Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gävle - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÄVLE
och i Rådhusesplanadens forts, n. ut teatern.
I närheten vid N. Kungsgatan märkes Högre
allmänna lärov. och snett däremot Högre
flickskolan. I stadens n.v. del återfinnes G.
borgareskola, 4-årig realskola och 3-årigt högre
handelsinst. (se Brändströmska s k
o-1 a n) och vid V. vägen länslasarettet, ö. ut vid
Nygatan ligger epidemisjukhuset, och på St.
holmen mellan två armar av ån äro
brandstationen och tullhuset belägna. St. holmen
karakteriseras f.ö. av de långa raderna
magasin för spannmål o.a. I närheten av
Centralstationen ligga Sjömanskyrkan och Grand
hotells ståtliga bygnad. Bland övriga hotell
märkas Baltic och Centralhotellet. Samtliga banker
ha förlagts till den n. stadsdelen: G. stads
sparbank vid Nygatan och Salutorget,
Läns-sparbanken vid Kyrkogatan (stadsbibl. är
inrymt i samma hus) samt vid Drottninggatan
avd.-kontor av Riksbanken, Sv. handelsbanken
(2 st.), Skandinaviska kredit a.-b., Sundsvalls
enskilda bank, Uplands enskilda bank och
A.-b. Jordbrukarbanken. Den s. stadsdelens
märkligaste byggnad är slottet, anlagt 1583 av
Johan III, urspr. uppbyggt med torn och spiror,
men efter 1727, då det nedbrann till grunden,
på 1750-talet uppfört i enklare stil. Det
inrymmer bostad för landshövdingen, lokaler för
länsstyrelsen m.m. På 1840-talet tillkom inom den
v. om slottet belägna slottsträdgården
fängelset, numera ungdomsfängelse. På en höjd i
Brynässtaden ligger den nyuppförda
Staffans-kyrkan. Bland övriga byggnader s. om ån
märkas Brynäs’ folkskola, Betlehemskyrkan,
Murénska badhuset och Dövstumskolan. V. ut
vid Kungsbäck ligger Hälsinge reg:s kaserner.
—- G:s förnämsta näringar äro handel och
industri. 1929 funnos 142 industriella
anläggningar med sammanlagt 5,374 arbetare;
av-saluproduktionens värde var s.å. 72,414,341 kr.
De största industrierna äro
pappersmassefabri-kation, representerad av Korsnäs sågverks a.-b.
i Bomhus, som vidare har sågverk, hyvleri och
brädgårdsanläggning, textilindustri (G.
manufaktur a.-b. i Strömsbro och G. ångväveri a.-b.
bl.a.), mekanisk verkstadsindustri med
tillverkning av spisar, kaminer och gjutgods (A.-b.
Gavleverken och A.-b. Skoglund & Olson),
tillverkning av lantbruksmaskiner och -redskap
(A.-b. Gloriaverken), varvsindustri (G.
varvs-och verkstads nya a.-b.). Tablett- och
konfektyr-industrien representeras främst av A.-b. Pastill
(Läkerol) och Pix a.-b. Den kemisk-tekniska
industriens mest bekanta företag äro Tekniska
a.-b. Flora samt Elfströms (tvål) och F.
Ahl-grens tekniska fabriker (den senare bläck och
skokräm). Dessutom märkas tobaks-, läder-,
livsmedelsfabriker och bryggerier. — Den vid
Gavleåns utlopp väl belägna och av holmar
skyddade hamnen har haft den största
betydelsen för stadens tillkomst och utveckling. I sitt
nuv. skick består den av två skilda delar: den
på 4 km. avstånd från staden belägna yttre
hamnen el. Fredriksskans (färdig 1905), genom
järnvägsspår förbunden med staden, och den
inre hamnen, bestående av Nyhamn och ån.
Sammanlagda kajlängden är 11,550 m.;
trafikerad kajlängd i Fredriksskans 897 m., i
Nyhamn 1,099 m., vid ån 4,108 m. Vid
Fredriksskans finnas 13 kranar med en
lossningskapacitet av 450 ton i tim. för stenkol och 800 för
malm; i hamnens övriga del 5 kranar.
Vattendjupet är i inloppet 8,s m., vid Fredriksskans
8,3—7,i m., i Nyhamn 5,5 m. och i ån 5,35—3,3
m. Exporten utgöres huvudsaki. av järnmalm
och järn, trävaror, pappersmassa och papper;
importen av stenkol och koks, cement,
spannmål och mjöl, gödningsmedel, tackjärn samt
kolonialvaror. Sammanlagda antalet ankomna
och avgångna fartyg uppgick 1929 till 1,630
om 366,667 nettoton i inrikes fart och 1,697
om 1,926,495 ton i utrikes fart; totala
godstrafiken till 1,278,508 ton. Reguljära
sjöfartsför-bindelser uppehållas under största delen av
året med de flesta andra sv. hamnar
(persontrafik endast med Stockholm) ävensom med
Köpenhamn, Lübeck, Hamburg, Bremen,
London, Hull samt mindre regelbundna med de
flesta tyska, västeuropeiska och medelhavsham
nar jämte nord- och sydamerikanska samt
australiska hamnar. G. är lotsplats med
lots-uppassning såväl i staden som vid Skutskär
och Bönan samt med kryssande motorkutter.
Följ, järnvägar sammanlöpa till staden: G.—
Dala, Upsala—G., Ostkustbanan, G.—Ockelbo
och Sala—Gysinge—G. Järnvägsstationer: S.,
Central- och N. stationen (den senare
ombesörjer största delen av gods- och
hamntrafiken). I G. utgivas 4 dagliga tidn.:
”Norrlands-posten”, ”Gefleposten”, ”Gefle dagblad” och
”Arbetarbladet”. Taxeringsvärde å
fastighets-skattepliktig jordbruksfastighet 5,464,000 kr.,
annan fastighet 78,822,800 kr. och för sv. a.-b.
41,458,600 kr.; till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst för sv. a.-b. 3,415,040 kr. och för
andra skattskyldiga 47,178,120 kr. (1930). —
Pastorat: Heliga Trefaldighets- och Staffans
församlingar, Ärkestiftet.
Historia. G. stads uppkomst torde kunna
förläggas till senare hälften av 1300-talet. G.
om-nämnes i nu bevarade handlingar första
gången som stad i ett utdrag av Eriks av Pommern
skattebok för 1413, och de äldsta kända
privilegierna äro utfärdade 1419. Urspr. har
platsen antagl. varit ett fiskeläge, och fisket
utgjorde långt in i senare tid en av stadens hu-
— 127 —
— 128 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
