Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Gustav III (svensk konung)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV
Tessin (1750—56), uppmuntrade med sina
välmenta men missriktade pedagogiska metoder
G:s utpräglade läggning åt det teatraliska och
uppstyltade, och både han och hans
efterträdare, C. F. Scheffer (1756—62), ingåvo med sin
av franskt hovliv präglade kultur G. en
okritisk beundran för dettas ceremonikult och
falska prål och gjorde intet för att hejda hans
medfödda fåfänga och härsklystnad. Föga
djupgående kunskaper och ringa intresse för
metodiskt arbete men en vidsträckt allmänbildning
i sht på det rent litterära området blev
resultatet av denna uppfostran. Olyckligtvis
kom-mo så även G:s uppväxtår att sammanfalla med
en tid av småaktigt partikiv och hätskt
personliga motsatser, i vilka även kronprinsen blev
indragen framförallt genom modern, som
avskydde de nya lärare, som påtvingats G. efter
1756 års revolution, och direkt inpräntade
ovilja och olydnad mot dem. Vad som prisades
i skolrummet, fördömdes i drottningens
kabinett, och omvänt, och G. blev tidigt grundligt
förtrogen med förställningens konst, samtidigt
som hans iakttagelseförmåga skärptes och hans
förmåga att handskas med människor
uppövades. Till föräldrarnas bittra förödmjukelse hade
G. 1751 utsetts till offer för försoningen mellan
Sverige och Danmark, mellan det
holstein-gottorpska och det oldenburgska huset, och
förlovats med Fredrik V:s dotter Sofia Magdalena.
Mot föräldrarnas alltjämt hårdnackade
motstånd genomfördes 1766 förbindelsen; G., som
f.ö. var en påfallande oerotisk natur, visade
länge sin gemål den största kallsinnighet; först
efter åtskilliga år kom ett någorlunda drägligt
samliv till stånd.
Från mitten av 1760-talet börjar G. alltmera
framträda som politisk maktfaktor.
Personligen nära knuten till sin förre guvernör,
Scheffer, kom G., i sammanhang med att denne och
andra hattar närmat sig hovet, att bli ett
enande namn, kring vilket samlade sig
förhoppningar om en befrielse från det ändlösa
partikäbblet och om en kungamaktens renässans.
Det blev härvid av största betydelse, att sedan
hertigen av Choiseul 1766 återtagit ledningen
av Frankrikes utrikespolitik, detta land
förklarade sin bestämda anslutning till tanken att
söka återställa det monarkiska väldet i Sverige
på säkra grundvalar. Alltmera framträdde
härvid G. som ledaren. Det var han, som med sin
entusiasm och energi stod bakom Adolf
Fredriks tronavsägelse 1768 och framtvingandet av
riksdag, och, då utvecklingen genom Axel von
Fersens svaghet icke gått i den riktning man
hoppats, var det till honom Choiseul vände sig
med uppmaning att komma till Paris för att
där rådslå om Sveriges framtid. % 1771 an-
Gustav III:s dräkt, buren vid statsvälvningen
18/s 1772. Livrustkammaren.
lände G. till den franska huvudstaden men fann
till sin stora besvikelse Choiseul störtad. Icke
många dagar senare kom emellertid
underrättelsen, att Adolf Fredrik avlidit. I eget namn
kunde nu G. föra kunglighetens talan och med
sin tjusande personlighet söka vinna
stämningen för sig. Det lyckades blott delvis;
subsidier och vänlig uppmuntran erhöll G., men
det franska hovet önskade icke någon
stats-välvning utan föredrog att söka försona de
kämpande partierna. G. synes ha fogat sig i
detta och efter hemkomsten till Sverige 30/s
1771 verkligen allvarligt verkat för ett fredligt
utjämnande av partimotsättningarna.
”Kompositionen” vid 1771/72 års riksdag led
emellertid ett grundligt fiasko, och sedan Frankrike i
dec. 1771 ånyo ändrat ståndpunkt, började G.
på allvar och i samråd med C. F. Scheffer
planera en statsvälvning. Avsikten var, att J.M.
Sprengtporten och J. C. Toll (se dessa) i resp.
Finland och Skåne skulle framkalla
militärrevolter mot ständerväldet och sedan med sina
trupper bege sig till Stockholm och lägga
makten i G:s händer.
Omständigheternas makt tvingade G. att själv
skrida till handling. Med mod, omtänksamhet
och klokhet genomförde G. 19/s 1772, utan att
en droppe blod behövde spillas, en
statsvälvning, som gjorde honom till herre över
riks
— 1251 —
— 1252 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
