Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gävle - Historia - Gävleborgs län - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÄVLEBORGS LÄN
vudnäringar. G:s utveckling beror på dess
utmärkta läge som utskeppningsort för
Kopparbergslagen. Det konkurrerade kraftigt med
Stockholm om handeln med utlandet redan
från slutet av 1300-talet. 1491 fick G.
stapel-stadsrättigheter. Men på 1600-talet gjordes
betydande inskränkningar i handels- och
sjöfarts-rättigheterna, vilket hade till följd, att staden
i mitten på 1600-talet till större delen
avfolkades. Dessa rättigheter återfingos visserligen
1673, men Karl XII:s krig fördröjde stadens
uppryckning, och först i mitten på 1700-talet
blomstrade den åter upp. G:s utveckling har
flera gånger hejdats av förödande eldsvådor.
1669 brann nästan hela staden ner, och stora
delar ödelädes genom eld 1603, 1645 och 1776.
Den stora branden 1869 skonade av stadsdelen
n. om ån endast kyrkan jämte ett fåtal andra
byggnader. — Litt.: S. De Geer, ”Om G. stad
och dess centrum” (1924); S. Marin, ”G. Årets
kongresstad” (i ”Sv. stadsförb:s tidskr.”, 1927);
”G. Statistisk beskrivning” (s.å.). E.L-g.
Gävleborgs län omfattar Gästrikland och
Hälsingland (utom Ytterhogdals och Ängersjö
socknar, som tillhöra Jämtlands län) samt
Hamra kapell (Orsa finnmark) i Dalarne;
19,728,oo kvkm., därav 18,197,82 land; 279,471
inv. (1932). Residensstad: Gävle. Judiciellt
indelas länet i 6 domsagor: Gästriklands v.,
Gästriklands ö., S.ö. Hälsinglands, Bollnäs, V.
Hälsinglands samt N. Hälsinglands domsagor,
lydande under Svea hovrätt. S.ö.
Hälsinglands domsaga är uppdelad på 2 tingslag- Ala
och Enångers tingslag; N. Hälsinglands
likaledes på 2 tingslag: Delsbo samt Bergsjö och
Forsa tingslag; de övriga domsagorna bilda
vardera 1 tingslag. Städerna ha egen
jurisdiktion. Administrativt delas länet i 6
fögderier: Gävle, Storviks, Bollnäs, Söderhamns,
Hudiksvalls samt Ljusdals fögderi, bildande
28 landsfiskalsdistrikt. G. har 48 lands- och
5 köpingskommuner (Storvik, Sandviken,
Bollnäs, Björkhamre och Ljusdal), 1
municipal-samhälle (Arbrå) samt 3 städer (Gävle,
Söderhamn och Hudiksvall). I kyrkligt avseende
tillhör länet Ärkestiftet och är uppdelat på
7 kontrakt: Gästriklands ö., Gästriklands v.,
Ala, Voxnans, Ljusnans, Sundhede samt
Nordanstigs kontrakt, med tillsammans 43
pastorat. Länet utgör 1 landstingsområde, i vilket
Gävle ingår, samt är uppdelat på 12
lantmä-teridistrikt. G. tillhör N. arméfördelningen
samt bildar en valkrets med 7 representanter
i F.k. och 11 i A.k. — Vid 1634 års allm.
länsindelning lades Hälsingland under
Norrlands hövdingadöme och Västernorrlands
lagsaga, som från 1641 även omfattade
Gästrikland och benämndes Västernorrlands län.
1637 avskildes öster- och Västerbotten, men
1645 tillkommo Jämtland och Härjedalen.
Ur detta Västernorrlands län utbrötos 1762
Gästrikland, Hälsingland och Härjedalen och
bildade G.I., från vilket Härjedalen avskildes
1810. 1864 fastställdes de nuv. gränserna mot
Kopparbergs och Jämtlands län. J.C.
Ekonomisk geografi. 1927 fördelade sig
landarealen på de olika ägoslagen sålunda:
köksväxtodlingar och fruktträdgårdar 6,9«
kvkm. (O,o% av landarealen), åker 1,129,53
kvkm. (6,2%), slåtteräng 196,28 kvkm. (l,i%),
ordnad betesäng 4,48 kvkm. (O,o%), annan
betesäng 256,03 kvkm. (1,4%), skogsmark
13,782,48 kvkm. (75,8%), därav hagmark
116,54 kvkm., samt övrig mark 2,820,14 kvkm.
(15,5%). Antalet brukningsdelar uppgick s.å
till 18,186, varav 30,o % hade en areal av
0,26—2 har, 53,o % 2—10, 16,6% 10—50,
0,3% 50—100 och 0,i% över 100 har. Åker
jordens användning och avkastning 1930 fram
går av nedanstående tab. skörd
Kvkm.
°/o av
åkerarealen
total i ton.
pr har i dt.
Höstvete ............... 3,42 0,a 790 23,i
Vårvete ................ 0,67 0,i 120 17,»
Höstråg ............... 15,60 1,4 3,043 19,5
Vårråg ................. I,i3 0,i 143 12,r
Korn .................. 74,8s 6,8 12,762 17,o
Havre .................. 228, es 20,2 38,037 16,«
Blandsäd ............ 22,14 2,2 4,167 16,s
Potatis ............... 41,56 3,t 61,443 147,s
Foderrotfrukter .... 6,75 0,« 22,196 328,s
Grönfoder ............. 23,28 2,i — —
Vall och slätter .... 673,is 59,e 226,262 33,6
1927 uppgick antalet husdjur till 17,828
hästar, 94,366 nötkreatur, därav 70,358 kor,
40,763 får, 5,137 getter, 25,861 svin. 1929
fun-nos 31 mejerier (därav 22 andelsmejerier),
som tillverkade 498 ton smör till ett värde
av 1,426,000 kr. och 158 ton ost till ett värde
av 148,000 kr. 1920 levde 27,1 % av
befolkningen av jordbruk och boskapsskötsel;
från-räknas städerna, stiger siffran till 33,8 %. Av
skogsbruk levde 9,o, resp. 11,3%; av fiske 0,9%,
resp. 0,8%. 1929 funnos inom länet 653
yrkesfiskare och 12 binäringsfiskare.
Fångstmängden uppgick till 4,467 ton, fångstvärdet till
747,712 kr.; därav kommo på
strömmingsfisket 4,591 ton och 684,680 kr. 1930
uppgick antalet arbetsställen till 564 (199 i
städerna, 365 på landsbygden) och antalet
arbetare till 23,824 (7,492, resp. 16,332). På
1,000 inv. kommo 86 arbetare (medeltal för
hela Sverige 74). Arbetsställena och
arbetarna fördelade sig på de olika
industrigrupperna sålunda: malmbrytning och meiaiiindu
stri 87 arbetsställen och 8,586 arbetare,
jord-och stenindustri 18, resp. 560, träindustri 49
— 131 —
— 132 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
