Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyrorörelse, gyralrörelse - Gyroskop - Gyroskop- - Gyrostabilisator - Gürtner, Franz - Gysinge - Gysis, Nicolaus - Güstrow - Gytheion (Marathonisi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYROSKOP
klinometern (se d.o.). G:s egenskaper
användas även för automatisk styrning av fartyg
(se G y r o 1 o t s) och torpeder (se d.o.) samt
för att minska krängningen hos fartyg (se
Gyrostabilisator). N.R-e.
Gyroskop [-skå’p], en av L. Foucault (1852)
konstruerad apparat, avsedd att påvisa
jordrotationen. G. bestod (se fig.) av en kardanskt
upphängd snurra K, vilken bragtes i snabb
rotation kring en vågrät axel. Den yttre ringen R}
bängde i en tråd F. Eftersom inga yttre krafter
verkade på snurran,. borde denna bibehålla sin
riktning i rummet och alltså ständigt vara
riktad mot en och samma punkt på
fixstjärnehim-meln. För en observatör borde alltså axeln
skenbart tyckas vrida sig i motsatt riktning mot
jordrotationen. Försöket misslyckades
emellertid, då det ej var möjligt att eliminera
friktionen och tyngdpunktsexcentriciteten. N.R-e.
Gyroskop-, se G y r o-.
Gyrostabilisa’tor avser att motverka ett
fartygs rullning i sjö. Den består av dels ett
mycket stort stabiliseringsgyro, dels ett
känsligt mindre s.k. servomotorgyro.
Rotations-axlarna till dessa båda gyron stå lodrätt, och
stabiliseringsgyrot är så upphängt, att det
under påverkan av en servomotor kan pendla i
långskeppriktning. Servomotorn igångsättes av
de utslag, som vid krängning göras av
servo-motorgyrot. Det stjälpande moment, som
uppstår vid krängning, överföres från
servomotor-gyrot genom servomotorn till
stabiliseringsgyrot, vars axel omedelbart på ett tidigt stadium
av krängningen vrides för- el. akteröver och
på gr. av härvid uppträdande precession (se
Gyrorörelse) skapar ett vridningsmoment,
som motverkar krängning. — Förutom å
fartyg har stabilisatorn funnit användning å
en-spåriga järnvägar samt — med vissa
modifikationer — å luftfartyg. S.A.L.
Gürtner [gy’rt-], Franz, tysk politiker (f.
1881), ombudsman i en bryggerikoncern till
1909, därefter i bajerska justitieministeriet,
justitieminister (tysknationell) 1922—32,
riksju-stitieminister juni 1932. Th.
Gysinge, bruk i österfärnebo s:n, Gävleborgs
län, vid Dalälven; areal o. 2,000 har, varav
340 åker; taxeringsvärde IV2 mill. kr. Slottet
är från 1832, restaurerat 1920. G. bruk anlades
1668 med en masugn. Det har innehafts av
flera bergslagssläkter, från 1820 av släkten
Be-nedicks, under vars tid bl.a. en trämassefabrik
förenades med det betydligt utvidgade
järnverket. G. innehas sedan 1878 av G. bruks a.-b.
(numera dotterbolag till Stora Kopparbergs
bergslags a.-b.); bruksrörelsen är nedlagd. Th.P.
Gysis, N i c o 1 a u s, grekisk-tysk målare
(1842—1901), blev genom sin förening av
tek
nisk säkerhet, koloristisk djärvhet och
tem-peramentsfull friskhet (särsk. i skisserna) en av
de främsta München-genremålarna; han
behandlade gärna motiv ur bajerskt folkliv el.
grekiska och orientaliska scener; ”En hönstjuv
straffas”, ”Vårsymfoni”. M.Bjn.
Güstrow [gy’strå], stad i
Mecklenburg-Schwe-rin, vid Warnows biflod Nebel, s. om Rostock;
19,084 inv. (1925). Domkyrkan och
sockenkyrkan äro tegelbyggnader i resp, tidig och sen
Slottet Güstrow.
gotik. Staden har flera gamla gavelhus. Slottet
är ståtligt med utsprång och takgavlar, byggt
av Fr. Pahr strax efter 1500-talets mitt, ett
bland de första renässansslotten i
Östersjöländerna; det har delvis väl bibehållna interiörer
med stuckdekorationer, som visa likheter med
de av Pahr i Uppsala slott utförda. — G., nämnt
1272 som stad, var 1316—1436 säte för fustarna
av Wenden, 1555—1695 huvudstad i
hertigdö-met Mecklenburg-G. Wallenstein höll hov här
1628—29. E.W.;[B.]
Gythei’on [nygrek, uttal: ji’piån] (lat.
Gy’thi-um), ibland Marathonisi, Spartas gamla
hamn och flottstation vid Lakoniska vikens n.v.
hörn, med bekväm vägförbindelse med Sparta
och åt v. med Messenien genom ett lågt pass i
Taygetos; 6,701 inv. (1928). Den antika staden
låg ett stycke från kusten. Av den finnas mest
rester från romersk tid; en akropolis på en
kulle nära Selenitza-bäcken, en teater vid
dennas fot, ett torg, termer, gravar, en
klipput-huggning med en inskrift åt Zeus Terastios,
rester av stadsmuren o.s.v. G. var en
perioik-stad, uppkommen genom Spartas behov av en
hamn för flottan. Flottstationen härjades 455
av den atenske amiralen Tolmides, motstod 369
Epaminondas’ angrepp men intogs 195 efter
segt motstånd av T. Quinctius Flamininus.
Under romarna var G. en blomstrande stad, som
exporterade sten från Krokeai-brotten och var
känd för sitt fiske av purpursnäckor och sina
— 83 —
84 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
