GYLLENHIELM invecklades i en långvarig och obehaglig rättegång 1826—35. Efter att ha varit eskaderchef i Medelhavet och på Östersjön var G. 1844—48 statsråd och chef för Sjöförsvarsdep. och 1848 —50 befälhavande amiral i Karlskrona. Han har utg. ”Sjökrigshistorien i sammandrag” (2 bd, 1837) och ”Sveriges sjökrigshistoria i sammandrag” (2 bd, 1840). E.Bz. Gyllengrip, gammal frälseätt av samma stam som ätten Stråle af Ekna. G.l) erhöll 1562 vapenförbättring och kallade sig Grip, med vilket namn ätten 1625 introducerades; på gr. av uppkommen tvist om namnet utbyttes det 1644 mot G. Ätten utslocknade 1786. C. 1) Christopher Andersson Stråle, sedan Grip, krigare (1518—99), blev 1562 kamrerare hos Erik XIV, 1563 skeppshövits-man, 1564 underamiral under Jakob Bagge, var slottsfogde på Borgholm 1579—84, ståthållare och knekthövitsman på Kalmar slott 1586. G. slöt sig under inbördeskriget till Sigismund och blev därför efter Kalmar slotts erövring av hertig Karl dömd till döden och halshuggen. P.S. Gyllenhaal, 1652 adlad ätt; G. 2) blev friherre 1837, hans gren utslocknade 1910; G. 3) blev friherre G. af Härlingstorp 1843. C. 1) Leonard G., militär, entomolog (1752 —1840), student i Uppsala 1769, livdrabant 1773, men tog 1799 som major avsked från militärtjänsten för att helt ägna sig åt entomologien, i sht åt skalbaggarnas grupp. G. var under tidigare år Linnés lärjunge. Hans viktigaste arbete är det mönstergilla ”Insecta suecica descripta. Classis I. Coleoptera” (4 bd, 1808—27). G. har därjämte lämnat talrika bidrag till C. J. Schönherrs stora ”Genera et species Curculionidum” (8 bd, 1833—45). — Hans entomologiska saml. tillhöra Uppsala univ. S.Bgtn. 2) C a r 1 H e n r i k G., den föregåendes kusins son, friherre, ämbetsman (1788—1857), ägnade sig först åt militäryrket och blev överste 1821; 1828 utnämndes han till landshövding i Blekinge, 1832 i Skaraborgs län, förordnades 1836 på fyra år till ordf, i Göta kanalbolags direktion och var 1837—40 statsråd, 1840—56 generaltulldirektör. N.H-g. 3) Lars Herman G., friherre, ämbetsman (1790—1858), inträdde 1809 i justitierevi-sionen och blev assessor i Svea hovrätt 1820- 1836 utnämndes han, efter att ha varit lagman i Västernorrland, till president i Göta hovrätt-Känd som dugande ämbetsman, kallades G. 1843 till justitiestatsministerposten, men, starkt konservativ, avgick han redan följ, år, när Oskar I syntes slå in på en liberal politik. G. var lantmarskalk vid riksdagen 1850/51. N.H-g. 4) Mathilda G., svärdotter till G.2), f. spansk grevinna d’O r o z c o (1769—1863), g. 1) m. överhovstallmästaren i Toscana Barto-lomeo Cenami, 2) m. översten Josias Mont-gomery-Cederhielm, 3) m. kammarherren fri herre Carl Alexander Fredrik G. (1814—1910). Litterärt och musikaliskt begåvad, hyllades hon för sina talanger och sin skönhet av bl.a. Tegnér (poemet ”Mathilda”) och Geijer (”Söder-ländskan i Norden”). Hon tonsatte flera på sin tid ytterst populära romanser, t. ex. ”Tänk någon gång”. — Litt.: R. Montgomery-Ceder-hielm, ”M. Orozco” (1919). C. Gyllenhammar, Karl Patrik, tandläkare och amatörkomponist (1871—1907), har skrivit sånger i Lindblads och Josephsons anda samt den alltjämt av Skansens spelmän utförda ”Skansenmarschen”. G.M. Gyllenhielm, namn buret av illegitima av-komlingar till Vasahertigarna Johan (senare konung Johan III) och Karl (senare Karl IX) samt den sistn:s son Karl Filip. Utom G.l) märkas: Sofia G. (1559?—83), dotter till hertig Johan och Katarina Hansdotter; hon blev 1580 g.m. Pontus De la Gardie; vidare hennes bror Julius G. (1560—81), jämte systern adlad 1577, ståthållare på Abo slott 1580, samt slutl. Elisabet G. (1622—82), dotter till hertig Karl Filip och Elisabet Ribbing, g.l) 1645 m. Axel Turesson Natt och Dag (d. 1647), hovmästarinna hos änkedrottning Maria Eleonora 1649, hos drottning Hedvig Eleonora 1654, g.2) 1660 m. hovmarskalken friherre Bal-tasar Marschalck. C. 1) Carl Carlsson G., friherre, krigare och ämbetsman (1574 —1650), son till hertig Karl (IX) och prästdottern Katarina Nilsdotter från Östergötland. Adlad med namnet G. av Johan III 1592, sändes G. 1595 på resor för att fullborda sin uppfostran, varvid han särsk. studerade krigskonsten under Henrik IV i Frank rike. Efter hemkomsten deltog G. i striderna mot Sigismund, bl.a. i slaget vid Stånge- — 49 — — 50 —