Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gynekokrati - Gynerium - Gynocardia - Gynodiœci - Gynodynamisk - Gynœceum - Gynofor - Gynofylli - Gynomonœci - Gynostegium - Güntert, Hermann - Günther av Schwarzburg - Günther, 1. Claës - Günther, 2. Ernst - Günther, 3. Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYNERIUM
riken hade härskarens moder (ofta en
”officiell”, ej den naturliga modern) stor makt. Hos
irokeser och huroner i Nordamerika var
fa-miljeförfattningen moderrättslig, och för det
kvinnliga överhuvudet måste alla män böja
sig. Enl. gamla kinesiska källor skulle
kvinno-riken med drottningar, blott omgivna av
kvinnor, ha funnits i trakten av Kaspiska havet och
i Tibet. Hos Khasi (se d.o.) råda ännu därom
påminnande förhållanden. Samtliga dessa
exempel härröra emellertid, som synes, från
folk, som nått en viss kulturutveckling och en
fast organisation. G.B-r.
Gyne’rium, grässläkte, se Cortaderia.
Gynoca’rdia, växtsläkte av fam.
Flacourtia’-ceæ, ordn. Parieta’les, med arten G. odora’ta,
ett i Bortre Indien inhemskt träd med
kort-skaftade, glatta, helbräddade blad, stora,
välluktande blommor och kapselfrukt med tjockt,
vedartat skal. Den i fröna befintliga oljan
(se C h a u I m o o g r a o 1 j a) har användning
som botemedel mot hudsjukdomar, pulpan i
frukten som bedövningsmedel för fiskfångst
och, efter utkokning av giftet, även ss.
näringsmedel. O.Gz.
Gynodiæci’, bot., se Andr odiæci.
Gynodyna’misk säges en tvåkönad blomma
vara, som har väl utbildad pistill och mer el.
mindre reducerade ståndare. Hos en a n d r
o-dynamisk blomma är förhållandet
omvänt. O.Gz.
Gynæce’um, samtliga i en blomma
befintliga fruktblad, vare sig de bilda en el. flera
pistiller. Jfr Andræceum.
Gynofo’r, ett i blomman hos vissa växter,
t.ex. fam. Capparida’ceæ (se d.o.),
förekommande skaftlikt förlängt stamled, utgörande
den del av blomaxeln, som befinner sig mellan
ståndare och pistill. Hos samma fam., släktet
Passiflo’ra m.fl., finnes en liknande förlängning
av blomaxeln mellan blomhylle och ståndare,
androfor. Med androgynofor menar
man en dylik förlängd stambildning mellan
såväl blomhylle och ståndare som mellan
ståndare och pistill (Capparida’cece). O.Gz.
Gynofylli’, missbildning hos blomma, varvid
fruktbladen omvandlats till mellanblad. G.
förekommer ej sällan hos vissa klöverarter,
särsk. vitklöver. Se Virescens. O.Gz.
Gynomonæci’, bot., se Andromonæci.
Gynoste’gium, en för blomman av fam.
Ascle-piada’ceæ utmärkande bildning, uppkommen
genom sammanväxning av andræceum och
gy-næceuni (se d.o.). Hos orkidéerna förekommer
en på liknande sätt bildad s.k. könspelare
(yy-noste’mium). O.Gz.
Güntert, H e r m a n n, tysk språkforskare
(f. 1886), prof, i Rostock 1921, i
Heidel
berg 1926. G. har utg. ett flertal
språkvetenskapliga skrifter, ss. ”Reimwortbildungen
im Arischen und Griechischen” (1914),
”Indo-germanische Ablautprobleme” (1916),
”Grund-fragen der Sprachwissenschaft” (1925) samt har
utövat ett, i åtskilligt dock täml. ytligt,
förf.-skap, vari han söker lösa religionshistoriska
problem på lingvistisk grundval; bland hans
hithörande skrifter märkas ”Kalypso” (1919),
”Die Sprache der Geister und Götter” (1921),
”Der arische Weltkönig und Heliand” (1923).
C.F.
Günther av Schwarzburg, tyskromersk
konung (1304—49), son till Henrik XII av
Schwarzburg. Efter faderns död 1324
förvaltade G. arvlandet jämte brodern Henrik. Han
utvidgade genom köp väsentligt sitt
landområde. I de tyska inbördesstriderna räknades
G. som en av kejsar Ludvigs trognaste
anhängare. Efter Ludvigs död blev G. det
wittels-bachska partiets tronkandidat gentemot Karl
IV. Kort efter valet drabbades G. av en dödlig
sjukdom, enl. rykte förorsakad av förgiftning.
Trots militära framgångar emot Karl avsade
sig G. sin krona mot gottgörelse i penningar
och landområden. Han avled omedelbart
därefter. E.Lö.
Günther. 1) Claes Efraim G., jurist,
politiker (1799—1861), fil. mag. i Uppsala 1824,
protokollsekreterare 1840, revisionssekreterare
1842. G. inträdde april 1848 ss. konsultativt
statsråd i den efter marsoroligheterna s.å.
bildade ”liberala” ministären. Sedan dennas
förslag till en ny representationsordning fallit vid
riksdagen 1850, avgick G. efter riksdagens slut
(1851) och blev led. av Högsta domstolen
(justi-tieråd 1851—56 och 1858—61). 1856
justitie-statsminister, kvarstod han ss. sådan till
systemskiftet 1858, då kronprinsen-regenten Karl
genomdrev bildandet av den första ministären
De Geer. Th.
2) Ernst Axel G., den föregåendes son,
diplomat (1850—1927), sekreterare i
Kommerskollegium 1891, kommerseråd och byråchef där
1897—1904, överdirektör och chef för
Patent-och registreringsverket 1904—05, envoyé i
Kristiania 1905—08, i Köpenhamn 1908—18.
G. medlade vid ett flertal tillfällen (t.ex. 1908)
i svåra arbetskonflikter. Han har utg. två
memoarverk från diplomatåren i Kristiania och
Köpenhamn (båda 1923). Th.
3) Christian Ernst G., den föregåendes
son, diplomat (f. 5/iz 1886), fil. kand, i Lund
1909, jur. kand. 1916, notarie i
Lantbrukssty-relsen 1918, sekreterare i Tull- och
traktatkommittén 1920, t.f. l:e kanslisekreterare i
Han-delsdep. och chef för dess traktatbyrå 1922,
chef för handelsavd. i Utrikesdep. 1928—31,
— 75 —
— 76 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
