Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyllengranat, Carl August Burchard - Gyllengrip, ätt - Gyllengrup, 1. Christopher - Gyllenhaal, ätt - Gyllenhaal, 1. Leonard - Gyllenhaal, 2. Carl Henrik - Gyllenhaal, 3. Lars Herman - Gyllenhaal, 4. Mathilda, d’Orozco - Gyllenhammar, Karl Patrik - Gyllenhielm - Gyllenhielm, 1. Carl Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYLLENHIELM
invecklades i en långvarig och obehaglig
rättegång 1826—35. Efter att ha varit eskaderchef
i Medelhavet och på Östersjön var G. 1844—48
statsråd och chef för Sjöförsvarsdep. och 1848
—50 befälhavande amiral i Karlskrona. Han
har utg. ”Sjökrigshistorien i sammandrag” (2
bd, 1837) och ”Sveriges sjökrigshistoria i
sammandrag” (2 bd, 1840). E.Bz.
Gyllengrip, gammal frälseätt av samma stam
som ätten Stråle af Ekna. G.l) erhöll 1562
vapenförbättring och kallade sig Grip, med
vilket namn ätten 1625 introducerades; på gr.
av uppkommen tvist om namnet utbyttes det
1644 mot G. Ätten utslocknade 1786. C.
1) Christopher Andersson Stråle,
sedan Grip, krigare (1518—99), blev 1562
kamrerare hos Erik XIV, 1563
skeppshövits-man, 1564 underamiral under Jakob Bagge,
var slottsfogde på Borgholm 1579—84,
ståthållare och knekthövitsman på Kalmar slott
1586. G. slöt sig under inbördeskriget till
Sigismund och blev därför efter Kalmar slotts
erövring av hertig Karl dömd till döden och
halshuggen. P.S.
Gyllenhaal, 1652 adlad ätt; G. 2) blev friherre
1837, hans gren utslocknade 1910; G. 3) blev
friherre G. af Härlingstorp 1843. C.
1) Leonard G., militär, entomolog (1752
—1840), student i Uppsala 1769, livdrabant
1773, men tog 1799
som major avsked
från militärtjänsten
för att helt ägna sig
åt entomologien, i
sht åt skalbaggarnas
grupp. G. var under
tidigare år Linnés
lärjunge. Hans
viktigaste arbete är det
mönstergilla ”Insecta
suecica descripta.
Classis I. Coleoptera”
(4 bd, 1808—27). G.
har därjämte lämnat talrika bidrag till
C. J. Schönherrs stora ”Genera et species
Curculionidum” (8 bd, 1833—45). — Hans
entomologiska saml. tillhöra Uppsala univ. S.Bgtn.
2) C a r 1 H e n r i k G., den föregåendes
kusins son, friherre, ämbetsman (1788—1857),
ägnade sig först åt militäryrket och blev överste
1821; 1828 utnämndes han till landshövding i
Blekinge, 1832 i Skaraborgs län, förordnades
1836 på fyra år till ordf, i Göta kanalbolags
direktion och var 1837—40 statsråd, 1840—56
generaltulldirektör. N.H-g.
3) Lars Herman G., friherre,
ämbetsman (1790—1858), inträdde 1809 i
justitierevi-sionen och blev assessor i Svea hovrätt 1820-
1836 utnämndes han, efter att ha varit lagman
i Västernorrland, till president i Göta
hovrätt-Känd som dugande ämbetsman, kallades G.
1843 till justitiestatsministerposten, men, starkt
konservativ, avgick han redan följ, år, när
Oskar I syntes slå in på en liberal politik. G.
var lantmarskalk vid riksdagen 1850/51. N.H-g.
4) Mathilda G., svärdotter till G.2), f.
spansk grevinna d’O r o z c o (1769—1863), g.
1) m. överhovstallmästaren i Toscana
Barto-lomeo Cenami, 2) m. översten Josias
Mont-gomery-Cederhielm, 3) m. kammarherren fri
herre Carl Alexander Fredrik G. (1814—1910).
Litterärt och musikaliskt begåvad, hyllades hon
för sina talanger och sin skönhet av bl.a.
Tegnér (poemet ”Mathilda”) och Geijer
(”Söder-ländskan i Norden”). Hon tonsatte flera på
sin tid ytterst populära romanser, t. ex. ”Tänk
någon gång”. — Litt.: R.
Montgomery-Ceder-hielm, ”M. Orozco” (1919). C.
Gyllenhammar, Karl Patrik, tandläkare
och amatörkomponist (1871—1907), har skrivit
sånger i Lindblads och Josephsons anda samt
den alltjämt av Skansens spelmän utförda
”Skansenmarschen”. G.M.
Gyllenhielm, namn buret av illegitima
av-komlingar till Vasahertigarna Johan (senare
konung Johan III) och Karl (senare Karl IX)
samt den sistn:s son Karl Filip. Utom G.l)
märkas: Sofia G. (1559?—83), dotter till
hertig Johan och Katarina Hansdotter; hon
blev 1580 g.m. Pontus De la Gardie; vidare
hennes bror Julius G. (1560—81), jämte
systern adlad 1577, ståthållare på Abo slott
1580, samt slutl. Elisabet G. (1622—82),
dotter till hertig Karl Filip och Elisabet Ribbing,
g.l) 1645 m. Axel Turesson Natt och Dag (d.
1647), hovmästarinna hos änkedrottning Maria
Eleonora 1649, hos drottning Hedvig Eleonora
1654, g.2) 1660 m. hovmarskalken friherre
Bal-tasar Marschalck. C.
1) Carl Carlsson G., friherre, krigare
och ämbetsman (1574
—1650), son till
hertig Karl (IX) och
prästdottern
Katarina Nilsdotter från
Östergötland. Adlad
med namnet G. av
Johan III 1592,
sändes G. 1595 på resor
för att fullborda sin
uppfostran, varvid
han särsk. studerade
krigskonsten under
Henrik IV i
Frank
rike. Efter hemkomsten deltog G. i
striderna mot Sigismund, bl.a. i slaget vid Stånge-
— 49 —
— 50 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
