Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg - Läge och stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORG
av 1800-talet huvudmassan av det bebyggda
området. Men under sistn. halvsekel övergår
G. alltmer att bli en industristad, som kräver
ökat utrymme för såväl fabriker och bostäder
åt industriarbetarna som åt de i samband med
den ökade handelsomsättningen även raskt
tillväxande burgnare samhällsklasserna.
Framförallt skedde den stora expansionen 1875—1900,
men utvecklingen har även sedan dess varit
rask. De tre stora industriområdena äro
Gamlestaden på Nya Lödöse klassiska mark
utmed nedre delen av Säveån, där närheten till
järnvägsområdet varit gynnsam för industriell
utvidgning, samt längs den för pråmar
trafik-bara Mölndalsån — länge delvis utanför
stadsgränsen — och utmed Hisingens
hamnområden. I det förstn. området ligga
Gamlestadens fabrikers a.-b. (textilindustri),
Sv. kullagerfabriken (SKF), Original Odhner
(räknemaskiner), Säveåns a.-b. (sågverk,
hyv-leri och lådfabrik), och västerut längs älven
vidtager ett industri- och hamnområde med
slakthuset och oljehamnen. — Utmed el. nära
Mölndalsån ligga bl.a. Almedals fabriker
(linneindustri, grundade 1846), ett flertal
kemisktekniska fabriker (Tomten m.fl.), färgerier
(Levanten m.fl.), gödningsämnesfabriker
(Ce-res), Bröderna Kanolds a.-b. (choklad),
bryggerier (Lyckholms), Bohus mekaniska verkstad
och (ö. om Västkustbanan vid Almedals
järnvägsstation) Forshaga linoleumfabrik. —
Hi-singsområdets anläggningar äro i främsta
rummet skeppsvarv (Götaverken, Lindholmens och
Eriksbergs), kvarnar (Tre lejon),
snickerifabriker (Färgenäs), Volvo automobilfabrik och
Rörstrands porslinsfabrik. I omedelbar
anslutning till industriområdena ha
arbetarstadsdelar vuxit upp, t.ex. Krokslätt och G å r d a
utmed Mölndalsån, Gamlestaden kring
Gamlestadsbron och Gamlestadstorget samt på
Hisingen Brämaregården,
Lindholmen, Rambergsstaden (med Keillers
park på Ramberget) m.fl. För arbetarklassen
huvudsaki. avsedda bostadsområden —
sparsamt uppblandade med offentliga byggnader,
fabriker och parker — ha även vuxit upp på
något avstånd från de eg. industriområdena.
Tvåvånings trähus el. ”landshövdingshus”
(undervåningen av sten, ovanpå 2 av trä) dominera
— på slät mark i regelbundna kvarter men i
kuperad bergsterräng stundom upplösande sig i
kåkstadsliknande bebyggelse. Delvis ha
arbetarstadsdelarna svällt ut på äldre
förstadsom-råden, t.ex. det n. om skansen Kronan (nu
militärmuseum) och Skanstorget belägna Haga
(Hagakyrkan, Renströmska badanstalten,
Dick-sonska folkbibi, och Robert Dicksons stiftelses
3-våningsarbetarbostäder av sten),
Masthug
get (brandstation, Oskar Fredriks och S:t
Jo-hannis kyrkor samt Sjömanshemmet vid
Mast-huggstorget), Stigberget ovanför
Stigbergs-kajen och Fiskhamnen — kring el. i närheten
av Stigbergstorget ligga G:s sjöfartsmuseum
(se d.o.), Gatenhielmska huset, Wettergren &
co:s konfektionsfabrik och Masthuggskyrkan
— och M a j o r n a (Karl Johans kyrka, V.
realskolan, Majornas flickskola, Karl Johans
folkskola vid Karl Johanstorg och Carnegiska
sockerbruket); Majorna var länge en uthamn till
G., och än i dag erinrar på sina ställen
gatunätets virrvarr om ett fiskläge; mot älven ha
privata firmor sina kajanläggningar.
Masthug-get-Majorna genomdrages av det långa
gatu-stråket Första Långgatan—Stigbergsliden—
Karl Johansgatan med spårvägslinjen från
Järntorget till Långedrag; mellan Första
Långgatan och Masthuggskajen utbreda sig träskjul
och brädgårdar, över vilka det stora
Amerika-huset höjer sig. Delvis äro stadsdelarna med
övervägande arbetarbefolkning mer el. mindre
nyskapelser, t.ex. ö. om Mölndalsån — här
kallad Gullbergsån med Gullbergsbron och
Riddarebron vid Olskrokstorget — O 1 s k r
o-ken, Redbergslid och Lunden kring
den vackra ö. begravningsplatsen (v. om denna
S:t Pauli kyrka och åt ö. Härianda
centralfängelse och Härianda uråldriga kyrkoruin), s.
om vallgraven uppe på en bergsterrass
Landa-1 a (Gibraltars sjuk- och vårdanstalt,
Holter-manska sjukhuset och Chalmerska inst:s
laboratorier) och Annedal (s. om Skanstorget).
Mellan Majorna och V. begravningsplatsen
utbreder sig Kungsladugård (Broströmska
stiftelsens stenhuskvarter), vars
landshövdingshus — liksom i vissa delar av Redbergslid m.fl.
områden — äro av en tilltalande, modern typ.
Vasastaden på den jämna sluttningen
ned mot parkområdet utanför vallgraven blev i
senare delen av 1800-talet med sina 5-vånings
stenhus ett de mera välsituerades
bostadsområde, en karaktär, som i viss mån förändrats
till kulturinstitutions- och
läkarmottagnings-område, medan de nya Lorensbergs- och
Johannebergsområdena med sina
moderna, höga hyreshus i vackert, rött tegel el.
eleganta enfamiljsvillor av sten delvis övertagit
rollen som de burgnas stadsdel. Även intill f.d.
exercisplatsen Heden finnes ett
bostadsområde av höga hyresstenhus. Huvudstråken inom
dessa storstadskomplex äro Vasagatan
(parallell med Nya allén) med Vasaplatsen,
Kungs-portsavenyen (St. teatern, Bältespännarna av
Molin, John Ericssons staty av Fallstedt och
Utlandssv. museet) — forts, på ö. Hamngatan
fram till Götaplatsen — och S. vägen. Bland de
många kulturinst. — framförallt vid
Vasaga
— 173 —
— 174 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
