Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gäldenär - Gäldenärsed - Gäldstuga - Gälficka - Gälfotingar - Gälgroddjur - Gälhåla, brankialhåla - Gälkare - Gäll - Gällared - Gällaryd - Gällbagge - Gällby - Gällersta - Gälleudde (Gällnäsudde) - Gällinge - Gällivare - Gällivare domsaga - Gällivare-Dundret - Gällivare kyrkostad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÄLDENÄRSED
tala, avlämna, utföra, ”prestera”) något till
förmån för motparten, ”borgenären”. C.G.Bj.
Gäldenärsed, ed, som gäldenär i konkurs el.
vid ackordsförhandling utan konkurs har att
avlägga för att styrka riktigheten av uppgjord
förteckning över sina tillgångar och skulder.
Jfr Utmätningsed. E.K.
Gäldstuga, rättshist., se Bysättning.
Gälficka, benämning på de utbuktningar från
svalgregionen med motsvarande inbuktningar
från hudlagret, vilka i tidigt embryonalstadium
uppträda hos ryggradsdjuren. Hos de
gälandan-de formerna sammansmälta dessa in- och
utbuktningar med varandra, i det att
skiljeväggen mellan dem genombrytes och springformiga
öppningar, de s.k. gälspringorna, bildas. Hos
de luftandande djuren stanna de däremot i
utveckling och tillbakabildas; endast en rest
av första g. ger upphov till trumhålan och
eustachiska röret. O.C-n.
Gälfotingar, detsamma som bladfotingar (se
d.o.).
Gälgroddjur, Perennibracchia’ta, en grupp
stjärtgroddjur, som bibehålla även som
full-bildade 2—3 gälspringor och 3 yttre greniga
gälar. Dit höra armödlor och olmar (se d.o.).
H.W.
Gälhåla, brankialhåla, benämning på
den hålighet, som uppstår genom att gälarna
till största delen täckas av ett veck i form av
ant. ett överskjutande pansar, ss. hos de
tio-fotade kräftdjuren, el. ett gällock, ss. hos de
flesta fiskar. O.C-n.
Gälkare (isl. gjaldkeri, fda. gælkæræ till
giæld, skuld), under medeltiden i Sverige:
stats-fogde, uppbördsman, som hade att utsöka
böter o.d. I Danmark var g. konungens högste
ämbetsman i Skåne (præfe’ctus Sca’niæ el.
Lande’nsis). Denne hade att i kungens namn
förestå landskapet, att tillsätta fogdar och
uppbära skatter. Utom kungen var han endast
underordnad drotsen, inför vilken han hade att
avlägga räkenskap och till vilken man kunde
appellera från g. Redan under 1300-talet hade
g.-ämbetet sett sina bästa dagar; när det
omtalas mot medeltidens slut, var det förenat med
hövitsmannaskapet på Hälsingborgs slott. B.
Gäll (fsv. giæld, eg.: inkomster av pastorat
o.d., urspr. samma ord som sv. gäld, skuld,
eg.: betalning), pastorat; numera mindre
brukligt utom i förbindelser ss. få ett gott gäll
o.d., med tanke på de med befattningen
förknippade inkomsterna. E.H.
Gällared, s:n i Faurås hd, Hallands län, n.ö.
om Falkenberg kring Ätran; 83,12 kvkm.,
därav 78,92 land; 801 inv. (1931; 10 inv. pr kvkm.);
6,35 kvkm. åker (1927; 8,0 °/o av landarealen),
44,64 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Gunnarp
och G., Falkenbergs kontrakt, Göteborgs
stift. J.C.
Gällaryd, s:n i östbo hd, Jönköpings län,
ö.s.ö. om Värnamo: 105,46 kvkm., därav 94,8?
land; 1,268 inv. (1931; 13 inv. pr kvkm.); 8,6?
kvkm. åker (1927; 9,i °/o av landarealen), 58,4a
kvkm. skogsmark. Vid Osåns (till Lagan)
utlopp ur sjön Rusken ligger Os bruk
(sulfitfabrik). — Pastorat i östbo kontrakt, Växjö
stift. J.C.
Gällbagge (till gälla, kastrera), gammal
benämning på kastrerad bagge, numera kallad
hammel el. gumse.
Gällby, s:n, se J ä 11 b y.
Gällersta, s:n i Sköllersta hd, Örebro län,
s.s.ö. om Örebro; 46,13 kvkm., därav 45,27 land;
1,096 inv. (1931; 24 inv. pr kvkm.); 23,78 kvkm.
åker (1927; 52,5 % av landarealen), 14,95 kvkm.
skogsmark. — Pastorat: Ekeby och G., Askers
kontrakt, Strängnäs stift. J.C.
Gälleudde (Gällnäsudde), fyrplats och
mistsignalstation vid Vänern, 14 km. n.ö. om
Vänersborg.
Gällinge, s:n i Fjäre hd, Hallands län, s.ö.
om Kungsbacka; 34,19 kvkm., därav 32,93 land;
578 inv. (1931; 18 inv. pr kvkm.); 8,si kvkm.
åker (1927; 26,8 °/o av landarealen), 13,53 kvkm.
skogsmark. — Pastorat: Frillesås, G. och Idala,
Fjäre och Viske kontrakt, Göteborgs stift. J.C.
Gällivare. 1) S:n i Lappland, Norrbottens
län, sträcker sig tvärs över landskapet ung.
mellan Kalix och Lule älvar; 16,943,42 kvkm.,
därav 15,995,82 land; 20,228 inv. (1931). En
stor del av befolkningen är bosatt i G.
kyrko-stads municipalsamhälle (1,975), Malmbergets
municipalsamhälle (4,300) samt gruvsamhället
Koskullskulle (c:a 1,100). Endast 12,64 kvkm.
åker och 314,19 kvkm. slåtteräng (1927). V.
delen av G. ligger ovanför barrskogsgränsen,
och skogsmarken, 5,298,86 kvkm., upptager blott
33,i °/o av landarealen. — G. bildar G.
lappmarks tingslag och är pastorat i Lappmarkens
tredje kontrakt, Luleå stift. J.C.
2) Se Gällivare kyrkostad.
Gällivare domsaga, omfattar 3 tingslag: G.
lappmarks, Jukkasjärvi lappmarks och
Karesuando lappmarks tingslag; 39,889 inv. (1931).
J.C.
Gällivare-Dundret, se Dundret.
Gällivare kyrkostad, vanl. endast
Gällivare, municipalsamhälle i G. s:n vid
statsbane-linjen Luleå—Riksgränsen; 1,37 kvkm., 1,975
inv. (1931). G. är utgångspunkt för
järnvägarna till Malmberget, Koskullskulle och
Jokkmokk. Taxeringsvärde å
fastighetsskatteplik-tig fastighet 2,805,700 kr.; till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst 1,518,560 kr. (1931).
J.C.
— 103 —
— 104 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
