Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gärds (härad) - Gärds (kontrakt) - Gärdserum - Gärdsgård - Gärdslösa - Gärdslöv - Gärdsmyg - Gärds och Albo domsaga - Gärningsman - Gärs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÄRS
ten; övergången mellan denna och
Nävlinge-åsen är däremot inom G. ganska jämn. På
åsarna dominera morän- och mossmarker på
urbergsgrund (huvudsaki. gnejs), på slätten
sandjordar på kritkalksten. 1920 levde 51,o %
av befolkningen av jordbruk och
boskapsskötsel, 26,9 °/o av industri- och hantverk. G.
ingår i G:s och Albo domsaga samt G:s kontrakt,
Lunds stift. Karta se Skåne. J.C.
Gärds kontrakt i Lunds stift omfattar 10
pastorat: Träne och Djurröd; V. Vram och Ö.
Vram; Everöd och ö. Sönnarslöv; Huaröd och
Svensköp (Frosta hd, Malmöhus län);
Magle-hem och Hörröd; Vittskövle och Degeberga;
Köpinge och Lyngsjö; N. Äsum och Vä;
Skep-parslöv; Linderöd och Äsphult; 24,774 inv.
(1931). J.C.
Gärdserum, s:n i N. Tjusts hd, Kalmar län,
intill östgötagränsen s.ö. om Åtvidaberg; 153,04
kvkm., därav 140,47 land; 1900 inv. (1931; 14
inv. pr kvkm.); 17,46 kvkm. åker (1927; 12,4 °/o
av landarealen), 96,74 kvkm. skogsmark.
Egendomar: Kvistrum och Forsaström (kraftstation
m.m.), lydande under Adelswärdska baroniet.
— Pastorat i N. Tjusts kontrakt, Linköpings
stift. J.C.
Gärdsgård (jfr Gärde), se
Stängselskyldighet.
Gärdslösa, s:n på Öland, Runstens hd,
Kalmar län, på ö. kusten s.ö. om Borgholm; 51,56
kvkm., allt land; 1,079 inv. (1931; 21 inv pr
kvkm.); 21,36 kvkm. åker (1927; 41,4 °/o av
arealen), 5,70 kvkm. skogsmark. — Kyrkan, den
enda medeltidskyrka, som finnes kvar på
Öland, har från den romanska stilperioden
tornet bevarat; långhuset visar övergångsstil av
gotländsk karaktär; koret, med nischprydd gavel,
är från den senare medeltiden. — Pastorat:
G. och Bredsätra, Ölands medelkontrakt, Växjö
stift. J.C.;E.W.
Gärdslöv, s:n i Vemmenhögs hd, Malmöhus
län, v.s.v. om Skurup; 27,58 kvkm., därav 27,33
land; 674 inv. (1931; 25 inv. pr kvkm.); 18,89
kvkm. åker (1927; 69,i % av landarealen), 3,18
kvkm. skogsmark. Egendom: Näsbyholm —
Pastorat: G. och önnarp, Vemmenhögs
kontrakt, Lunds stift. J.C
Gärdsmyg, Troglody’tes troglody’tes, bildar
en egen fam. bland tättingarna (se d.o.),
kännetecknad av lång smal näbb, korta kupiga
vingar och kort, uppstående stjärt. G. är näst
kungsfågeln Sveriges minsta fågel med en längd
av 110 mm. Den är ovan brun el. rödbrun
med smala, svarta tvärlinjer och med ljusa
fläckar på handpennornas ytterfan, unders-dan
gråbrun med svarta tvärstreck. G. är utbredd
över hela Europa och finnes i Sverige upp till
Västerbotten. Den håller helst till i vindfäl-
Gärdsmygar. Efter Cornish.
len och täta snår samt bygger här ett
klotfor-migt, av mossa konstrikt hopfogat bo. Födan
utgöres av insekter. Stannfågel; en del flytta
dock söderut. H.B-n.
Gärds och Albo domsaga omfattar Gärds och
Albo härader i Kristianstads län; 34,032 inv.
(1931). J.C.
Gärningsman. 1) Straffr., förövaren av en
viss brottslig gärning. Har vederbörande icke
personligen deltagit i utförandet av den
brottsliga handlingen, straffas han i regel endast för
delaktighet (se d.o.) men kan stundom det
oaktat, t.ex. anstiftare, erhålla samma straff
som g. Som ett särsk. slag av g., kallad
medelbar g., anses dock — på gr. av
vissa teoretiskt-psykologiska betraktelser — den,
som väl icke personligen utför gärningen
men därvid begagnat sig av ett ss. viljelöst
ansett verktyg för förövandet, t.ex. av en
vansinnig, ett barn el. en om gärningens natur fullst.
vilseledd. E.K.
2) Kam., under skråväsendets dagar
benämning å vissa yrkesidkare, särsk. enklare
hantverkare å landet: skomakare, skräddare, smed,
murare o.d., vilka av Kon. bef. efter
socken-männens hörande antogos genom s.k. g ä
r-ningsbrev. E.K.
Gärs, Aceri’na ce’rnua, art av fam.
aborrfis-kar. G., vars kroppsform är smäckrare än hos.
abborren, har två med varandra
sammanhängande men tydligt avgränsade ryggfenor.
Huvudet har talrika slemfyllda gropar.
Fjäll-beklädnaden är oregelbunden. Färgen är på
ryggen olivgrön, vanl. med svarta fläckar, på
buken vitaktig. Längd 13, högst 25 cm. G.
lever sällskapligt. Om natten håller den
sig-stilla mellan stenar men kommer, då det blir
ljust, fram till stränderna i stora skaror.
Födan utgöres av kräftdjur, insektlarver och rom.
Lek mars—maj. Rommen lägges som ett ej
— 113 —
— 114 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
