Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gästrikland - Litteratur - Gästriklands revir - Gästriklands västra domsaga - Gästriklands västra kontrakt - Gästriklands västra tingslag - Gästriklands östra domsaga - Gästriklands östra kontrakt - Gästriklands östra tingslag - Gätke, Heinrich - Gäu - Gäutajaure, Gautajaure - Gävle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÄVLE
minnesförening” (1889—1918) med dess forts.
”Meddelanden av G:s kulturhistoriska förening”
(1919—29) och ”Från G.” (1930 ff.); i denna
serie finnes bl.a. av P. Elfstrand uppgjord
bibliografi över litteraturen om G. 1900—24 (1924),
1924—26 (1927) och 1927—29 (1930). Vidare
märkes ”Från Gästrikebygder. G:s folkhögsk:s
årsbok” (1920 ff.) och ”Sv. turistföreningens
årsskrift”, 1932. C.
Gästriklands revir, adr. Gävle, tillhör
Stockholm—Gävle distrikt och omfattar delar av
Bollnäs, Gästrikslands V. och ö. tingslag av
Gävleborgs län. Areal (1929): statsskogar 7,748
har, varav 5,931 produktiv mark; övriga
allmänna skogar 14,060, resp. 11,525 har. 1929
års avverkning å statsskogar 43,642 kbm.
Reviret är delat i 6 bevakningstrakter. E.S.-P.
Gästriklands västra domsaga omfattar
Gästriklands västra tingslag (se d.o.).
Gästriklands västra kontrakt i Ärkestiftet
omfattar 5 pastorat: Ockelbo och Åmot;
öster-färnebo; Torsåker och Hofors; Ovansjö samt
Järbo; 33,908 inv. (1931). J.C.
Gästriklands västra tingslag i Gävleborgs län
omfattar ö. delen av Gästrikland, socknarna
Ockelbo, Järbo, Ovansjö, Storviks köping,
Hofors och Torsåker; 2,106,94 kvkm., därav 1,957,04
land; 30,797 inv. (1931; 16 inv. pr kvkm.); 166,21
kvkm. åker (1927; 8,5% av landarealen), 1,414,58
kvkm. skogsmark. 1920 levde 28,o % av
befolkningen av jordbruk och boskapsskötsel, 8,8 %
av skogsbruk, 39,e % av industri och hantverk.
Bildar Gästriklands v. domsaga; tingsställe
Storvik. Se Gästrikland med karta. J.C.
Gästriklands östra domsaga omfattar
Gästriklands östra tingslag (se d.o.).
Gästriklands östra kontrakt i Ärkestiftet
omfattar 8 pastorat: Gävle Heliga Trefaldighets
församling; Gävle Staffans församling; Vallbo;
Hille; Hedesunda; Årsunda; Högbo samt
Ham-rånge; 80,154 inv. (1931). J.C.
Gästriklands östra tingslag i Gävleborgs län
omfattar ö. delen av Gästrikland utom Gävle,
socknarna Österfärnebo, Hedesunda, Årsunda,
Sandvikens köping, Högbo, Vallbo, Hille och
Hamrånge; 2,421,34 kvkm., därav 2,153,60 land;
44,397 inv. (1931; 21 inv. pr kvkm.); 179,io
kvkm. åker (1927; 8,3% av landarealen), 1,423,73
kvkm. skogsmark. 1920 levde 26,3 % av
befolkningen av jordbruk och boskapsskötsel, 7,7 %
av skogsbruk, 46,2 % av industri och hantverk.
Bildar Gästriklands ö. domsaga; tingsställe
Gävle. Se Gästrikland med karta. J.C.
Gätke, Heinrich, tysk marinmålare och
ornitolog (1814—97), gjorde från sitt 23 :e år
på Helgoland noggranna iakttagelser över de
fåglar, som under flyttningen passerade ön el.
vilade där, och skrev bl.a. ”Die Vogelwarte
Helgolands” (1891). O.C-n
Gäu, geogr., se G a u.
Gäutajaure, G a u t a j a u r e, sjö inom Ume
älvs flodområde, Lycksele lappmark, s.ö. om
Tärna kyrka; 31,6 kvkm.; 439 m.ö.h. I trakten
av G. utbredde sig vid istidens slut en issjö,
G ä u t a-i s s j ö n, som vid tiden för sin största
utbredning hade en areal av 550—600 kvkm.
— Litt.: ”Norra Sveriges issjöar” (i ”Sveriges
geol. undersökn.”, ser. Ca, n:r 7, 1910). J.C.
Gävle (fsv. Gæfle, Gevla, till gavel, ände, udde,
åkrök, ant. direkt el. genom förmedling av
namnet på Gavleån), Gefle (denna form
använd av stadens myndigheter), stapelstad och
residensstad i Gävleborgs län, på båda sidor
om Gavleån vid dess mynning i en bukt av
Bottniska viken; 69,72 kvkm., därav inom
stads-planeområdet 7,so kvkm.; 38,976 inv. (1932).
Inom stadens område ligga 2 förstäder: n. ut
Strömsbro (1,400 inv.) och på s. sidan av
fjärden sågverks- och industriområdet Bomhus
(6,200 inv.). — G:s n. om ån belägna stadsdel,
som 1869 så gott som helt och hållet ödelädes
av en eldsvåda, fick vid återuppbyggandet en
stadsplan med raka, breda gator, stora, öppna
platser, esplanader och planteringar. Den s.
stadsdelen har däremot delvis kvar något av
sin gamla prägel. V. ut har under de senaste
årtiondena en rätt vidsträckt villastad vuxit
upp, och i s.ö. delen ligger den rätlinjigt
anlagda s.k. Brynässtaden, som mest bebos av
arbetare. G:s huvudgator äro Nygatan (dess
forts. V. vägen utgör infartsväg från v.) ocb
Drottninggatan, vilka n. om ån genomlöpa
staden i ö.-v. riktning, samt vinkelrätt mot dessa
Kungsgatan (infartsväg från n. och s.). Mellan
Drottning- och Nygatorna ligger St. salutorget
och på Kungsgatans ö. sida Rådhustorget, vars
forts, utgöres av en vacker esplanad. Av den
rikedom på parker och planteringar, som
staden äger, märkas främst Stadsträdgården v. ut
vid Gavleån och där intill ”Boulognerskogen”,
invid vilken kyrkogården ligger, vidare
Vasa-parken med en staty av Gustav Vasa i
Nygatans v. avslutning och i Brynässtaden
Stene-bergsparken. Mitt emot Stadsträdgården på s.
sidan om ån märkes Strömvallens idrottsplats.
— Till den n. stadsdelen äro de flesta offentliga
o.a. större byggnader och affärshus förlagda.
Strax n. om ån vid v. Drottninggatan ligger
Heliga Trefaldighetskyrkan, vars äldsta delar
trol. härstamma från slutet av den katolska
tiden; den ombyggdes på 1600-talet i 3 skepp
(färdig 1654), tornet tillkom först 1781.
Rådhuset uppfördes på 1780-talet och
restaurerades 1874, det är en vacker byggnad i tessinsk
stil. Vid Rådhustorget ligger också Stadshuset
— 125 —
— 126 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
