Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gustav II Adolf (svensk konung) - 3. Gustav III (svensk konung)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV
gåva och en varm hjärtlighet, som uppvägde
och ofta gottgjorde överilningar, framkallade
av en svårtyglad häftighet.
G.A:s skrifter äro samlade särsk. i ”Konung
G. II A:s skrifter”, utg. af C. G. Styffe (1861),
”Tal och skrifter af konung G. II A.”, utg. af
C. Hallendorff (1915) och ”Rikskansleren Axel
Oxenstiernas skrifter och brefvexling”, 2:1
(1888). Helhetsbilder av G.A. ha givits av E. G.
Geijer, med starkt betonande av hans ideella
världshistoriska roll och konkret
karaktärsteckning, G. Droysen (”G. A.”, 2 bd, 1869—70, sv.
övers., 1, 1869), trots ensidigheter och
tysk-nationell begränsning av vikt genom
framhävandet av statsmannagärningen, samt H.
Hjär-ne (”G. A. protestantismens förkämpe”, 1901).
Grundläggande särsk. för den inre historien
är J. Hallenberg, ”Svea rikes historia under
konung G. A. den stores regering” (5 bd t.o.m.
1626, 1790—96). En rik men svåröverskådlig
materialsamling erbjuder A. Cronholm,
”Sveriges historia under G. II A:s regering” (6 bd,
1857—72). Under senare tid har diskussionen
om förutsättningarna för G. A:s politik och
hans syften upptagits i arbeten av W. Struck,
J. Kretzschmar, M. Ritter, B. Boèthius, N.
Ahn-lund m.fl. G. A:s utrikespolitik mot
bakgrunden av Sveriges tidigare utveckling tecknas i
J. Pauls oavslutade verk ”G. A.” (2 bd, 1927—
30). Den nyaste, energiskt genomförda
sammanfattningen av de senaste decenniernas
forskningar erbjuder G. Wittrock i ”Sveriges
historia till våra dagar”, 6 (1927, i tysk
bearbetning 1930); jfr även H. Almquist i ”Sv. folkets
historia”, utg. av H. Schück m.fl., 2:1 (1922).
B.B-s.
Trots mängden av bevarade framställningar
i bild äro de goda porträtten av G.A. ytterst
få. Från hans ungdom finnas endast några
gravyrer, ss. en skägglös profilbild och några
stick av V. Trauthman, varav ett från 1616, ett i
Stadslagen 1617 och ett i Bibeln 1618. Till o.
1620 kan man datera de förlorade förebilderna
för en grupp gravyrer (bl.a. av H. Hondius d.ä.)
samt en målning i preussisk statsägo (Schloss
Grunewald), vilka visa G.A. med halvlångt hår.
En rad senare, korthåriga bilder i harnesk
(bl.a. de bekanta sticken efter Miereveld och
van Dyck) utgå i första hand från ett 1624 i
Stockholm tillkommet porträtt av Jacob
Hoef-nagel. Detta, säkert den trognaste av alla
G.A.-bilder, finnes bevarat i endast ett ex. (hos
fru S. Heurlin, Stockholm). Kring några 1629
skapade typer av Jacob van Doort gruppera sig
ett antal målningar i svart dräkt (ss. en 1630
daterad duk i Uppsala univ.). Som
egenhändiga arbeten av van Doort får man anse bl.a.
en miniatyr i Kungl. skattkammaren och en
ståtlig helfigur hos storhertigen av Hessen,
Schloss Romrod. I sv. kyrkor befintliga dukar
äro övervägande osjälvständiga kopior, utförda
av konterfejare av J. Elbfas’ klass. Under
kriget i Tyskland tillkommo många, till större
delen obetydliga porträtt (främsta ex. helfigur i
Kungsholms kyrka, Stockholm, och på Melville
house i Skottland), vilka som gemensamt drag i
motsats till tidigare visa konungen iförd kyller
och i många fall vittna om hans starka fetma.
Av stort intresse är en teckning i Madenhausen
(signerad LS 1632, antagl. av nürnbergaren
Lorenz Strauch), som trol. ligger till grund för
det kända sticket av Lucas Kilian. Under
konungens sista år tillkommo även bronsbysterna
av nürnbergaren Hans von der Putt
(Arméförvaltningen) och augsburgaren Georg Petel
(Nationalmuseum), båda monumentala tolkningar
av G.A:s anletsdrag. K.E.S.
3) G. III (24/i 1746—29/s 1792), äldste
son till konung Adolf Fredrik och drottning
Lovisa Ulrika. Från sin mödernesläkt,
hohen-Zollrarna, hade G. ärvt en icke ringa begåvning,
en rörlig intelligens och ett frodigt fantasiliv
med en påfallande estetisk och
romantiskt-idealistisk inriktning. I många avseenden lik
sin snillrike morbror, Fredrik II, under dennes
ungdomsår, fick emellertid kronprins G.
umbära den fostran till pliktuppfyllelse och
sedligt allvar, som morbrodern fått i sin faders
hårda skola, och växte upp under ödesdigra
förhållanden, som skulle sätta outplånliga spår
i hans karaktär. Hans förste guvernör, C. G.
Gustav III. Målning av L. Pasch d.y. 1767.
Uppslagsbok. XI. — 1249 —
40
— 1250 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
