Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gärs - Gärsnäs - Gärtner, 1. Joseph - Gärtner, 2. Carl Friedrich - Gärtner, 1. Friedrich von (arkitekt) - Gärtner, 2. Friedrich von (målare) - Gärtner, Heinrich - Gäsene - Gäss, Egentliga - Gässie - Gässlingar - Gästgivare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÄRSNÄS
Gärs.
genombrutet band på stenar och växter. G.
förekommer i n., mellersta och ö. Europa samt
Sibirien, österut är den vanligare och större
samt av betydelse som matfisk. N.R-n.
Gärsnäs, gods i ö. Herrestad s:n,
Kristianstads län. Utgör med underlydande 8 mtl, över
500 har; taxeringsvärde o. 1 mill. kr. Slottet
är byggt i 3 vån. och med flera torn, uppfört
vid olika tider och ombyggt senast 1873. G.
är känt från 1300-talet och innehades i 200 år
till 1500-talets mitt av släkten Drefelt. Av de
senare sv. ägarna bildade A. Schönström 1791
godset. Detta tillhörde 1848—1931 ätten
Ro-sencrantz. Th.P.
Gärtner. 1) J o s e p h G., tysk botanist (1732
—91), prof, i anatomi i Tübingen 1761, i
botanik i Petersburg 1768—70. Av grundläggande
betydelse äro hans morfologiska arbeten över
frukter och frön, särsk. ”De fructibus et
seminibus plantarum” (4 bd, 1788—91), grundat på
en undersökning av mer än 1,000 växtsläkten.
G. beskrev de under Banks och Thunberg
sam-manbragta fruktsamlingarna. O.Gz.
2) Carl Friedrich G., den föregåendes
son, botanist (1772—1850), läkare i sin
födelsestad Calw i Württemberg, utgav ett suppl. till
faderns karpologiska verk (1805—07), ägnade
befruktningen och hybridiseringen hos växterna
ett omfattande studium och utgav det klassiska
arbetet ”Versuche und Beobachtungen über die
Bastarderzeugung im Pflanzenreich” (1849),
grundat på 25-årig forskning och över 9,000
bastarderingsförsök. O.Gz.
Gärtner. 1) Friedrich von G., tysk
arkitekt (1792—1847), blev under Ludvig I :s
regering den ledande arkitekten i München. Han
företrädde tidens romantiska riktning; helst
uppförde han sina byggnader i romansk el.
tidig florentinsk renässansstil, men även gotiken
kom till användning. Bland verk utom
München märkas slottet i Aten samt restaureringen
av Speyers och Bambergs domkyrkor. M.Bjn.
2) Friedrich von G., den föregåendes
son, målare (1824—1905), ägnade sig främst åt
arkitekturmåleri. De flesta av sina pittoreska
motiv hämtade han från Spanien och Marocko.
M.Bjn.
Gärtner, Heinrich, tysk målare (1828—
1909), verkade huvudsaki. på
dekorationsmåle-riets område. Bland hans främsta verk
räknas utsmyckningen av skulptursalen i Leipzigs
konstmuseum, där landskapskonst och
dekorativt måleri ingått en harmonisk förening. M.Bjn.
Gäsene, hd i Älvsborgs län mellan Alingsås
och Lidans övre lopp samt s. om Herrljunga;
omfattar socknarna Nårunga, Ljur, Kvinnestad,
Asklanda, Ornunga, Vesene, Grude, Jällby, S.
Björke, Hudene, Skölvene, N. Säm, Hov,
Käll-unga, Hällestad, Mjäldrunga, Eriksberg,
Brodd-arp, öra, Alboga, Od och Molla; 572,55 kvkm.,
därav 551,24 land; 8,529 in v. (1931; 16 inv. pr
kvkm.); 97,25 kvkm. åker (1927; 17,e % av
landarealen), 278,21 kvkm. skogsmark. G. bildar
ett övergångsområde mellan Sydsv. höglandet
och Västgötaslätten och omfattar huvuddelen
av de numera skogsplanterade Svältorna.
Berggrunden består av gnejs, de lösa jordlagren
hu-vudsakl. av morängrus. 1920 levde 72,8 % av
befolkningen av jordbruk och boskapsskötsel,
12,o % av industri och hantverk. G. bildar ett
tingslag i Borås domsaga och är uppdelat på
Ås, Kullings och Vånga kontrakt, Skara stift.
Karta se Västergötland. J.C.
Gäss, Egentliga, underfam. Anseri’næ av
andfåglarna (se d.o.), ha en jämförelsevis kort
kropp och hals samt rätt höga ben. Näbbet
är ej längre än huvudet, vid roten högt, utåt
avsmalnande med en nästan hela spetsen
omfattande näbbnagel, tarsen lika lång el. längre
än mellantån, klorna starka, baktån utan
hud-flik. Könen äro lika tecknade. G. leva
huvudsaki. av växtämnen, uppehålla sig under
häcktiden vid kärr och myrar samt gå bättre än
andra andfåglar. De omfatta o. 40 arter
utbredda över hela jorden. Hit höra gåssläktel
och taflacksläktet (se d.o.). O.C-n.
Gässie, s:n i Oxie hd, Malmöhus län, s.ö. om
Klagshamn; 7,13 kvkm., därav 7,11 land; 448
inv. (1931; 63 inv. pr kvkm.); 5,57 kvkm. åker
(1927; 78,3% av landarealen), O,oi kvkm.
skogsmark. Kyrkan har tillkommit under d.ä.
medeltiden och har med sitt utbyggda kor och
absid samt sidonischer på ömse sidor om
triumf-bågsöppningen i långhuset den romanska
prägeln delvis kvar; tornpartiet är från nyare tid
— Pastorat: G., Eskilstorp, Arrie och
Hökö-pinge, Oxie kontrakt, Lunds stift. J.C.;E.W.
Gässlingar, gåsungar.
Gästgivare, kam., föreståndare för
gästgivaregård, vid allmän väg boende person, som enl.
myndigheternas uppdrag åtagit sig att mot
betalning tillhandahålla resande husrum, för-
— 115 —
— 116 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
