’va, se G u a j a v a.
Guaviare [gpaQia’rä], v.-biflod till Orinoco,
Sydamerika, upprinner på colombiska Anderna
och mynnar efter 1,500 km. vid San Fernando
de Atabapo. Segelbar 500 km. H.Bm.
Guayana [gQaja’na], Guiana, Guyana,
högland i n. Sydamerika mellan Atlanten samt
Amasonflodens och Orinocos slättländer. G.
består av en ojämn, svagt mot n. sluttande
platå, skild från havet av en mot ö.
avsmalnande kustslätt. Mot Amasonbäckenet
begränsas höglandet av en rad massiv, ss. Serra
Aca-rai och Tumuc Humac-bergen. över den mot
n. sluttande platån resa sig enstaka massiv, ss.
Wilhelminakedjan (1,270 m.) och Oranjebergen
i nederländska G. Den mellersta och ö delen
av höglandet är uppbyggd av gnejser,
graniter och glimmerskiffrar, endast här och där
genomsatta av diorit- och diabasgångar. I v.
täckes däremot urbergsytan av en mäktig grå
och röd sandsten, som bildar G:s högsta region.
Här ligger den högsta toppen Roraima (2,620
m.) på gränsen mellan brittiska och
venezuelan-ska G. Sandstensplatåns s. kant bildar en hög,
av erosionen sönderskuren vägg om 400 km.
längd, benämnd Serra Pacaraima.
Sandstens-täcket når i ö. över Essequibo i brittiska G.
Floderna flyta huvudsaki. mot n. De, som
rinna över sandstensytan, bilda ståtliga vattenfall,
då de störta sig utför dess kant, t.ex.
Kaieteur-fallet, ett av jordens högsta. Karta vid art.
Brasilien. J.F.
Klimatet är tropiskt med obetydliga
variationer i temp. Georgetown har en medeltemp.
av 25,8° för den kallaste mån. (febr.), 27,3 för
den varmaste (okt.). östvindar (passader)
förhärska. Luftfuktigheten är rätt stor, liksom
regnmängden, vilken i Georgetown är 2,203
mm. pr år, i Cayenne 3,011 och i höglandet
ännu mycket större. G. är känt för sitt för
européer osunda klimat. Detta beror icke på
regnmängden, som snarast är mindre än
flerstädes i tropikerna, utan på den dåliga
dräneringen i kustlandet och på att kärr och
sumpmarker äro mycket utbredda. J.F.
Växtvärld. Kustslätten är kantad av
man-groveskogar. Innanför utbreda sig
grässavanner, omväxlande med skogar av bl.a. Eute’rpe
brasilia’na och Maximilia’na re’gia. Den
sluttande höglandsytan är klädd av en nästan
sammanhängande regnskog av bl.a. Necta’ndra
Bodiæ’i, berömd för sin hårda ved, He’vea
guayane’nsis och Mi’musops ba’lata, som
lämnar ett slags gummi. På sandstensplatån består
vegetationen av glesa skogar, omväxlande med
savanner. Floderna äro kantade av högskog
med mycket tät undervegetation av bl.a. den
jättestora Montricha’rdia arbore’scens. J.F.
Djurvärlden är artrik och överensstämmer
till stor del med n. Brasiliens. Av däggdjur
förekomma bl.a. spindel-, kapucin- och
kloapor, vampyrer, jaguar, puma, flera katt- och
mårdarter, röd näsbjörn och veckelbjörn,
spetshjort, navelsvin, tapir, myrslokar, sengångare,
bältor, pungråtta, pungutter samt i
floderna sjöko och floddelfin, av fåglar
framförallt papegojor, tukaner, gökar, kolibrier,
klock-fåglar, kungsgam m.fl., av groddjur horn-,
pipa-och lövgrodor, av reptiler bl.a. boa och
ana-konda, flodsköldpaddor, flera arter kajmaner,
krokodilödla, leguaner och basilisker. Bland
de talrika fiskarterna märkes den egendomliga
dubbelögonfisken (se Anableps). Även
faunan av lägre djur är rik. O.C-n.
Befolkning. Av de urspr. inv., indianerna,
leva spillror av tupi- och arovakfolken vid
kusten i v., kariber i ö. Vissa stammar leva
dessutom isolerade långt inne på höglandet. Det
vita folkelementet är föga talrikt, emedan vita
icke kunna livnära sig av kroppsarbete i
dylikt klimat. De äro mestadels plantageägare,
arbetsledare, ämbets- och affärsmän. I brittiska
G finnes en underklass av mulatter. De
härstamma från portugiser, som invandrat från
Brasilien och Madeira och nu försörja sig på
detaljhandel. Plantagedriften medförde tidigt
import av negerslavar. Deras avfcomlingar
jämte mulatterna uppgå nu till c:a 200,000; en
del, de s.k. busknegrerna, äro avkomlingar av
förrymda negerslavar och leva så gott som
oberoende i bergsskogarna i nederländska och
franska G. Efter slaveriets upphävande
vägrade negrerna att arbeta på plantagerna, och
man har sedan dess infört i brittiska och
nederländska G. kulier från Indien och Java. De
— 1107 —
— 1108 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
