- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 12. Gustav IV Adolf - Hillel /
51-52

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyllenhielm, 1. Carl Carlsson - Gyllenius, Petrus Magni - Gyllenkrok, ätt - Gyllenkrok, 1. Axel - Gyllenkrok, 2. Axel Gustaf - Gyllenlack, lackviol

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GYLLENIUS

bro och belägringen av Kalmar, blev 1600
skeppsamiral i Stockholm men åtföljde s.å.
som faderns närmaste man i befälet denne till
Livland. Jämte J. De la Gardie försvarade G.
med glänsande tapperhet Wolmar men måste
till slut (dec. 1601) kapitulera. I 12 år hölls
nu G. i en, särsk. efter ett misslyckat
flyktförsök, hård fångenskap i Polen. Efter
hemkomsten blev han friherre (till Bergkvara,
introducerad 1625), 1616 fältmarskalk, 1617 riksråd
och 1620 riksamiral. Ss. sådan deltog han i
organisationen av Amiralitetskollegium, blev
dess förste president och en av Kristinas
förmyndare. För flottans utveckling har dock G.
knappast haft så stor betydelse som hans
närmaste man, C. Fleming. Ytterst konungsk till
hela sin läggning, stod G. under
förmyndartiden i en tidtals ganska skarp opposition mot
rikskanslern och dennes mera aristokratiskt
färgade parti och klandrade bl.a. frälseköpen.
G. var även en ivrig förfäktare av pfalzgreve
Johan Kasimirs och hans familjs intressen.
Varken i statsmannaegenskaper el. i
arbetsförmåga kunde dock den ganska sjuklige G.
upptaga tävlan med A. Oxenstierna. G. dog på det
efter honom uppkallade Karlberg. Under
fångenskapen skrev G. ”Schola captivitatis” (tr.
1632) och översatte Davids psaltare (tr. 1650).
”Egenhändiga anteckningar af C.C.G. rörande
tiden 1597—1601” äro tryckta i ”Historiska
handlingar”, 20 (1904—05). P.S

Gylle’nius, Petrus Magni, skolman (1622
—75), fil. mag. i Äbo 1656, lektor i matematik
i Karlstad 1665, kyrkoherde i Bolstad 1667.
Förutom ett antal dissertationer på latin och
tillfällighetspoesi har G. efterlämnat värdefulla
dagboksanteckningar 1622—67 (”Diarium
Gyl-lenianum”, utg. 1882). W.N.

Gyllenkrok, ätt, utgrenad från den
småländska prästsläkten Krok med namnet hämtat
från gården Krokshult, Hallaryds s:n. Från
den 1674 med assessorn i Åbo hovrätt Anders
Krok (1622—83) adlade ätten, vilken alltjämt
fortlever, har utgrenat sig friherrliga ätten G.,
stammande från G.l), friherre 1727. Dennes
änka, f. Hegardt, stiftade 1743 Svenstorps
fideikommiss (Odarslövs s:n, Skåne), för sin son;
dennes hustru, grevinnan Eva Charlotta Bielke,
hade 1747 av sin mormor, Kristina Piper, ss.
fideikommiss erhållit Hesselbyholm; dettas
fideikommissnatur överflyttades 1779 på
Björnstorp (Gödelövs s:n, Skåne). C.

1) Axel G., friherre, krigare (1664 el. 1665
—1730), student i Äbo 1677, gick 1683 i
krigstjänst, blev 1688 fänrik vid Livgardet, var
1691—95 i utländsk krigstjänst,
generalkvartermästarelöjtnant vid Fortifikationen i
Kurland 1701, major vid Livgardet s. å., överste-

löjtnant 1706, överste och
generalkvartermästare 1707, generallöjtnant av inf. 1722,
landshövding 1723. G.
deltog i hela Karl XH:s
polska och ryska
krig ända till 1709
och spelade
därunder en ej obetydlig
roll ss. t.f.
generalkvartermästare, d.v.s.
chef för vägdetaljen.

Att, ss. somliga velat,
framställa G. som ett
slags
generalstabs-chef, är däremot
felaktigt. Efter
ne

derlaget vid Poltava följde G. konungen till
Bender men sändes snart med c:a 1,400
man åt Polen för att återknyta förbindelsen
med de där kvarlämnade sv. trupperna. Vid
Czernowitz i Moldau angrep dock en
överlägsen rysk styrka med kränkande av Turkiets
neutralitet G., som 24Æ 1709 nödgades
kapitulera. G. fördes först till Moskva. Där hölls
han i en tidvis ganska hård fångenskap.
Sedermera vistades han i Voskresensk, varifrån
han hemkom 1722. G:s i Moskva 1711 förf,
berättelse om Karl XH:s ryska fälttåg 1707—
09 (senast — dåligt — utg. av N. Sjöberg)
har spelat en stor roll i diskussionen om detta
fälttåg men måste ss. nedskriven efter
händelserna trots G:s ovanligt starka minne
användas med stor försiktighet. — Litt.: E.
Carlson, ”Slaget vid Poltava” (1897); A. Stille,
”Carl XH:s fälttågsplaner 1707—09” (1905);
”Karl XII på slagfältet” (4 bd, 1918—19). P.S.

2) Axel Gustaf G., den föregåendes
sonsons son, friherre (1783—1865),
överste-kammarjunkare 1837, grundade 1838 Råby
räddningsinst. vid Lund, skänkte 1845 till Lunds
univ. sina värdefulla zoologiska samlingar på
Björnstorp och överlämnade vid olika tillfällen
betydande donationer till lärdoms- och
sjuk-vårdsanstalter i Lund. C

Gyllenlack, lackviol, Cheira’nthus Chéi-i
rii, växtart av fam. korsblommiga, förekommer
vildväxande i Medelhavsländerna och är en
halvbuske med smala, spetsiga blad och lysande
gula blommor, som utvecklas på våren. I
odling förekomma storblommiga former med
enkla el. dubbla blommor i gult, brunt, rött,
t.o.m. svartrött. I Sverige odlas g. mest i kruka
inomhus, där den lätt kan fås att blomma
under midvintern. I sydligaste Sverige odlas den
därjämte som tvåårig blomsterväxt på kalljord.
Det är ej blott blommornas vackra färg utan
kanske ännu mera dessas fina lukt, som gjort
växten mycket omtyckt. C.G.D.

— 51 —

— 52 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jul 20 22:34:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-12/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free