Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gulbranson, Ellen - Gulbransson, Olaf - Gulbränning - Gulbär, grenetter - Guld- - Guld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULBRANSSON
betydande Wagnersångerskor, vilken med sin
stora, fylliga mezzo-sopran förenade en
imposant gestalt, stor dramatisk kraft, stilkänsla
och temperament. 1890 g.m. norske
överstelöjtnanten Hans P. J. G. (f. 1860). V.F.
Gulbransson, O 1 a f, norsk-tysk tecknare it.
1873), studerade i Oslo och verkade som
karikatyrist i hemlandet, tills han 1902 anställdes i
”Simplicissimus”. G. arbetar med förenklad
konturlinje och ytverkan och når ofta en
slående karakteristik i sina satiriska
typskildringar. G. är sedan 1929 prof, vid konstakad. i
München. G.V
Gulbiänning, metall., se A v b r ä n n i n g 2).
Gulbär, grenetter, omogna, torkade
frukter av vissa arter av brakvedssläktet (se d.o.),
vilka användas till gul- och grönfärgning av
papper, läder, ull, konditorivaror m.m. De i
handeln förekommande sorterna äro
avignon-korn (se d.o.), persiska g. (Rhamnus olem’des,
de bästa), ungerska (Rh. catha’rtica och Rh.
saxa’tilis), levantiska, turkiska och syriska (Rh.
infecto’ria och Rh. saxatilis), grekiska (Rh.
grceca) samt tyska g. (Rh. cathartica). De
färgade substanserna härröra från två i g.
förefintliga glykosider, xanthorhamnin och
rhamnacin-glykosid. O.Gz.
Guld-, se även G u 11-.
Guld (eg.: det gula), Au (lat. aurum), kemiskt
element, atomvikt 197,2, atom-n:r 79, spec. v.
19,3, smältpunkt 1,063° C. G. förekommer i
små mängder synnerligen allmänt utbrett på
jorden. Man skiljer på g.-förekomster på
primärt lagerställe (berg-g.) och sekundärt
lägerställe (vask-g.). Berg-g. förekommer a) i
gångar i alla formationer, spec. i kristallina
och paleozoiska skiffrar samt eruptiver av olika
åldrar, b) i sandsten och konglomerat.
Vanliga gångmineral äro kvarts, svavel- och
arse-nikkis, olika silverhaltiga mineral, blyglans och
antimonit samt vid några fyndorter
tellurmine-ral. Viktiga brytvärda fyndigheter av denna
typ äro gångarna i Kalifornien, Mexiko,
Cool-gardie i Västaustralien samt Ballaratguldfälten
i Victoria, vidare Barbertondistriktet i
Trans-vaal och Beresovsk i Ural. Sveriges viktigaste
g.-fyndighet är Bolidenfältet (se Boliden)
Malmen här består huvudsaki. av pyrit,
arseno-pyrit samt andra svavelhaltiga antimon-,
arsenik- och kopparmineral, i vilka g. är insprängt
i form av mikroskopiska korn. Av den i
sandsten och konglomerat förekommande typen är
fyndigheten Witwatersrand i Transvaal. —
Vas k-g. förekommer i flodsandsavlagringen
ofta tillsammans med kvarts, korund, spinell,
granit, magnetit, platina och diamant samt
andra tunga mineral, som vid förvittringen av
g.-förande bergarter anrikats. Viktiga
fyndorter äro Kalifornien och Alaska. Vask-g.
förekommer ofta i form av större el. mindre kon
kretioner. Den största hittills funna g.-klimpen
av detta slag vägde 153,16 kg.
Guldproduktionen 1928.
Länder Kg. °/o av
världsproduktionen
Sverige 900 0,14
Rumänien 1,809 0,3
Ryssland (europeiska och
asiatiska) 54,437 8,6
Övriga Europa 2,502 0,4
Belgiska Kongo 3,688 0,3
Brittiska Sydafrika 340,143 54,0
Guldkusten 5,196 0,s
Övriga Afrika .. 1,642 0,3
Brasilien 3,110 0,5
Canada 58,804 9,3
Chile 958 0,15
Colombia 2,080 0,3
Ecuador 2,320 0,4
Franska Guayana 1,414 0,3
Förenta staterna 68,250 10,3
Mexiko 22,558 3,0
Peru 1,934 0.3
övriga Amerika 5,415 0,9
Brittiska Indien 11,630 1)8
Japan med biländer 16,827 2,i
Kina 3,100 0,5
Nederländska Indien 3,429 0,5
Övriga Asien 3,190 0,5
Australien 10,629 1)1
Nya Zeeland 3,561 0,«
Världsproduktionen 630,000 100,0
Äldsta sättet för utvinning av g. är vaskning,
varvid g.-haltig sand underkastas en
slamnings-process, då de spec. tyngre g.-kornen anrikas
Ett annat sätt är amalgationsförfarandet,
vilket beror på kvicksilvers förmåga att upptaga
g. under amalgambildning. G. erhålles härur
lätt genom avdestillering av kvicksilvret. För
att denna metod skall kunna användas,
fordras dock, att g.-kornen skola ha tillräcklig
partikelstorlek. Den numera viktigaste meto
den för g.-utvinning är den sedan 1886
använda cyanidprocessen. Den finkrossade g.
malmen behandlas med utspädd (0,i—0,2 °/o-ig)
kalium- el. natriumcyanidlösning. Härvid går
g. under medverkan av luftsyret i lösning som
komplex cyanid. Ur denna lösning utfälles g.
ant. genom reduktion med zink el. på
elektro-lytisk väg. — G. tillhör de ädla metallerna, har
vacker gul färg, stor luftbeständighet och är
den mest smidbara av alla metaller. 1 gr. g. kan
utdragas till en 2,000 m. lång tråd. G. påverkas
ej av vanliga syror men löses lätt av
kungsvatten, klorvatten och kaliumcyanidlösning. G.
kan synnerligen lätt överföras i kolloidal form.
G. är i sina föreningar envärd (auroföreningar)
och trevärd (auriföreningar). Beständigast äro
de trevärda föreningarna; alla g.-föreningar äro
dock lätt sönderdelbara. Behandlas lösliga
auroföreningar med alkali, erhålles g.-oxidul,
Auo0. G.-oxiden, Au2O3, erhålles vid försiktig
— 1163 —
- 1164 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
