Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs högskola - Göteborgs kamgarnsspinneri a.-b. - Göteborgs kungl. vetenskaps- och vitterhetssamhälle - Göteborgs morgonpost
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORGS MORGONPOST
ciologi, etnografi, geografi, oceanografi och
botanik. — Studenternas antal var under första
terminen 22, h.t. 1931 367, därav 111 kvinnliga.
1907 ombildades studenternas frivilliga
sammanslutning till studentkår, vilken de
studerande äro skyldiga tillhöra. — Rätt att anställa
filosofiska examina i de ämnen, som äro
företrädda av professur, erhölls 1893 för 5 år; den
har sedan förnyats, senast 1923 för 10 år.
Examina avlades t.o.m. 1907 inför en
examens-kommission med en av K.m:t förordnad ordf.;
med den nya examensstadgans införande
bortföll denna kontroll. Den första högtidliga fil.
d:r-promotionen hölls 1903, den 10:e 1931;
dessutom har ett antal utnämningar inför
lärarerådet ägt rum. — G.h., som till 1907 varit
förlagd i f.d. Schillerska skolans hus, fick nämnda
år sin nuv. byggnad, en gåva av Oscar Ekman,
uppförd efter ritningar av arkitekterna E. Hahr
och E. Torulf. Studentkåren kan under 1932
inflytta i egen byggnad. — Ss. G.h:s bibi,
fungerar Göteborgs stadsbibl. (se d.o.), vari G. h:s
samlingar ingå och som disponerar över dess
bytesskrifter (”G.h:s årsskrift”, som sedan 1895
utkommit i 37 band, samt d:r-avh.). G.h. har
dessutom ett seminariebibl. och inst. för
oceanografi samt psykologi och pedagogik. För
undervisningen i konsthistoria, etnografi, geografi
och botanik samarbetar. G.h. med andra inst.:
Konstmuseet, Kulturhistoriska museet,
Sjöfarts-museet, Botaniska trädgården. Till G.h. äro
anslutna inst. för ortnamns- och dial.-forskning
och för folkminnesforskning samt ett flertal
vetenskapliga föreningar. — G.h. deltager även
i den allmänna bildningsverksamheten. Sedan
1902 ha sommarkurser hållits i tur med univ.
och Stockholms högsk., och sedan 1930 ha
univ.-cirklar under lärarrerådets ledning
anordnats. Varje läsår hållas ett 20tal för
allmänheten avsedda, populärt vetenskapliga
föreläsningar, av vilka en serie om 44 bd utkommit
i bokform. Härvid medverka även från andra
håll inbjudna vetenskapsmän, för vilket
ändamål G.h. förfogar över en till S. A. Hedlunds
minne stiftad fond. Dessutom ha icke-studenter
möjlighet att ss. ”auskultanter” följa även den
eg. examensundervisningen — jämte de
offentliga föreläsningarna enda kvarlevan av den
urspr. tanken på en ”fri akad.”. — Litt.: O.
Sylwan, ”översikt av G.h:s uppkomst och dess
utveckling 1891—1916” (1916); L. Wåhlin &
J. V. Johansson, ”G. h:s matrikel 1891—1916”
(s.å.); E. Långström & G. Stern, ”G. h:s
studenter 1891—1916” (s.å.); ”G. h:s studentkår”
(porträttalbum 1907—21, utg. 1912 och 1922);
årsredogörelser m.m. från 1891. J.V J.
Göteborgs kamgarnsspinneri a.-b., grundat
1896, sysselsätter o. 450 arbetare. Omslutning
31/i2 1930 4,8 mill. kr., därav aktiekapital 2,j
mill. Lth.
Göteborgs kungl. vetenskaps- och
vitterhetssamhälle. 1773 stiftades av dåv. lektorn,
sedermera biskopen i Kalmar M. G. Wallenstråle
Vitterhetssocieteten som utvidgning av den av
lektor Joh. Rosén 1759 bildade, rent lokala
Vitterhetsklubben. I 1775 års stadgar upptogs
nuv. namnet jämte det utsträckta programmet
att befrämja vetenskap och vitterhet, och 1778
fick samhället kungl. stadfästelse. Det har
utövat en omfattande verksamhet, dels genom
att belöna tävlingsskrifter i utlysta ämnen, dels
och framförallt genom att utgiva ”Handlingar”
(5 följder, fr.o.m. 1788), innehållande skrifter
av samhällets led. el. andra. Utom hedersled,
och utländska led. räknar samhället (högst)
100 led., som kompletteras genom inval och
f.n. äro uppdelade i Vitterhetsavd. (vartill höra
vitterhet, de sköna konsterna samt de
historiska vetenskaperna) ©ch vetenskapsavd. med
dess 6 klasser (matematik och mekanik; fysik,
kemi, geologi och fysisk geografi; zoologi,
botanik, genetik; medicinska vetenskaper;
ekonomiska samt rätts- och statsvetenskaper;
teologi, filosofi samt språkvetenskap). 24/i (Gustav
HI:s födelsedag) firas årshögtiden genom
offentlig sammankomst. Ordf, väljes för 1 år och
sekreteraren för obestämd tid. Samhällets
donationsfonder utgöra 220,000 kr.; dess bibi.,
som väsentligen består av skrifter, erhållna
genom byte med in- och utländska inst. (o. 200),
är deponerat i Göteborgs stadsbibl.
Samhället grundade 1833 Naturhistoriska museum,
som 1861 uppgick i Göteborgs museum.
— Litt.: J. Biörklund, ”Berättelse om G.K.V.V.
S.” (1878); N. Beckman, ”G.K.V.V.S. 1778—
1928” (1928); S. Aberstén, ”Förteckning över
G.K.V.V.S :s ledamöter 1774—1927” (1902—28);
E. Nachmanson, ”Förteckning över G.K.V.V.
S:s ledamöter 1774—1927” (1928); S. Aberstén,
”Förteckning över skrifter utg. av G.K.V.V.S.
1907—1927” (1907—28). S.A-n.
Göteborgs niorgonpost, daglig morgontidn. i
Göteborg. När ”Göteborgsposten” genom köp
i sept. 1896 övertogs av ett nybildat bolag, som
gav tidn. vänsterfärg, grundade tidn:s
dittills-varande red. med fil. d:r Fredrik Äkerholm i
spetsen ett nytt tidn.-bolag, som under
namnet ”Morgonposten” fortsatte tidn. i
konservativ anda. Fr.o.m. 1907 heter denna tidn. ”G.
m.”. Åkerblom, som var red. till sin död 1901,
efterträddes av E. Ander (d. 1915), som
redigerade tidn. till 1913, då fil. lic. Hakon
Wigert-Lundström (f. 1875) blev huvudred. Tidn.
utvecklades rätt snart till den västsv. högerns
ledande organ. Från dess tryckeri utgivas den
— 197 —
— 198 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
