Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gävleborgs län - Ekonomisk geografi - Gävlebukten - Gävle—Dala järnvägar (G.D.J.) - Gävle—Ockelbo järnväg (G.O.J.) - Gävlesandsten - Gävleån - Gävträl - Gö- - Göbel (Goebel), Karl von - Gödecke, Peter August - Gödel, Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖDEL
resp. 4,580, livsmedelsindustri 156, resp. 1,455,
textil- och beklädnadsindustri 23, resp. 1,416,
läder-, hår- och gummivaruindustri 11, resp.
262, kemisk industri 13, resp. 238 samt kraft-,
belysnings- och vattenverk 49, resp. 238.
Länets hamnar och lastageplatser trafikerades
1929 (med fartyg om mer än 10 nettoton) av
6,504 fartyg om 27,801,137 nettoton (därav
Gävle 2,579 om 1,406,716 ton) i inrikes fart
och 2,721 fartyg om 3,115,104 ton (Gävle 748
om 882,446 ton) i utrikes fart. Järnvägarnas
längd var 1930 942 km., därav 457 Statens, 378
normalspåriga och 107 smalspåriga enskilda
järnvägar. S.å. voro 4,656 personautomobiler,
139 omnibusar, 1,374 lastautomobiler och 2,895
motorcyklar registrerade. Se även
Gästrikland och Hälsingland. J.C.
Gävlebukten, bukt av Bottniska viken
utanför Gävle, se karta vid Gästrikland.
.Gävle—Dala järnvägar, sign. G.D.J., längd
293 km., spårvidd 1,435 m.; äges av Gävle—Dala
järnvägs a.-b., Gävle. Banans äldsta del, Gävle
—Falun, öppnades för allmän trafik 1859.
Sedermera ha linjerna Falun—Älvdalen (Falun—
Rättvik—Mora) och Falun—Björbo (Falun—
Västerdalarna) tillkommit, färdiga resp. 1900
och 1905. Linjen Gävle—Falun, 92 km., står
i Gävle i förbindelse med Uppsala—Gävle och
Gävle—Ockelbo järnvägar samt Ostkustbanan
och förenas i Hagaström med Sala—Gysinge—
Gävle järnväg. Från Håde lastplats samt från
Forsbacka och Hofors stationer leda 3 km.
långa bibanor till resp. Mackmyra sulfitfabrik,
Forsbacka bruk och Hofors järnverk. I Storvik
förbindelse med n. stambanan. Av vid
järnvägen belägna större industrisamhällen märkas
Sandviken och Korsnäs. Falun är
förenings-station med Bergslagernas järnväg. Linjen
Falun—Älvdalen, 131 km., utgår från Falun
med n.-v. huvudriktning fram till Rättvik,
följer därefter Siljans n. strand och övergår
österdalälven vid Mora å en 170 m. lång bro,
gemensam med statsbanan
Östersund—Kristinehamn. Linjen Falun—Björbo, 70 km., v.
huvudriktning; övergår Dalälven i närheten av
Bomsarvet å en 114 m. lång bro och korsas
vid Repbäckens station av S. Dalarnes
järnväg. Slutstationen Björbo är föreningsstation
med Stockholm—Västerås—Bergslagens
järnväg. S.Stg.
Gävle—Ockelbo järnväg, sign. G.O.J., längd
38 km., spårvidd 1,435 m.; äges av Gävle—
Ockelbo järnvägs a.-b., Gävle, men trafikeras
och administreras av Uppsala—Gävle järnväg.
Från Gävle central går järnvägen parallellt
med Ostkustbanan till Strömsbro station och
fortsätter därefter i n.v. riktning till Ockelbo,
som är föreningsstation med n. stambanan och
Dala—Ockelbo—Norrsundets järnväg. Banan
öppnades för allmän trafik 1884. S.Stg.
Gävlesandsten, se Gästrikland.
Gävleån, se G a v 1 e å n.
Gävträl, se T r ä 1 d o m.
Gö-, se även G o e-.
Göbel [gö’-] (Goebel), Karl von, tysk
botanist (f. 1855), fil. d:r 1877, docent i
Würz-burg 1880, prof, i
Strassburg 1881,
Rostock 1882, Marburg
1887, München 1891,
har företagit
vidsträckta resor i
tropikerna, ss. till
Cey-lon, Java, Sumatra,
Australien,
Venezuela, Brittiska Guayana
och Brasilien. G. är
en av vår tids
förnämsta botaniska
forskare, har verkat
banbrytande inom skilda discipliner och
särsk. varit verksam på morfologiens,
utvecklingshistoriens och biologiens områden. Inom
morfologien, som med honom nått en ny
utvecklingsperiod, har G., i motsättning mot den
tidigare inom denna vetenskap dominerande
metamorfosläran, särsk. betonat förhållandet
mellan gestaltningen och organbildningen hos
växten och växtens levnadsbetingelser, i det
han däri väsentligen ser en anpassning till
förhållandena i yttervärlden. Genom G. har den
experimentella morfologien framträtt som
modern självständig disciplin. Bland hans
arbeten må nämnas ”Grundzüge der Systematik
und speziellen Pflanzenmorphologie” (2 bd,
1889—93), ”Pflanzenbiologische Schilderungen”
(2 bd, 1889—93), ”Organographie der Pflanzen”
(2 bd, 1898—1901; ny uppl., 3 bd, 1913—22)
m.fl. Sedan 1889 är G. red. för tidskr. ”Flora”.
O.Gz.
Gödecke [jö’-], Peter August, förf.,
pedagog (1840—90), fil. d:r i Uppsala 1872. Ss.
föreståndare för Östergötlands, sedermera
Ne-rikes folkhögsk. 1869—76 inlade G. stora
förtjänster om folkbildningen (se
Folkhögskolor, sp. 955). 1876—79 var han
huvudred. för ”Aftonbladet”, från 1880 rektor för
Växjö folkskoleseminarium. Bland G:s
skrifter märkes en övers, av ”Eddan” (1877). W.N.
Gödel [jö’-], Vilhelm, biblioteksman (f.
5/n 1864), fil. d:r i Uppsala 1897
(”Fornnorsk-isländsk litteratur i Sverige”, 1), amanuens vid
Riksdagsbibl. 1902, bibliotekarie och chef 1907
—31, sedan 1922 med titel överbibliotekarie. G.
har nedlagt ett betydelsefullt arbete ss.
biblioteksman; särsk. må nämnas hans kataloger
— 133 —
— 134 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
