Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gula fläcken - Gula havet - Gula kroppen - Gula pressen - Gula rasen - Gula regementet - Gulasch - Gulating - Gulbakterios - Gulbarga - Gulblåsa, guleblåsa - Gulbranson, Ellen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULBRANSON
Gula fläcken. Centralgropen i ögonbottnen
(fo’vea centralis relince, se ö g a) kallades förr
stundom g.f. Benämningen är såtillvida oriktig,
som centralgropen i det levande ögat ej är gul;
först efter döden uppträder en gul missfärgning.
Wk.
Gula havet, kin. Huang-hai, ö. kinesiska sjöns
n. forts, innanför Korea. G.h., vars största djup
uppgår till 91 m., bildar mot n. Koreabukten
mellan Korea och Liaotunghalvön; mellan
denna senare och Shantunghalvön leder
Pet-shi-li-sundet in till den inre delen av G., som delar
sig i Liaotungbukten mot n., Pet-shi-libukten
mot v. och Lai-choubukten mot s. 5.
Gula kroppen, se Äggstock.
Gula pressen, eng. Yellow journalism el.
vanligare Yellow press, en från U.S.A. till Europa
spridd beteckning på tidn., som medvetet rikta
sig på sensationslystna läsare. Slagordet
uppkom i New York 1895, där två ledande
sensa-tionsorgan, först ”New York World” och sedan
”New York journal”, utgåvo söndagsbilagor i
färgtryck, som innehöllo bl.a. betraktelser av
ett fingerat väsen, avbildat som ett stort, i gul
skjorta klätt barn (the yellow kid). G.p. har
också fått beteckna amerikansk chauvinistisk
press. H.E.
Gula rasen, en av Linnés fyra människoraser,
ung. svarande mot mongoliska rasen (se d.o.
och Människoraser). G.B-n.
Gula regementet påträffas första gången
1625 ss. benämning å hov- el. livreg. (se d.o.).
Det deltog i Gustav Adolfs polska krig och
sedermera i det tyska. Ett av reg:s kompanier
var konungens livgarde, för vilket reg.-chefen
själv var kapten. Livgardet torde ha kommit
att betraktas ss. i viss mån självständigt, vilket
förklarar den ävenledes förekommande
benämningen Gula brigaden (liv-reg. jämte
livgardet). Bland dess chefer må nämnas Nils
Brahe (1631) och Lars Kagg (1632). Efter
slaget vid Nördlingen övergick G.r. i fransk tjänst.
Livgardet hade dessförinnan utbrutits och
ledsagat Gustav II Adolfs lik till Sverige. Namnet
G.r. härleder sig från det gula inslaget i
uniformen. — Litt.: W. Ridderstad, ”Gula gardet”
(1903); C. Bennedich, ”Ur det gamla gardets
öden” (1926); A. Wattrang i ”Sveriges försvar”
(1928). T.H-m.
Gula’sch [om maträtt guTaf el. gula’f, om
person alltid gula’!] (från ty. Gulasch, från
ung. gulyås(hus), en älsklingsrätt bland
herdarna, till gulyås, herde), anrättning av oxkött;
detta skäres i större bitar, vilka stekas
tillsammans med späck och rödlök, tills de fått färg.
Det hela kryddas med salt, vitpeppar och
tomatklyftor och spädes med vatten. Rätten
kokas på spisen el. i ugn, med locket på, Va tim.
Därefter tillsättes mer vatten och potatis.
Kokningen fortsättes, tills potatisen är färdig och
spadet till största delen kokat in. — Härtill ty
Gulaschbaron, eg. om person, som (hastigt)
förtjänat förmögenhet på leveranser av födoämnen
till armén, varifrån sv. gulaschbaron,
vanl. förkortat till gulasch, krigsjobbare,
särsk. med bibetydelse av vräkig uppkomling;
allmänt brukat särsk. under världskriget.
E.H.;l.N-y.
Gulating, ett ting, som under medeltiden hölls
vid Gulenfjorden i Sogn, Norge, för fylkena
däromkring, på 1200-talet flyttat till Bergen.
Den för tingsförbundet gällande rätten,
Gulatingslagen, finnes upptecknad i en
handskrift, ”Codex Ranzovianus”, från o. 1250, men
avfattningen är vida äldre, ty vissa 1163
nytillkomna lagbud ha oförmedlat däri influtit.
Smärre brottstycken förete en synnerligen
ålderdomlig karaktär. Lagen är tryckt i ”Norges
gamle love”, 1,2,4 (1846—85). E.K.
Gulbakterios [-å’s], en av bakterier förorsa
kad sjukdom hos vissa kulturväxter, ss. hyacint,
Gladi’olus m.fl. Sjukdomen yttrar sig
därigenom att på hösten lökarna förete å längdsnitt
gula strimmor, å tvärsnitt gula prickar,
härrörande av i kärlknippena bildade gula
slemmassor, på våren genom uppträdande gula
längdstrimmor å bladen. G. anses vara förorsakad av
Bacte’rium hyaci’nthi. Jfr Bakterios. O.Gz.
Gulbarga, stad i Hyderabad, Brittiska Indien,
vid järnvägen Hyderabad—Bombay; 35,820 inv.
(1921). Bomulls- och mattväverier. H.Bm
Gulblåsa, g u 1 e b 1 å s a, utbildas hos alla
ryggradsdjur under deras fosterutveckling (se
d.o. och Embryologi) och innehåller
nä-ringsupplag för fostret (t.ex. gulan i fågelägg).
Hos däggdjuren, där fostret hämtar sin näring
från moderns blod, blir g. föga utvecklad; man
finner den t.ex. hos människan i efterbörden
(se d.o.), som en ärtstor blåsa vid
navelsträngens fäste på moderkakan. Gulgången,
som förbinder g. med fostrets tarm och
förlöper i navelsträngen, försvinner till största
delen redan under första fostermånaden. T.H-n.
Gulbranson, Ellen Maria Elisabeth, f. Nord-1
gren, operasångerska (f. % 1863) elev vid
kon-servatoriet i Stockholm 1880—83 samt av Mmc
Marchesi och Elena Kenneth i Paris;
debuterade 1886 i Paris på en egen konsert och 1889
på operan i Stockholm, sjöng de följ, åren i de
skandinaviska länderna, så t.ex. på operan i
Köpenhamn, där hon firade stora triumfer,
särsk. i ”Valkyrian”, och i Wien. 1896 sjöng
hon i ”Valkyrian” i Bayreuth och hörde till
1914 till festspelens bärande krafter. I såväl
Norden, Tyskland, Frankrike som England
vann hon anseende som en av vår tids mest
— 1161 —
— 1162 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
