Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göra an - Göra kål på - Göran - Göran, S:t - Göran Persson - Göransson, 1. Göran Fredrik - Göransson, 2. Sigrid - Göransson, 3. Fredrik - Göransson, Johan - Göransson, Zacharias - Göransson, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖRANSSON
Göra an, 1) binda fast, fastgöra, 2) se A
n-g ö r a land.
Göra kål på, motsvarar da. göre kaal paa,
betyder väl eg. ”hacka kål på”; dock möjl. i den
utvidgade användning av ordet, som föreligger
i potatiskål o.d. E.H.
Göran, mansnamn, om härledningen, se
Georg.
Göran, S:t, se Georg, helgon.
Göran Persson, se Jöran Persson.
Göransson. 1) Göran Fredrik G.,
industrimän (1819—1900), en av den sv.
järnindustriens märkesmän.
Vid ett besök i
England 1857 blev G.
intresserad av den
stålframställningsmetod,
som uppfunnits av H.
Bessemer, och
inköpte rätten att
använda patentet i
Sverige. Metoden var
emellertid icke
användbar, men genom
ihärdigt
experimenterande lyckades G.
fullkomna bessemerprocessen (se d.o.), så
att den blev praktiskt användbar. För att
exploatera uppfinningen grundade G. 1862
Högbo stål- och järnverks a.-b. och Sandvikens
masugn och bessemerverk. Företagen kommo
emellertid på obestånd. 1868 grundade G.
Sandvikens järnverks a.-b., som under G:s
ledning blev landets främsta kvalitetsjärnverk. G.
blev 1900 fil. heders-d:r. vid Uppsala univ.
Efter G:s död blev sonen, Anders Henrik G.
(1843—1910), chef för Sandviken. Dennes
viktigaste insats är, att han skapat en
exportorganisation för firmans alster. Han intresserade
sig livligt för arbetarna och skapade
välfärds-inrättningar av olika slag. T.E-r.
2) Sigrid Maria G., dotter till A. Henrik G.,
(f. 23/2 1872), socialt verksam på skilda
områden, inspektris för Sandvikens järnverks
sociala inrättningar sedan 1907, led. av Sv. kyrkans
diakonistyrelses sociala utskott, Ärkestiftets
stiftsråd, 1931 medl. av sociala rådet för
arbetarskydd och arbetsfrågor. S.N.
3) Karl Anders Fredrik G., den
föregåendes bror, industriman (f. 12/g 1879). Efter
studier vid univ. i Lausanne och vid Columbia
university i New York samt praktisk
tjänstgöring i Tyskland och England anställdes G. vid
Sandvikens järnverk, där han från 1920 är
verkställande direktör. Företaget har under G:s
ledning framgångsrikt hävdat sin ställning som ett
av landets ledande järnföretag. G. har varit
starkt intresserad av att få till stånd ett
sam
arbete mellan arbetsgivare och arbetare ock
utg. ”Hur man sköter sitt folk” (1927, 2
uppl. med titeln ”Samförstånd mellan företaga
re och arbetare”, 1928) samt inrättat
välfärdsanordningar för sina arbetare. Han tillhör
Järnverksrådet sedan 1931 och var led. av
Ädalskommissionen 1931. T.E-r.
Göransson, Johan, fornforskare (1712—69),
fil. mag. i Lund 1745, prästvigd 1747,
kyrkoherde i Gillberga 1754, prost 1764. G. var en
ivrig anhängare av de rudbeckianska idéerna
I arbeten som ”De genealogia regum Suioniæ”
(1746) och ”Swea rikes konungars historia ok
ättartal ifrån 2200 f. Christum intil 1749” (1749)
visar han prov på en kritiklöshet och ett
fantasteri, som övergå lärofaderns. För sin tid
av värde var hans ed. (1746) av Snorres Edda
efter en i Uppsala förvarad codex. G:s mest
bekanta verk är ”Bautil, det är: alle svea och
götha rikens runstenar” (1750), som innehåller
avteckningar av 1,173 runstenar, av vilka flera
numera äro förlorade. Huvudparten av dessa
avbildningar hade tillhört J. Hadorphs
samlingar. E.Blp.
Göransson, Zacharias, pedagog (1823—
81). Efter disputation 1860 (”Om möjligheten
af christlig philosophi”) blev G. lektor i
klassiska språk i Uppsala s.å. och Stockholm 1870.
En tidig och framstående talesman för
teoretisk vetenskaplig pedagogik, var G. medl. av
kommittéer rörande språkundervisning 1865
och ämbetsexamen 1877, föreläste i teoretisk
pedagogik i provåret från 1873 (manuskript å
Norra latinlärov.), översatte och bearbetade H.
Kerns ”Grunddragen af pedagogiken” (2 bd,
1875—77) samt utgav en skrift om
lärov.-under-visningens koncentration 1877. B.R.H.
Göransson, Nils Johan, teolog (f. 4/4 1863),
prästvigd 1891, docent i teol. prenotioner 1906,
prof, i dogmatik och
moralteologi 1911—
28 allt i Uppsala.
Bakgrunden för G:s
förf.-skap bildar den
boströmska
filosofien. I sitt tänkande
utgår han från
människans religiösa
trängtan, vars svar
han finner i den
genom uppenbarelse
givna trossanningen.
Denna vill han
fram
ställa i ett sådant sammanhang, att den
kan förenas med en konsekvent
genomförd, idealistisk världsåskådning. G:s
viktigaste arbeten äro: ”Utkast till en
undersökning af religionen med hänsyn till moralen”
— 145 —
— 146 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
