Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg - Näringar - Tidningspress - Teatrar - Musik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORG
bankerna G:s sparbank (grundad 1820), G:s och
Bohus läns sparbank, Sparbanken Bikupan och
Fastighetsägarnas sparbank. Vidare må
framhållas G:s inteckuingsgaranti-a.-b. och G:s
hy-potekskassa samt huvudkontoret för brand- och
livförsäkringsbolaget Svea. — 7
järnvägslinjer stråla ut från G., se sp. 170. — G. är
numera i hög grad en fabriksstad med (1930)
612 fabriker, 31,000 industriarbetare och ett
tillverkningsvärde av 373 mill. kr.: 45°/o av
befolkningen ha sin utkomst av industriarbete
(1920). De viktigaste industrigrupperna hade
1930 följ, antal arbetare:
metallindustrien 13,500 (t.ex. Sv. Kullagerfabriken,
Automobilfabriken Volvo, Bohus mekaniska
verkstad och skeppsvarven Götaverken,
Lindholmen och Eriksberg), textil- och
beklädnadsindustri 6,600 (Gamlestadens
fabriker, Almedals fabriker, Gårda fabriker, G:s
kamgarnsspinneri och J.A. Wettergrens
konfek-tions-a.-b.) och livsmedelsindustri
3,800 (Carnegieska sockerbruket, G:s Ris- och
valskvarn samt kvarnen Tre lejon, Olof
Asklunds ångbageri, Bröderna Kanolds
chokladfabrik, Pellerins margarinsfabrik, Sv. förenade
konservfabrikerna och bryggerierna Pripp och
Lyckholm). S.S-g.
Tidningspress. I G. utgivas utom ett
betydande antal periodiskt utkommande tidn. och
tidskr. följ. 6 dagliga tidn.: ”Göteborgs
handels-och sjöfartstidn.”, ”Göteborgs-tidningen”,
”Göteborgs morgonpost”, ”Göteborgsposten”, ”Ny
tid” och ”Vestsvenska dagbladet”. S.S-g.
Teatrar. Från 1690-talet spelade tyska och
från 1755 sv. sällskap i tillfälliga lokaler.
Teatern vid Sillgatan (1779—1845), G:s
första verkliga teater, leddes med framgång av J.
von Blanc 1780—85 och A. Widerberg 1785—
89, köptes 1802 av källarmästare L. Crohn men
råkade i förfall och stängdes 1816, ombyggdes
av sten och öppnades ss. Crohns teater 1819
samt kallades från 1820 Mindre teatern.
Teatern vid S. Hamngatan (1816—92)
uppfördes av källarmästaren L. Segerlind. Den
kallades först Nya teatern, från 1820 St. teatern
och efter den nya St. teaterns tillkomst Mindre
teatern. Den leddes 1890—92 av Aug.
Lindberg och brann sistn. år. Stora teatern
öppnades 1859 ss. Nya teatern och bär från
1880 sitt nuv. namn. Bland dess innehavare
märkas W. Åhman 1870—74, Frans Hedberg
1881—83, Lorentz Lundgren 1886—90, Aug.
Lindberg 1890—93, Alb. Ranft 1893—95
och V. Castegren 1904—06. Ranft ägde
1899—1917 teatern och drev den tidtals, även
1917—20, med egna sällskap. Teatern
köptes 1917 av A.-b. G:s intressenter och drives
från 1920 av A.-b. G:s lyriska teater.
Folk
teatern öppnades 1897 i Lorensbergs
varité-lokal, urspr. uppförd ss. banketthall för 1891
års utst., samt ombyggdes och moderniserades
1922. Den innehades 1897—1903 av E.
Ljung-qvist, första året tillsammans med G. Tegnér,
1903—22 av A. Engdahl, till 1906 tillsammans
med A. Lavén och 1923—31 av O. Sandborg.
Nya teatern drevs 1909—25 av Hj.
Selander i Arbetareföreningens teatersal.
Lorens-bergsteatern, modernt inredd med
vridscen och kupolhorisont, öppnades 1916 och
övertogs 1918 för egen drift av A.-b. G:s teater.
Teaterns ledare ha varit G. Linden 1917—19,
Per Lindberg 1919—23, G. Cederlund 1923—24,
K. Ström 1924—26 och är sedan 1926 T.
Ham-marén. Särsk. under Lindberg och Ström har
teatern gjort sig bemärkt för moderna
regiexperiment. Lilla teatern öppnades 1922
av Viran Rydkvist, som fortfarande leder den.
sedan 1926 i nybyggd lokal. Bland småscener
av mera tillfällig art under senare år må
nämnas Pallasteatern. Friluftsscener finnas
i Slottsskogen samt å Liseberg och Långedrag.
G.K-g.
Musik. Under 1600-talet var den uppspirande
musikodlingen i G. huvudsaki. koncentrerad till
kyrkan och skolan. Orgelverk funnos i både
domkyrkan och tyska kyrkan men förstördes
genom eldsvådor. De, som på denna tid och
även under förra delen av 1700-talet svarade
för den offentliga musikutövningen, voro
emellertid två stadsmusikanter. Dessa skulle bl.a.
varje onsdag och lördag vid middagstiden
”underhålla allmänheten med trumpetande från
rådhusets övre våning”. Något eg. konsertliv
uppkom icke förrän efter 1750.
Domkyrkoorga-nisten Olof Liedner (fader till skalden Bengt
Lidner) anordnade mycket uppskattade
konserter och fick efterföljare i C. Dijkman, H. Bäck
m.fl. Konserter gåvos även av resande
virtuoser. Den första orkesterensemblen, bildad på
initiativ av bl.a. Patrik Ahlströmer, framträdde
1773. På 1780-talet hade musiklivet sitt stöd i
en académie de musique, vars konserter diri
gerades av stadsmusikanten La Haye. — En
uppryckning i den musikaliska verksamheten
skedde genom det av C.M. Lundholm 1809
grundade Harmoniska sällskapet, som avlöstes av
Musikaliska öfningssällskapet. Detta ersattes i
sin tur på 1830-talet av Orphei vänner. Såväl
kör- och orkesterverk som operor kommo till
uppförande. En viktig insats i G:s musikliv
gjorde G. Günther, som var en av landets
förnämsta orgelspelare. En ny energisk kraft fick
man i tjecken J. Czapek (se denne). Han
återupplivade Harmoniska sällskapet och blev snart
den ledande själen i stadens musikliv. Ett
värdefullt stöd för sitt arbete hade han några år
— 187 —
— 188 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
