Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg - Musik - Konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORG
i B. Smetana (se denne). När en fast orkester
grundades 1862, utsågs Czapek till dess
kapellmästare. Under denna tid hade G:s musikliv
en blomstringstid. Konserter ägde ofta rum,
och på den 1859 invigda St. teatern framfördes
operetter och komiska operor. Orkestern måste
dock nedläggas efter några års verksamhet.
1872 bildades G:s musikförening, vars ledare
blev A. Hallén (se denne) och som under 6 år
gav orkesterkonserter. Kammarmusiken
omhändertogs av Sundbergska kvartettsällskapet
(stiftat 1884). En nitisk förmåga, som avsevärt
bidrog till musikintressets höjande, var K.
Valentin (se denne). Han stod i spetsen för en
nygrundad förening (Harmoniska sällskapet),
ledde orkester- och folkkonserter och höll
föreläsningar i musikhistoria. — Efter
sekelskiftet fick musiken en allt fastare ställning i G.
Bland viktigare händelser må erinras om
stiftandet av Eduard Magnus’ musikfond och
invigningen av ett särskilt (provisoriskt)
konserthus 1905. På hösten s.å. började G:s
orkesterförening (se d.o.) sin verksamhet.
Initiativtagare voro närmast H. Mannheimer och P.
Lamberg. Orkesterföreningen hade 1907—22
ss. konstnärlig ledare och 1 :e dirigent W.
Sten-hammar (se denne), vars namn är oupplösligt
förknippat med det glansfulla uppsving, som
under dessa år förlänades stadens
musikodling. En framstående medhjälpare hade
Sten-hammar i T. Aulin (se denne). Större
körkon-serter anordnades under flera år av
Filharmoniska sällskapet (en ersättare för Harmoniska
sällskapet), som efterträddes av G:s
körför-ening. 1917 grundades G:s konserthuskör, som
intimt samarbetat med orkesterföreningen.
Kammarmusiken odlas av det ovannämnda
Sundbergska sällskapet, som dock i likhet med
Aulinska kammarmusiksällskapet (grundat
1924) endast har privata soaréer. Offentliga
kammarkonserter givas dock sedan 1909
regelbundet av Kammarmusikföreningen. Av övriga
musikaliska sammanslutningar må nämnas
Göta Par Bricoles sångkör, Studentkårens
sångförening och sångsällskapet ”Sjung, sjung”. St.
teatern, 1920 övertagen av A.-b. G:s lyriska
teater, har i regel fyra operapremiärer årl. och
spelar f.ö. operetter (se ovan). G.J-n
Konst. De äldsta partierna av staden ligga
mellan älven och Vallgraven, och här märkas
främst stadens bägge äldsta kyrkor, domkyrkan,
som i sitt nuv. skick i nyklassisk stil efter
ritningar av arkitekten C.W. Carlberg blev färdig
1815, Kristine el. Tyska kyrkan (den 4:e kyrkan
med samma namn och på samma plats),
uppförd efter 1746 men med det vackra
Ascheberg-ska gravkoret från 1682. Vid det närbelägna
Gustaf Adolfs torg — med konungens staty av
Fogelberg — (två ståtliga dekorativa
flaggstänger ha nyligen uppsatts, de reliefprydda
socklarna utförda av skulptören B. Chronander)
uppfördes rådhuset o. 1669, möjl. efter Tessin
d.ä:s ritningar med altan och kolonner; vidare
märkas där ”kommendanthuset”, ung. samtidigt
med rådhuset och börshuset, invigt 1849. Vid
N. hamngatan ligga Ostindiska kompaniets
monumentala byggnad, uppförd efter ritningar av
B.W. Carlberg och Hårleman o. 1750, numera
en avd. av G:s museum, och ej långt därifrån
Kronhuset, G:s äldsta profanbyggnad, uppförd
1643—53, urspr. Kronans magasin. Närmast ;
ålder är det ståtliga residenset vid S. hamngatan
—Skeppsbroplatsen (1648—50); huset, snm 1855
påbyggdes med en våning, har en mo .umental
urspr. portal. I närheten ligger en av stadens
ultramodernaste byggnader, 15-vån
ngsskyskra-pan Otterhall. S. hamngatans arkitektur är
ännu i mycket bestämd av nyklassicismens stil:
Frimurarhuset med kolonnprydd fasad, uppfört
o 1802 av J.F. Weinberg, Carnegieska huset
o 1805 av C.W. Carlberg. Vid hotellplatsen
reser sig Palace hotell, en gång Pontus
Fürsten-bergs hem med dess berömda tavelsaml. På
andra sidan Vallgraven ligger Nya teatern vid
ena änden av Kungsparken, mitt emot
Trädgårdsföreningen. Härifrån utgår
Kungsports-avenyen, förr G:s främsta patriciergata med
typiska förnäma mestadels enfamiljshus från
1800-talets slut. Avenyen leder förbi Lorensberg
(i närheten det moderna Lorensbergsområdet
med elegant och konstnärligt formade
villaområden) till Götaplatsen, G:s nya konstcentrum. I
fonden reser sig konstmuseet med kärv,
klassicistisk fasad, uppfört av arkitekterna Bjerke
och Sigfrid Erikson. Invid museet ligger
konsthallen för tillfälliga utst.; där är även Valands
målarskola inrymd. Vid Götaplatsen uppföres
nu Stadsteatern efter ritningar av
byggnadsrå-det C. Bergsten; där kommer även det
planerade nya konserthuset att ligga. Vid Vasagatan
reser Röhsska konstslöjdmuseet sin
imponerande tegelfasad, längre upp vid samma gata
Högskolan, i dess närhet Rydbergsmonumentet av
Ninnan Santesson. Något utom staden ha
Chal-merska inst:s imposanta nybyggnader uppförts;
i grannskapet ligga ett flertal ståtliga skolpalats,
handelsinst., lärov. och folkskolor. På gränsen
till de gamla skeppskvarteren västerut längs
älven ligger Järntorget med G:s första
monumentalbrunn av Tore Strindberg; senare har på
Olskrokstorget uppförts A. Jönssons brunn
”Elementernas kamp”, 1930, på Götaplatsen
Mil-les’ stora Poseidonfontän, fullbordad 1931. Vid
Stigbergstorget längre åt v. ligger Lars
Gathen-hielms hus, en byggnadsklenod från karolinska
tiden, och det under uppförande varande Sjö-
— 189 —
— 190 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
