Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göstring - Göt - Göta (industriort) - Göta, Försäkringsbolaget - Göta artilleriregemente - Göta hovrätt - Göta ingenjörkår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖT
Svartåns dalgångar huvudsaki. av ler- och
sandavlagringar, i skogslandet av morän samt
sand- och torvmarker; flera rullstensåsar
uppträda. 1920 levde 55,9 °/o av befolkningen av
jordbruk och boskapsskötsel, 24,o °/o av industri
och hantverk (metall- och träindustri,
huvudsaki. i Boxholm). G. tillhör Mjölby domsaga
och (utom Järstad) G:s kontrakt. Karta vid
Östergötland. J.C.
2) Kontrakt i Linköpings stift, omfattar 7
pastorat; Skänninge, Allhelgona och Bjälbo;
Ekeby, Rinna och Blåvik; Åsbo; Högby och
Hogstad; Väderstad; Hov och Appuna;
Mal-exander 15,990 inv. (1931). J.C.
Göt, block av metall, som erhålles genom att
smält metall får stelna i en form av tackjärn
el. mera sällan stål, en s.k. kokill (se d.o.).
Ett g. har oftast formen av en stympad kon
med i regel kvadratiskt el. rektangulärt, i
hörnen avrundat tvärsnitt. Vid tillverkning av
stål enl. de s.k. smältfärskningsmetoderna
(mar-tin-, bessemer-, degel- och elektrostål) gjutes
allt stål, som ej direkt användes för
framställning av stålgjutgods, i kokiller till g., vilka
sedermera mekaniskt bearbetas till färdiga
stålprodukter. Enl. dessa metoder i smält form
framställt stål benämnes därför med en
gemensam beteckning götstål el.
götmetall. Med g ö t j ä r n menar man ett
götstål med särsk. låg kolhalt. Vanliga
dimensioner å sv. stål-g. äro 250—400 mm. i fyrkant
(10-tums—16-tums-g.) och 1—U/2 m. längd
med en vikt av 1/t—U/2 ton. G. för grov plåt
och grovt smide göras hos oss i enhetsvikter
upp till c:a 30 ton. Vid massproducerande
stålverk i utlandet äro g.-vikter om 3—5 ton
vanliga, och man går för speciella ändamål,
t.ex. smidning av propelleraxlar för krigsfartyg
o.d., ända upp till 200 tons vikt, d.v.s. till en
stålvolym i ett stycke av inemot 25 kbm. Jfr
Järn- och ståltillverkning. l.S.
Göta, industriort i Fuxerna s:n, Älvsborgs
län, med sulfitfabrik och sulfitspritfabrik,
tillhöriga Sulfit a.-b. G. (grundat 1905,
omslutning 31/i2 1930 10,« mill., arbetarantal c:a 300).
Bolaget äger, delvis genom dotterbolaget
Wi-kers a.-b., o. 17,000 har produktiv skogsmark.
Tillverkningen utgjorde 1930 45,000 ton
50-procentig sulfitmassa, o. 1,100 ton
95-procen-tig sulfitsprit, m.m. Lth.
Göta, Försäkringsbolaget —
ömsesidigt av 1876 —, grundat 1876 ss. länsbolag,
ombildat 1907 och 1914 till bolag med
verksamhet inom hela riket. Huvudkontor i
Stockholm. Branscher: ansvarighets-, automobil-,
brand-, glas-, inbrotts-, olycksfalls-,
skogsbrands-, trafik- och
vattenledningsskadeförsäk-ring. Premieintäkt 1930 3,6 mkr. (mill. kr.).
Omslutning 31/i2 1930 4,9 mkr., varav
garantikapital 0,5 mkr. Th.Dn.
Göta artilleriregemente leder sitt ursprung
från de i 1696 års riksstat uppförda Göteborgz
och Bohus lähns artillerie betiente, vilka
utgjorde en del av det 1689 bildade Artillerireg.
Göta artilleriregementes kaserner på Kviberg.
1748 organiserades Artilleribataljonen uti Gö
teborg och bohuslänska fästningarna, garni
-sonerat i Göteborg samt i Ny Elfsborgs,
Var-bergs, Bohus’ och Marstrands fästningar och
från 1783 benämnt Göteborgs och Bohusläns
brigaden. 1794 uppdelades det förutnämnda
Artillerireg. i 4 mindre reg., varibland G.a.,
som skulle sammansättas av art.-kompanierna
i Göteborg, Karlstad och Jönköping samt art.
i Eda skans. G.a. deltog i fälttågen i Pommern,
i Tyskland och mot Norge under början av
1800-talet. Det benämndes 1894—1904 Första
G.a. Urspr. och till 1830 omfattade G.a. såväl
fält- som fästnings- och belägringsart. Det har
under årens lopp avlämnat personal och
materiel till de efter hand uppsatta Karlsborgs
art.-kår, Norrlands och Andra Göta art.-reg.
G.a:s kaserner äro uppförda vid Kviberg
utanför Göteborg; från 1865 till slutet av
1880-ta-let ha övningar och skjutningar ägt rum på
Tånga hed vid Vårgårda; reg:s skjutfält finnes
nu vid Remmene. Enl. 1925 års försvarsbeslut
skall G.a. vara organiserat på 6 batterier och
beväpnat med lätta fältkanoner samt lätta och
tunga fälthaubitser. F..O.B
Göta hovrätt upprättades 1634 i Jönköping,
se Hovrätt.
Göta ingenjörkår, under chefen för
Fortfika-tionen till ingenjörtrupperna hörande kår (n:r
2), sedan 1928 förlagd till Eksjö i förutv.
Smålands husarreg:s kaserner. 1871 års riksdag
beslöt, att en sappörbataljon skulle uppsättas
och förläggas till Karlsborg. Genom 1892 års
härordning ändrades namnet till Göta
ingenjörbataljon; samtidigt tillkom ett parkkompani
för krigsbromateriels handhavande. 1901 års
härordning medförde ytterligare utvidgning,
bl.a. med ett fästningsingenjörkompani.
Namnet blev nu G.i., som enl. 1925 års försvars-
— 159 —
— 160 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
