Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guldfärg - Guldglas - Guldgrund - Guldgök - Guldhare - Guldholm Kloster - Guldhornen - Guldin, Paul - Guldkalven - Guldkantade papper - Guldkis - Guldklorid - Guldkroken - Guldkuren - Guldkusten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULDGLAS
färgton. Om ett föremål av arbetsguld
ned-doppas i en kokande lösning av salpeter,
koksalt och alun el. saltsyra, så upplöses guldet
av fri klor i lösningen men utfälles ånyo
genom inverkan av de i legeringen ingående
mindre ädla metallerna och bildar en tunn
hinna av rent guld på föremålet. Detta får
därigenom det rena guldets färg. /.S.
Guldglas framställes dels genom
guldbeläggning av enkelt glas, med ornament el. figurer
inristade i den förra, dels med dubbelt glas,
emellan vars två tunna skikt en
guldbeläggning göres, vari ornamenten anbringas. G. av
senare slag, mest dryckeskärl, ha anträffats i de
gammalkristna katakomberna vid Rom och äro
typiska för den tidens konst; tillverkningen
av g. återupptogs under 1700-talet i Böhmen.
E.W.
Guldgrund infördes i den religiösa
målarkonsten, särsk. mosaikmåleriet, redan under
gammalkristen tid (från 500-talet t.ex. i
Raven-na) och betecknar det ideala rummet el.
himmelriket. G. blev särsk. utmärkande för
den bysantinska konsten. Den upptogs snart i
bokmåleriet ävensom i tavelmåleriet. Här
användes g. ända till medeltidens slut. Guldet
anbragtes vanl. å kritgrund på träskivan;
stundom inpunsades däri ornament, glorior o.d. I
Italien bibehöll sig g. här och där ännu under
renässansen (se A n g e 1 i c o). N. om Alperna
införde visserligen bröderna van Eyck ett
friare, mera måleriskt behandlingssätt av
bakgrunden, men g. bibehöll sig länge under 1500-talet,
särsk. i skulpturen (målade och förgyllda
helgonskåp och även större altarverk). E.W.
Guldgök, Lampromo’rpha cu’preus,
utmärker sig för en mycket vacker färgprakt,
översidan är glänsande guldgrön, skiftande i
kopparfärg, undersidan gulvit, ving- och yttre
stjärtfjädrar bandade i vitt. G. är vanlig i
Sydafrika men träffas även i Östafrika upp till
Abessinien och övre Nilen. Till utseendet
liknar den vår vanliga gök. Andra närstående
släkten, smaragdgöken och glansgökarna, bebo
Afrikas, Asiens och Australiens tropiska
områden. O.C-n.
Guldhare, en gnagarart, se A g u t i.
Guldholm Kloster, lat. 1’nsula aii’rea,
munkkloster av cisterciensorden vid Længsö n. om
Slesvig, anlades o. 1189 av biskop Valdemar
av Slesvig och invigdes 1191. Redan 1209 el.
1210 flyttades klostret till Ry. H.Bg.
Guldhornen från Gallehus, se G a 11 e h u s.
Guldin [go’1-j, Paul, schweizisk
matematiker, jesuit (1577—1643). De av G. i hans bok
om tyngdpunkter ss. egna publicerade reglerna
(se nedan) hade han sannolikt funnit i den
grekiske matematikern Pappos’ skrifter. G:s
regel, barycentrisk regel: om en kurva, som
har sina ändpunkter på en rät linje AB, får
rotera kring AB, blir ytan av den bildade
ro-tationskroppen = kurvans längd gånger
omkretsen av den cirkel, som kurvans tyngdpunkt
beskriver vid ett varv. Volymen av samma
kropp blir = ytan mellan kurvan och AB
gånger omkretsen av den cirkel, som denna
ytas tyngdpunkt beskriver. Lätt fås på detta
sätt volymen av en cylinder el. en kon,
cylindern genom rotation av en rektangel kring en
av sina sidor, t.ex. ena långsidan.
Tyngdpunkten blir därvid rektangelns mittpunkt
(diagona-lernas skärningspunkt). Vid beräkning av den
buktiga ytan tages till tyngdpunkt
mittpunkten på den andra långsidan och sättes dennas
längd=kurvans längd (beräkning av den totala
ytan enl. G:s regel blir mera komplicerad). H.D.
Guldkalven (el. rättare ”tjuren”) omtalas ss.
en gudabild bl.a. i 1 Kon. 12:28 ff., enl. vilket
ställe Jerobeam I ställt upp en g. i Betel och
en i Dan, nordrikets med Jerusalem konkurre
rande huvudhelgedomar. Möjl. går berättelsen
i 2 Mos. 32 om den av Aron (se denne) gjorda
g. och folkets tillbedjan av densamma tillbaka
på en kultsaga, som förlägger uppkomsten av
dyrkan av g. till vandringen i öknen. I sin nuv.
form är 2 Mos. 32 snarast ett uttryck för de
le-vitiska prästsläkternas polemik mot den
sadoki-tiska. Aron är en reflex av Sadok. G.Bsm.
Guldkantade papper, eng. gilt edged
securi-ties, vilket urspr. betecknade av engelska
staten utfärdade skuldförbindelser, vilka voro
försedda med kanter av guldpapper. Uttrycket
har fått internationellt bruk för att utmärka
högsta klass och säkerhet el. bästa kvalitet i
fråga om obligationer, aktier, reverser,
skatt-kammarväxlar, primadiskonter o.d. med
hänsyn särsk. till däri utfäst räntegottgörelse. I
Sverige torde till g.p. i första hand räknas
alla Statens el. av Staten direkt understödda
företags obligationer och aktier samt
skatt-kammarväxlar och statsgaranterade
förbindelser, men under senare år har en viss
benägenhet framträtt att dit även räkna värdepapper,
lagligen godkända för placering av
förmyn-darmedel. K. W-B.
Guldkis, geol., guldhaltig svavelkis, en av de
viktigaste guldförande malmerna.
Guldklori’d, se Guld.
Guidkroken, slättbygden mellan Hökensås
och Vättern, Västergötland, i trakten av Hjo.
Guldkuren, se Guld, farm.
Guldkusten, eng. Gold coast, brittisk
kronkoloni vid Guineabukten, mellan 4°40’ och
11°12’ n.br. och mellan 1°16’ ö.lgd och 3°20’
v.lgd; 203,600 kvkm.; 3,121,214 inv. (1931).
Karta vid Franska Västafrika.
Hu
— 1171 —
— 1172 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
