Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs handels- och sjöfartstidning (G.H.T.) - Göteborgs hypotekskassa - Göteborgs högskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORGS HYPOTEKSKASSA
personliga övertygelsens kraft hävda den
individuella frihetens och företagsamhetens idéer
gentemot trycket från organiserad kollektivism
både på vänster- och högerhåll. — G.H.T. har
ss. tidn. bibehållit och utvecklat sin egen typ,
därvid undvikande långt gående
amerikanise-ring och främst eftersträvande sensationsfri
pålitlighet i nyhetsanskaffningen samt nära
kontakt med kulturlivets och världspolitikens
företeelser. Förbindelserna med utlandet
förmedlas av talrika egna korrespondenter, och de
kulturella förhållandena i vidsträcktare
mening belysas genom art. på den dagl.
återkommande, annonsfria sida, som uteslutande ägnas
dem. Bland icke-redaktionella medarbetare
här märkas nu (1932) S. Bergelin, A. Blanck,
S. Brisman, I. Harrie, R. Josephson, Hans
Larsson, Albert Nilsson, A. Nyman, Hans
Pettersson, A. L. Romdahl, C. Skottsberg, F. W.
Hirst, M. Lauesen, L. Maury, E. Skavlan m.fl.
— För att motsvara de utomordentliga krav,
en stor middagstidn. ställer på utgivningens
snabbhet, har G.H.T:s tekniska utrustning slag
i slag utvecklats och fullkomnats. Vid den
senaste genomgripande moderniseringen (jan.
1931) övergick tidn. från 6- till 7-spaltigt
format. — Bland G.H.T:s forna och nuv. fasta
medarbetare märkas C. M. Ekbohrn (1844—
50), Viktor Rydberg (1848—50 och 1855—76),
tidn:s ”flygande korrespondent” M. Rubenson
(1865—99), K. Warburg (1877—1918), Alfred
Jensen (1884—92), A. Brunius (1918—24), E.
Wettergren (1924—28), J. Rabe (1918—27), F.
Henriksson (1899—1919), G. Siösteen (från
1897), Sigurd Hansson (1901—09 och från
1913), Knut Petersson (2:e red. från 1923), B.
Baeckström (från 1919), A. Beijer (1924—26
och från 1928), G. Jeanson (från 1930), H.
Sö-derhjelm (från 1923). — G.H.T. äges av
Göteborgs handelstidnings a.-b. med ett
aktiekapital på 1 mill. kr. Bolaget utger även
varannan-dagstidn. ”Handelstidningens veckoblad” samt
(sedan 1902) det lokala förmiddagsbladet
”Gö-teborgs-tidningen”. I bolagets tjänst äro c:a
500 personer fast anställda. H.S-m.
Göteborgs hypotekskassa, A.-b., började 1896
sin verksamhet, vilken består i långivning mot
inteckning i fast egendom i Göteborg och
omnejd. Omslutning 31/i2 1930 53,s mill. kr., därav
aktiekapital 4,5 mill. Lth.
Göteborgs högskola. Närmaste föregångare
till G. h. var den offentliga
föreläsningsverk-samhet, som på 1840-talet inleddes av
Vetenskaps- och vitterhetssamhället, längre fram
utvidgades i samarbete med det 1861 öppnade
museet och från 1871 understöddes av staden.
Diskussionen inom kulturliberala kretsar om
fastare former för denna verksamhet gällde
på 1860-talet en ”fri akad.” — formuleringen
lär vara Viktor Rydbergs —, och tanken
omfattades med iver av bl.a. S. A. Hedlund. Sedan
fabrikören F. Lundgren donerat 400,000 kr.
”till grundfond för en högre bildningsanstalt
el. högsk.” och grosshandlaren E. Magnus
200,000 kr. till inrättande av ”ett univ., lämpat
efter nutidens behov”, tog diskussionen på
1880-talet ny fart. Såväl ”friakademisterna”
som förkämparna för en handelshögsk.
besegrades av en urspr. minoritetsriktning, vars
talan fördes av S. Wieselgren. Denne hade redan
långt tidigare väckt tanken på en högsk. av
univ.-typ, och tack vare hans inflytande på
konsul Oscar Ekman blev ett villkor i detta
syfte fästat vid den donation (500,000 kr.) för
ändamålet, som 1887 gjordes av Ekmans
kompanjon D. Carnegie. 10/n 1887 fattades
stadsfullmäktiges beslut om G. h:s grundande, och
% 1889 stadfäste K. m:t statuterna, enl. vilka
den har till uppgift ”att meddela vetenskaplig
undervisning och befordra vetenskaplig
forskning”. Sedan Ekman skänkt 200,000 kr. ”till
undanrödjande av hindren för högskolans
snara öppnande”, kunde detta äga rum 15/# 1891. —
Ytterligare donationer ha sedan gjorts av bl.a.
Ekman och hans arvingar (Oscar Ekman d.y.,
friherrinnan Louise Falkenberg, friherre K.
Langenskiöld och hans maka), Olof och
Caro-line Wijk, Erik och Emily Wijk, Hj. Wijk,
Aug. Röhss, A. och J. Carnegie, G. F. Bratt,
I. Wærn (och hans arvingar), Gustaf Ekman,
Johan Ekman, Adolf och Gertrud Bratt, Dan
och Ann-Ida Broström, G. Werner, Knut och
Ingeborg Mark, H. Mannheimer, N.
Hammarström. Stipendiefonder ha skänkts av D. och
J. Carnegie, H. Ahrenberg, G. Heyman, O.
Ekman, J. Paulson, S. Heyman. — G.h:s fonder,
som förvaltas av drätselkammaren, uppgingo
31/i2 1931 till kr. 7,490,201 kr. Ända till 1918
kunde utgifterna helt bestridas ur fondernas
avkastning; sedan nämnda år ha
stadsfullmäktige lämnat bidrag till dyrtidstillägg, vilket
under 1931 utgick med 68,218 kr. Förvaltningen
granskas av 3 revisorer, varav 1 utses av K.
m:t och 2 av stadsfullmäktige. — G.h. står
under ledning av en styrelse av 9 led.: ordf,
förordnad av K.m:t (hittills landshövdingen), 4
led., valda av stadsfullmäktige, 3 av kulturella
inst. samt G. h:s rektor. Prof, utnämnas av
styrelsen, och utnämningen stadfästes av K.
m:t. I övrigt sorterar G.h. under kanslern för
rikets univ. — Vid sitt öppnande hade G.h.
7 professurer; sedan 1931 äro de 21. De
omfatta de ämnen, som vanl. tillhöra en
humanistisk fakultet, och därjämte östasiatisk
språkvetenskap och kultur, nationalekonomi och
so
— 195 —
— 196 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
