Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyrokompass - Gyrolots - Gyrometer - Gyromitra - Gyroplan - Gyrorörelse, gyralrörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYRORÖRELSE
streckade gyrot å fig.). Ä gyrots nord-axelända
uppstår då ett tryck, verkande lodrätt nedåt;
å motsatt ända verkar samma kraft lodrätt
uppåt. Genom precessionen tvingas gyroaxeln
att vrida sig vinkelrätt mot tryckets riktning,
d.v.s. in mot meridianen, vilken den passerar
med något höjd nord-ända. På gr. härav
fortsätter nord-ändan att svänga över väst om
meridianen, där den så att säga möter
horisontplanet, tvingas att vända och passerar åter
meridianriktningen med något sänkt nordända.
Svängningarna kring meridianläget skulle
alltjämt fortgå, såvida ej gyrot ”dämpades” och
efter en serie svängningar bringades till vila i
meridianens riktning. — Principen för g:s
in-riktningsförmåga blir densamma, om gyroaxeln
i stället tänkes flyta i en vätska (Anschütz).
— De dämpningsanordningar, som förekomma,
bestå ant. däruti, att en vätska i ett rör
till-låtes rinna fram och åter mellan två
kommunicerande kärl på sådant sätt, att mot-precession
uppstår (Anschütz), och däruti, att gyrohuset
medelst en excentriskt anbragt tapp är
förenat med en under detsamma sittande
pendel, varigenom den för gyrots dämpning
erforderliga motprecessionen uppstår (Sperry). — Ä
annan lat. än ekvatorn äro meridianerna ej
sinsemellan parallella. Sedan gyroaxeln på gr. av
dämpningsanordningarna efter 2 å 2V2
svängningar tvingats att ”stoppa upp” i
meridianriktningen, ställer den sig å n. lat. med nordändan
något över horisontalplanet och följer
därigenom automatiskt meridianvridningen.
G. bör så uppställas å fartyget, att den röner
minsta inverkan av fartygets rörelse i sjö. För
g:s avläsande även å andra platser av fartyget
anordnas ett flertal repeterkompasser, vilka
genom följe- och vändmotorer helt följa den s.k.
huvud- el. moderkompassen. En graderad
kompassros medgiver kompassens avläsning emot
ett fast styr-”streck”, inriktat i fartygets
lång-skeppsriktning. Enär gyrots å huvudkompassen
svängningstid är c:a 85 min., måste
gyroanlägg-ningen igångsättas minst 3 tim., innan
repeter-kompasserna skola tagas i bruk (2 å 2U2
svängningar). — Litt.: S. Ulff & Y. Naumann,
”Lärobok i navigation” (1926); H. Meldau & O.
Step-pes, ”Lehrbuch der Navigation” (1931). S.A.L.
Gyrolots el. automatisk styrinrättning
möjliggör — då gyrokompass (se d.o.) är
installerad — fartygets framförande i önskad
kursriktning utan hjälp av rorgängare. Ä den
repeterkompass, som är uppställd vid ratten för
roderinrättningen, omgives kompasskivan av
två halvringar, förenade med en mellandel av
isolerande material, vilka kunna vridas och
inställas för den kurs, man önskar styra. Ä
kompassens skiva finnes på underkant en
släpkon
takt. Så länge denna vilar på ovannämnd
mellandel, röres rodret ej, men vid minsta gir
av-fartyget glider släpkontakten över på den ena
halvringen, varvid elektrisk ström slutes och
en motor igångsättes. Genom en
utväxlings-anordning påverkar denna rodret på så sätt, att
fartyget återföres till den å kompasskivan förut
inställda kursen, varvid släpkontakten även
vandrar tillbaka till den isolerande
mellande-len. Då denna är uppnådd, brytes strömmen
till motorn, och rodret lägges i
midskepps-läge. Vandrar släpkontakten över på andra
halvringen, igångsättes motorn åt motsatt håll.
S.A.L.
Gyrome’ter, se Hastighetsmätare.
Gyromi’tra, bot., se Murklor.
Gyropla’n, ett medelst roterande vingar upp
buret flygplan, kan anses som en föregångare
till autogiron. F.Az.
Gyrorörelse, gyralrörelse, kallas rörel
sen hos en stel kropp, som roterar kring en
axel. Är massfördelningen symmetrisk med
avseende på axeln (snurra, svänghjul), så är
rotationsaxeln en fri axel, d.v.s. inga från
rotationen härrörande krafter verka på densamma,
enär den på varje partikel verkande
centrifu-galkraften kompenseras av en lika stor och
motsatt riktad kraft, verkande på en med
avseende på rotationsaxeln symmetriskt belägen
partikel. En dylik fri axel strävar att bibehålla
sin riktning i rummet oförändrad. Detta kan
visas med Bohnenbergers snurra (se d.o.); en
på samma princip grundad apparat är
gyrosko-pet (se d.o.). Om rotationsaxeln påverkas av
ett kraftpar, strävar den att vrida sig i en
riktning vinkelrät mot såväl kraftparet som
rotationsaxeln. Den härigenom uppkomna rörelsen
kallas precession. Exempel härpå
erbjuder den vanliga snurran. Om denna under
rotationen vilar med sin spets i en fix punkt
på underlagets yta, beskriver rotationsaxeln
under tyngdkraftens inflytande en. konisk yta
(se fig., i vilken även omloppsriktningarna
äro antydda). Ju större
snurrans rotationshastighet
är, desto mindre är könens
toppvinkel. Även jordaxeln
utför en precessionsrörelse,
vilken förorsakas av solens
attraktion på den
jordekvatorn omgivande
upp-svällningen. Jordaxeln
be
skriver en konisk yta med ung. 47°
toppvinkel kring ekliptikans pol (omloppstid
c:a 25,800 år). — G. har erhållit mångsidig
praktisk användning. Sålunda har man
utnyttjat g. för konstruktion av flera mätinstrument,
ss. gyrokompassen (se d.o.) och gy r o-
— 81 —
— 82 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
