Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg - Läge och stadsbeskrivning - Befolkningsförhållanden - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORG
tan — märkas G:s stadsbibl. (se d.o.), G:s högsk.
(se d.o.), Chalmers tekniska inst. (se d.o.),
Röhsska konstslöjdmuseet (se d.o.), flera
flick-och folkskolor, lärov. (Real- och Latin-),
han-delsinst., landsarkivet, Betlehemskyrkan
(Evang. missionsförsamling), Vasakyrkan samt
kring Götaplatsen med Milles’ mäktiga
Posei-donbrunn konstmuseet (underavd. till G:s
museum) och de under byggnad varande
Stadsteatern och Konserthuset — härintill sluter sig
nöjesområdet i Lorensbergsparken med
restaurang, Folkteatern, Lorensbergsteatern och
Cirkus.
Mellan Masthuggsbergen och Risåsen (med
skansen Kronan), från Järntorget
(Järntorgs-brunnen av Tore Strindberg) till Slottsskogen
(G:s största park med dammar, djurgårdar,
restauranger och Naturhistoriska museet, en
underavd. till G:s museum) utbreder sig ett
utpräglat bostadsområde av höga stenhyreshus
längs den breda Linnégatan i stadsdelarna
Kommendantsängen och O 1 i v e d a 1
med en övervägande medelklassbefolkning.
Uppe på höjderna intill den stora
Nordhems-skolan, där karaktären av arbetarstadsdel
framträder, torde de höga husen ha G:s tätast
befolkade parti, ö. om Slottsskogen, Säröbanans
station, Annedals kyrka och
Folkskolesemina-riet vidtager en sjukhusens stadsdel,
där flertalet sjukhus i G. ha sin plats.
Omkr. G:s slutna massa utbreder sig en
modern trädgårdsstadsbebyggelse med
villor och radhus av trä, ss. U t b y n ä s på n.
sidan av Säveån och ö. om Kvibergs kaserner
(Göta art.-reg.), Bagaregården och K å
11-torp kring Kyrkåsen (vid Redbergslid),
Jako b s d a 1 och B ö vid örgryte gamla och nya
kyrkor (gamla kyrkan grundad i början av
medeltiden, G:s sannolikt äldsta byggnad) —
härifrån går örgrytevägen under Västkustbanans
viadukt förbi Lisebergs nöjesfält till Korsvägen
vid S. vägen —, Landala egna hem (där
höjdbebyggelsen liksom i Johanneberg s.v. om
Carlanderska sjukhemmet och i Lunden tvingat
till uppförande av höga vattentorn),
Änggården — mellan G:s botaniska trädgård (se d.o.)
och Slottsskogen — och i vissa delar av
Kungsladugård. En trädgårdsstad ehuru med gamla
hus kring chefsbyggnaden är även Nya
Varvet. S.S-g.
Befolkningsförhållanden. Från 1800 till 1850
tillväxte folkmängden från 12,800 till 26,000.
Sedan har folkmängden ökats i rask takt till
c:a 50,000 1868, 100,000 1888, 200,000 1919 och
250,000 1932. Sistn. år hade G. med förorter —
Stor-Göteborg — 285,000 inv. 1800 utgjorde G:s
folkmängd 5,e % av rikets städers och 1930 ej
mindre än 12,2%. Denna folkökning har till stor
del varit en följd av de förut omnämnda
inkorporeringarna och den starka inflyttningen
från andra orter. Av G:s befolkning 1920 voro
51,7% födda i G., 46,e% i det övriga Sverige och
1,7% i utlandet. Drygt % av inv. vid detta
tillfälle utgjordes av inflyttade från övriga
Västergötland och de närliggande landskapen
Bohuslän, Dalsland och Halland, 2,4% från Skåne och
l,i% från Stockholm. Naturligtvis har det även
skett en avsevärd utflyttning. 1801—50 var
stadens nativitetsunderskott 2,899, medan
inflytt-ningsöverskottet var 16,179; 1851—1930 åter
var inflyttningsöverskottet (verkligt inflyttade
samt inkorporerade) 127,476, medan
nativitets-överskottet endast var 89,757. S.S-g.
Historia. Sveriges äldsta handelsstad vid
Västerhavet var Lödöse vid Göta älv. Den låg
emellertid alltför långt, o.4 mil, från mynningen,
varför en ny stad — åt vilken först tillämnats
namnet Götaholm — anlades vid Säveåns
utlopp i Göta älv (nuv. Gamlestaden) under
namnet Nylödöse (Nylöse), som erhöll privilegier
1473. Ej heller den tog riktig fart som
handelsstad, och föga betydelse hade det lilla samhälle,
som växte upp kring Älvsborgs fästning, på nuv.
Klippan. Hertig Karl (snart däreftei konung
Karl IX) beslöt därför 1603 att på Hisingen,
Färjenäs, mitt emot Älvsborg, anlägga en ny
stad, som skulle i sig upptaga de båda nämnda
närbelägna samhällena. Följ, år inleddes
underhandlingar med holländarna, och Abr.
Ca-biljau (se denne) m.fl. landsmän överflyttade
till den nya staden, som började bebyggas 1606
och erhöll privilegier 14/s 1607. I nästa dauska
krig (1611—13) blev den emellertid *% 1611
erövrad och i grund förstörd, och vid
fredsslutet 1613 stannade den jämte Äl/sborg och
Nylöse i dansk ägo som pant i 6 år. Efter
Älvsborgs inlösen var Gustav II Adolf re lo att
omedelbart återuppbygga G., men på fastlandssidan,
vid Utrella (Otterhällan). För det nya G.
utfärdades interimsprivilegier 1619 med åläggande
för Nylöses och Älvsborgs invånare —
Nylöse-borna tredskades i flera år — att flytta dit, och
ett avsevärt antal holländare bosatte sig där
1621—22. % 1621 fick G. sina privilegier.
Staden erhöll 16 års skatte- och tullfr het och som
donation Sävedals hd, Mölndals ström med
tillhörigt land och ”Alingsås skog i s. och n.”.
Staden skulle sortera direkt under regeringen,
vilken bestämmelse upphävdes 1695, då
magistraten ställdes under landshövdingen och
dessutom fick sin befogenhet inskränkt. Den skulle
styras av ett råd, med en ”burgg/eve” och
några borgmästare el. presidenter i spetsen. Den
första burggreven — ämbetet upphörde 1683 —
var Jacob van Dijck, som gjort en betydande
insats under grundläggningsåren, men den le-
— 175 —
— 176 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
