Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnarsson, Gunnar - Gunnarstorp - Gunne, Carl - Gunnebo - Gunnebo bruk - Gunner - Gunnera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUNNARSTORP
i romantisk stil. En ny fas i G:s förf.-skap
inleddes med romanen ”Livets Strand” (1915),
där huvudvikten är lagd vid psykologien och de
etiska problemen. Till samma grupp höra
romanerna ”Varg i Veum” (1916), ”Salige er de
enfoldige” (1920), som bildar en av
höjdpunkterna i hans förf.-skap, samt ”Svartfugl”
(1929), en brottmålshistoria, där tonen blivit
mörkare och där den psykologiska analysen
når djupast. ”Edbrödre” (1918) är en frisk
roman från Islands landnamstid. Den
autobio-grafiska romanserien ”Kirken paa Bjerget” (5
bd, 1923—28) är G:s mest betydande verk
hittills, en bred och djupgående skildring av hans
egen utveckling. Den tunga och mörka
romanen ”Jön Ärason” (1930) är en skildring från
Islands reformationstid. G. har också utg.
no-vellsaml. och några dramatiska verk, av vilka
versdramat ”Dyret med Glorien” (1922) är mest
betydande. Med denna produktion har G.
vunnit europeisk ryktbarhet. Hans säkra episka
berättarkonst, hans fasthållande vid den
isländska miljön, hans objektivt psykologiska
människoskildring och hans lidelsefulla
brottning med de etiska problemen och frågan om
tillvarons mening, vilket höjer hans isländska
skildringar upp till det allmängiltigas plan, ha
ställt honom i första ledet av Danmarks
moderna förf. De flesta av G:s arbeten äro
översatta till sv. — En uppmärksammad insats har
G. gjort med sin kampanj för Nordens
sammanslutning till ett rike (tal och art., samlade i
”Det nordiske Rige”, 1927). — Litt.: O. Geisted,
”G.G.” (1926); K. Elfelt, ”G.G.” (1927). St.A.
Gunnarstorp, gruvsamhälle i N. Vrams s:n,
Malmöhus län, vid Hälsingborgs—Hässleholms
järnväg s.s.v. om Åstorp; c:a 700 inv. J.C.
Gunne, Carl Mikael, museiman, målare (f.
29/b 1893), amanuens vid Nationalmuseum 1921,
har utfört landskap och stadsbilder med
utpräglad känsla för monumentalitet i
uppbyggnaden. Bland G:s målningar märkes ”Motiv
från Hagalund” i Nationalmuseum. G.V.
Gunnebo, gård i Mölndal, med ett slottslikt
corps de logis, uppfört på 1780-talet av C. V.
Carlberg ss. sommarbostad åt köpmannen John
Hall d.ä., byggt av trä men med sin lilla joniska
kolonnad en av Sveriges vackraste nyklassiska
byggnader. Stora salongen har
stuckdekoratio-ner av italienaren G. Frelli. Även J. L. Desprez
har utfört dekorationer på G. Nuv. ägare
friherrinnan Hilda Sparre, f. Denninghoff. — Litt.:
A. Bæckström, ”Studier i Göteborgs
byggnadshistoria före 1814” (1923). E.W.
Gunnebo bruk, järn- och stålmanufakturverk
i Gladhammars s:n, Kalmar län, med
tillverkning av dragen järn- och ståltråd, trådspik,
kätting, stängsel m.m. Bruket, som anlades vid
Gunnebo.
mitten av 1700-talet av rådman Hans Hultman
i Västervik och 1860 övertogs av Gunnebo a.-b.,
äges sedan 1889 av Gunnebo bruks nya a.-b.,
vilket sedan 1918 även driver en filialfabrik i
Varberg. Bolaget, som sysselsätter c:a 350
arbetare, hade 31/i2 1930 en omslutning av 7,4
mill. kr., därav aktiekapital 3,2 mill.;
tillverkningsvärdet utgör o. 4 mill. pr år. Lth.
Gunner, dansk biskop (d. 1251). Efter studier
i Frankrike blev G. 1216 abbot i
cisterciens-klostret öm och 1222 biskop i Viborg. Han tog
en betydande del i lagstiftningsarbetet under
Valdemar II, särsk. ifråga om Jydske Lov, som
till stor del torde ha redigerats av honom. G.
var den siste av de stora gestalterna från
Val-demarernas tidsålder; en medeltida biografi
över honom har bevarats (tr. i ”Scriptores
mi-nores historiæ danicæ”, 2, 1922); dansk övers,
av H. Olrik (1892). H.Bg.
Gu’nnera, växtsläkte av fam. Halorrhagciceæ,
som med o. 30 arter förekommer inom s.
halvklotet (utom Australien), huvudsaki. i sydligaste
delarna av Sydamerika. G.-arterna äro fleråriga
Gunnera chilensis.
— 1215 —
— 1216 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
