Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gumpfotade fåglar - Gumplowicz, Ludwig - Gumpoldskirchen - Gumppenberg, Hanns v. - Gumprecht, Otto - Gumse - Gumti - Guna - Gunaris, Demetrios - Gundelfinger - Gundersen, 1. Laura - Gundersen, 2. Sigvard - Gundert, Hermann - Gundestrup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUNDESTRUP
fåglar (se d.o.), ehuru endast de bägge förstn.
äro närmare besläktade. O.C-n.
Gumplowicz [gomplå’vic], L u d w i g,
polskösterrikisk rättslärd och sociolog (1838—1909),
e.o. prof, vid univ. i Graz 1883, ord. från 1893.
G. har bl.a. utg. ”Philosophisches Staatsrecht”
(1877, 2 Aufl. under titeln ”Allgemeines
Staatsrecht”, 1897, 3 Aufl. 1907) och en mängd
sociologiska arbeten, ss. ”Grundriss der Sociologie”
(1885). T.E-r.
Gumpoldskirchen [go’mpåltskirzan], köping i
Österrike s. om Wien; 2,911 inv. (1923).
Berömd för sitt vin (Gumpoldskirchener). H.Bm.
Gumppenberg [go’mpanbärk], Hanns v.,
friherre, tysk förf. (1866—1928), till börden
baj-rare, skrev komedier, historiska skådespel,
dikt-saml., essayer och avh. G., som rönte starkt
inflytande från sekelskiftets ockultism, ägde
samtidigt en rik humoristisk ådra,
framträdande i hans burleska parodier, ss. ”Teutsches
Dichterross, in allen Gangarten vorgeritten”
(1901). G. var en av grundarna av
München-kabareten ”Die elf Scharfrichter”. A.Bd.
Gumprecht [go’mpräzt], Otto, tysk
musikskriftställare (1823—1900), 1849 musikkritiker
vid Nationalzeitung i Berlin. G. utgav sina
kritiker och uppsatser i saml. ”Musikalische
Charakterbilder” (1869, ny saml. 1876), ”R.
Wagner und sein Bühnenfestspiel ’Der Ring des
Nibelungen’” (1873), ”Unsere klassischen
Meis-ter” (2 bd, 1883—85), ”Neuere Meister” (2 bd,
1883). F.S-l.
Gumse, hanne bland tamfåren, bagge, vädur.
Gumti, v.-biflod till Ganges, Brittiska Indien,
upprinner på Himalaja och mynnar efter 800
km. nedanför Benares. Flodområdet, vilket
ofta härjas av svåra översvämningar, är 20,000
kvkm. Segelbar till Muhamdi. H.Bm.
Guna (sanskr. guna, eg. sträng, tråd;
beståndsdel), ind. fil., i allm. ett tings yttre, mera
oväsentliga egenskaper i motsats mot dravya,
dess inre, oföränderliga substans; spec. i
Samk-hya, de tre grundegenskaperna i materien
(prakrti), sattvä, godhet, rajas, lidelse, tamas,
mörker. — Ind. språkv., vokalerna a, e, o. —
I d.ä. indoeuropeiska språkvetenskapen
betecknas med namnet g. avljudsförhållandena i: ai
(sanskr. e), u: au (sanskr. o), r : ar, 1 : al. C.F.
Gunaris, Demetrios, grekisk politiker
(1867—1922), studerade juridik i Tyskland,
invaldes i nationalförsamlingen 1902, 1906 och
1912 och var en kort tid 1908 finansminister
i Theotokis’ regering. Under världskriget
förordade G. en obrottslig neutralitetspolitik,
gjorde gemensam sak med kung Konstantin
och bekämpade Venizelos. Då denne avg>ck i
mars 1915, blev G. regeringschef (till aug. s.å.).
Nov. 1915—juni 1916 var han inrikesminister i
Skuludis’ regering, ett par gånger krigsminis
ter och april 1921—maj 1922 åter
konseljpresident, en i sht genom motgångarna i kriget med
turkarna olycklig tid för Grekland. Efter
överste Plastiras’ militärrevolution i sept. 1922
blev G. åtalad inför krigsrätt och 28/n
arkebuserad. P.Dhl.
Gundelfinger [go’n-], F., se G u n d o 1 f.
Gundersen. 1) L a u r a G., f. Svendsen, norsk
skådespelerska (1833—98), var 1850—70 och
från 1872 anställd vid
Kristiania teater samt
1870—-72 vid Det
norske teater. Ss.
trage-dienne fostrad i den
romantiska skolan,
nådde hon under
inflytande av det
samtida inhemska dramat
vid mognare ålder
fram till sällsynt
levande och äkta
män-niskoframställning. G.
räknas ss. Norges
största skådespelerska. Bland hennes
glansroller märkas Fru Inger till östråt och Maria
Stuart (Björnson). Hon var sedan 1864 g.m.
G. 2) G.K-g.
2) Sigvard G., den föregåendes make,
skådespelare (1842—1903), sedan 1862 anställd
vid Kristiania teater, där han med särskild
glans uppbar det högre dramats hjälteroller
inom den klassiska och samtida repertoaren.
G.K-g.
Gundert [go’n-], H e r m a n n, tysk missionär
(1814—93), verkade 1839—63 inom
Baselsäll-skapets Malabarmission, där han bl.a. nedlade
ett betydande arbete som språkforskare och
bibelöversättare. G. W.L
Gundestrup, by n.v. om Hobro i Aars Sogn,
Aalborg Amt, Jylland. I en mosse i G.
hittades 1891 ett stort silverkärl, prytt med
silverplåtar med drivna figurer. Utsidans plåtar
visa manliga och kvinnliga bröstbilder, tolkade
ss. gudar, insidans processioner av krigare,
kulthandlingar samt bilder av djur, exotiska
el. tillhörande sagans värld. Sannolikt är
kärlet ett offerkärl. Fragment av liknande ha
funnits annorstädes i Danmark, men man är ej
enig om att betrakta kärlet ss. tillverkat inom
landet. I varje fall visar det gallo-romersk
påverkan. Omtvistad är fyndets tidsställning; 2:a
el. 3:e årh. e.Kr. förefaller antagligast. — Litt.;
S. Müller, ”Det store Sölvkar fra G. i Jylland”
(”Nordiske Fortidsminder”, 1:2, 1892); F.
Drexel i ”Jahrbuch des deutschen
archäolo-gischen Instituts”, 30 (1915). G.Em.
— 1209 —
— 1210 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
