Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gymnastiskt-ortopediska institutet - Gymnema - Gymnoascaceæ - Gymnoasci, blåssvampar - Gymnocerata - Gymnodiniaceæ - Gymnodontes - Gymnophiona - Gymnorhina - Gymnospermæ - Gymnosporangium - Gymnotus - Gynandri - Gynandria - Gynandromorfi - Günderode, Karoline von - Gynekologi - Gynekokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYNEKOKRATI
Gymnastiskt-ortopediska institutet i
Stockholm grundades 1821 av prof. N. Åkerman och
förlädes 1827 till Djurgårdsbrunn under namn
av Ortopediska inst., vilket sedermera
ändrades till Josefinska ortopediska inst. Efter en
tynande tillvaro 1833—37 flyttades det 1837
till L:a Ersta, där Åkerman 1840 erhöll ett
statsanslag på 2,000 rdr b:o. 1847 övertog d:r
H. Sätherberg inst., som därefter benämndes
G. och bl.a. hade till uppgift att med
mekaniska och gymnastiska medel behandla patienter,
vilka ledo av varjehanda ofärdighet och
kroppsliga lyten. Ständerna anvisade först
vissa medel för bestridande av friplatser vid
G. för obemedlade, därefter, på villkor bl.a.
att undervisning i sjukgymnastik skulle
meddelas läkare och med. studerande i Stockholm,
ett anslag, som småningom blev årligt och
uppgick till 8,250 rdr rmt. Dessutom tillsattes en
direktion över G. När prof. A. Wide 1924
avgick som föreståndare, uppgick G. i Karolinska
inst., som bl.a. även övertog
undervisningsskyl-digheten i sjukgymnastik. O.K-gh.
Gy’mnema, växtsläkte av fam.
Asclepiada’-ceæ med o. 25 arter, slingrande halvbuskar el.
buskar, utbredda från Västafrika till Australien.
— Om de torkade bladen av G. silve’stre
tuggas under ett par min., förlamas de sinnesorgan
på tungan, vilka förmedla förnimmelsen sött;
socker smakar som sand. Den verksamma
beståndsdelen kallas g.-s y r a. A.V-e;Wk.
Gymnoasca’ceæ, en mögelsvamparna
närstående familj, vars arter uppträda på gödsel o.a.
ruttnande substrat. O.Gz.
Gymnoa’sci, biåssvampar, grupp bland
säcksporsvamparna, även benämnd Exoasci (se
d.o.).
Gymnoce’rata, ett förut använt namn på en
grupp stinkflyn, se Landskinnbaggar.
Gymnodinia’ceæ, fam. tillhörande
dinoflagel-laterna (se d.o.). Cellen saknar vägg. Viktigaste
släkte Ggmnodi’nium med tvärfåran ej alls el.
endast svagt spiralvriden. L.G.S.
Gymnodo’ntes, se B o 11 f i s k a r.
Gymnophio’na, se Maskgroddjur.
Gymnorhi’na, se Flöjtfåglar.
Gymnospe’rmæ (till grek. gymno’s, naken,
och sperma, frö), g y m n o s p e r m e r, se N
a-kenfröiga växter.
Gymnospora’ngium, rostsvampsläkte av fam.
Puccinia’ceæ tillhörande grupp Uredina’les,
med 14 arter, av vilka 4 förekomma i Sverige.
Deras teleutosporer utvecklas uteslutande på
barrträd tillhörande grupp Cupressi’neæ, särsk.
enen. Uredosporer saknas. Aecidierna
(skålrosten) av G. sabi’næ, gallerrost, utvecklas på
päronträdens blad och unga frukter i form av
gula, sedermera rödaktiga fläckar; av G. tre-
melloi’des, apelrost, på äppleträdens blad. I
båda fallen skadas värdträden betydligt. G.
juniperi’num, hornrost, uppträder på blad av
oxel och G. clavariæfo’rme på blad och
frukter av hagtorn. A.V-e.
Gymno’tus, se D a r r å 1.
Gynandri’, det förhållande, att honblommor
undantagsvis uppträda i hanblomställningar el.
att en honlig blomställning ombildas till en
hanlig. G. betecknar även sammanväxning av
honliga och hanliga könsorgan, liksom ock, hos
vissa alger, uppträdande av zoosporer jämte
oogonier och anteridier å samma tråd. Jfr
Androgyni. O.Gz.
Gyna’ndria, 20:e klassen i Linnés
sexualsystem (se d.o.).
Gynandromorfi’ benämnes det hos vissa
insekter stundom förekommande förhållandet,
att ena sidan av kroppen är utbildad som
hanne och den andra som hona. Denna yttre
her-mafroditism behöver ej motsvaras av en inre,
enär båda könskörtlarna kunna vara av
samma kön. H. W.
Günderode [gy’ndaräda], Karoline von,
tysk författarinna (1780—1806), mest känd
genom sitt romantiska öde: självmord på gr. av
olycklig kärlek. Hennes pseudonymt utg.
”Ge-dichte und Phantasien” (1804) och ”Poetiscbe
Fragmente” (1805) spegla en överspänd
kvinno-själ. I mycket bildade hon sig efter Bettina
v. Arnim. Denna ägnade henne också en
sym-patigenomandad karakteristik i ”Die
Günderode” (2 bd, 1840). — Litt.: L. Geiger, ”K. v. G.
und ihre Freunde” (1895); E. Rodhe, ”Fr.
Creu-zer und K. v. G.” (1906). A.Bd.
Gynekologi’ (till grek, gyne’, kvinna, och
logos, lära el. kunskap), läran om de kvinnliga
underlivsorganen och deras sjukdomar. G
y-n e k o 1 o g, kvinnoläkare.
Gynekokrati’ (till grek, gyne’, kvinna, och
krateifn, härska), kvinnovälde, är ej att förväxla
med moderrätt (se d.o.) och moderrättslig
familj. Sagor och sägner om g. finnas såväl hos
kulturfolk som hos naturfolk, även mycket
primitiva, t.ex. eldsländarna, men fråga är, om
dessa äga verklighetsgrund. På ursprungliga
stadier torde g. knappast förekomma. Att en
kvinna kan väljas till hövding, ha vi dock
exempel på hos naturfolk, så hos
chané-in-dianerna i Sydamerika och hos negrerna i
Sierra Leone, där en kvinna under 1800-talet
skapade ett jämförelsevis betydande välde. Här
torde det mäktiga hemliga kvinnoförbundets
inflytande ha varit medverkande. I det
afrikanska Lunda-riket fanns en kvinnlig ogift
medregent av sakral karaktär, som vid den
manlige härskarens död självständigt kunde
övertaga makten. I åtskilliga västafrikanska
neger
— 73 —
— 74 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
