Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gäddeholm - Gäddnate - Gäddor - Gäddpest - Gäddviken - Gälakvist - Gälar - Gälbgjutare - Gälblad - Gälbågar, brankialbågar - Gäld - Gäldenär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÄLDENÄR
Gäddebolni, gods i Irsta s:n, Västmanlands
län, vid Mälaren, 1 mil s.ö. om Västerås.
Utgör med underlydande 19 mtl, 2,250 har, varav
600 åker; taxeringsvärde 965,000 kr.
Huvudbyggnaden är från 1600-talet, de 2 flyglarna
senare. G. köptes 1740 av generalen C.
Cron-stedt, som 1746 gjorde G. och Aggarö i Kärrbo
s:n till fideikommiss för sina söner. 1780
förenades dessa på en hand; sedan 1835 tillhör
fideikommisset ätten Lewenhaupt. Nuv.
innehavare är greve K. Lewenhaupt. Th.P.
Gäddnate, växtart, se Natesläktet.
Gäddor, fam. Eso’cidæ, omfattar släktena
Esox och Umbra. — Den vanliga g., Esox
lu’-cius, förekommer i Europa, n. Asien och
Nordamerika, i såväl sött som bräckt vatten. Den
är redan vid några cm. längd en utpräglad
rovfisk. Födan utgöres mest av fisk,
framförallt mört, abborre, löja och sarv, men även
mindre individ av den egna arten. Bottenfisk
är ej så utsatt för g:s angrepp som fisk,
som håller till högre upp i vattnet, på gr.
av att g:s ögon äro något uppåtvända.
Fisken hugges från sidan men sväljes med
huvudet före. G. tager emellertid även
grodor, vattensorkar, ungar av sjöfågel samt
över huvud alla mindre djur, den kan komma
över. G. har vissa ”huggtider”, som antagl.
stå i samband med tandömsningen. Enl.
senare undersökningar beräknas g. i genomsnitt
behöva 13 viktenheter föda för att tilltaga 1
enhet i vikt. G. når i Sverige vanl. redan vid
l:a årets slut en längd av 12—18 cm. och
har vid en ålder av 4 år merendels en längd
av 45 å 50 cm. och en vikt av V2 kg.
Hannarna äro alltid mindre än honorna men ha
större fenor. De synas bli lekmogna vid 2 å 3
års ålder, honorna 1 år senare. Leken
försiggår på grunt vatten, ofta på översvämmad mark
med tät växtlighet av gräs och starr, och
pågår under lång tid, i det att olika årsklasser
leka på olika tider, de yngre redan då isen
börjar bryta upp (”isgäddor”), sedan följa
”frö-gäddor” och ”blomstergäddor”, de sista fram i
maj. Äggen äro c:a 2,5 mm. i diam, och till
antalet c:a 50,000 pr kg. De avsättas vanl. på
mjuka, döda växtdelar men lossna snart från
underlaget och sjunka till botten, där de bli
liggande mellan merendels döda växtdelar, på
vilka alltid finnes en vegetation av svampar
och bakterier, som lätt kunna angripa äggen.
Dödligheten bland äggen, som även äro
åtkomliga för romätande djur, är säkerligen stor.
Kläckningen sker på c:a 20—22 dagar vid en
temp. av c:a + 7° C. G. är en av vårt lands
värdefullaste sötvattensfiskar. Det är därför
av vikt, att g.-beståndet vårdas. Allmänna
regler härför äro: 1) undvik att fiska under själva
Gädda.
lektiden i vatten, där g.-beståndet kan utnyttjas
andra årstider, 2) bedriv g.-odling, vilket kan
ske med enkla medel (se Fiskodling), 3)
bortfånga stora gäddor men skona små g.
under 40 cm. N.R-n.
Gäddpest, se Fisksjukdomar.
Gäddviken, superfosfatfabrik i Nacka s:n,
Stockholms län, tillhörig Kooperativa
superfos-fatfabriks a.-b., ett 1929 efter förvärv av
Stockholms superfosfat fabriks a.-b:s anläggning vid
G. grundat dotterbolag till Kooperativa
förbundet. Lth.
Gälakvist, medeltidsslott (nämnt 1272—1319),
beläget strax s. om Skara; en kulle (s. om
järnvägarnas stationsområde) med tydligt
skönjbara gravar och vallar anger dess plats.
C.
Gälar. 1) G. hos djuren, se
Andningsorgan, Fiskar (sp. 586) och Gr o dd j u r.
— 2) Hos vissa vattenväxter förekomma efter
g.-principen byggda blad med i hårfina flikar
uppdelad skiva (gälblad), vilka på detta sätt
med en förhållandevis stor yta stå i beröring
med vattnet, varigenom växtens andning och
assimilation befordras. Se Blad, sp. 44, fig.
6 O.Gz.
Gälbgjutare (till ty. gelb, gul), särsk. förr:
hantverkare, som tillverkar mässingsarbeten
o.d.
Gälblad, se Gälar 2).
Gälbågar, brankialbågar, kallas de
broskartade el. mer el. mindre förbenade
bågar, som stöda gälarna hos fiskar och
grod-djur (se d.o.) och som embryonalt även
anläggas hos de högre ryggradsdjuren, hos vilka de
dock icke komma att bära gälar utan ingå i
andra bildningar. O.C-n.
Gäld, förpliktelse att betala ett
penningbelopp, framförallt dylik förpliktelse av privat
(borgerlig) karaktär (i motsats till
skyldigheten att betala skatt, tull, böter el. dyl.); skuld.
C.G.Bj.
Gäldenär kallas den part i ett
obligationsför-hållande (se d.o.), som har att fullgöra
(be
— 101 —
— 102 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
