Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stadsbibliotek - Göteborgs stift - Göteborgssystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORGSSYSTEMET
nordisk litteratur och sv. dramatik. Bland
specialsamlingar märkas de kinesiska och
egypto-logiska saml., bland handskrifter de
Hedlund-ska och Wieselgrenska brevsaml. 1931
fram-togos för läsning på stället 70,380 bd och
hem-lånades 23,334. Antalet besök var 39,728. —
Bibl.-byggnaden invigdes 1900; en tillbyggnad
togs i bruk 1928. — G.s. står under förvaltning
av en styrelse på 10 personer (6 utsedda av
stadsfullmäktige, 2 av högsk., 1 av museet, 1
av Vetenskaps- och vitterhetssamhället). Den
vetenskapligt utbildade personalen består av
överbibliotekarien, 2 förste och 2 andre
bibliotekarier samt 7 amanuenser. Chef var 1890—
1927 L. Wåhlin och är sedan sistn. år S.
Hallberg. S.Hbg.
Göteborgs stift bildades 1620, då från Skara
stift avskildes Göteborg med s. Västergötland.
Härtill lades senare de erövrade provinserna
Halland (1645) och Bohuslän (s. delen 1658,
n. delen 1693). Den till stiftet hörande
församlingen Hishult ligger delvis i Skåne.
Stifts-chefen, som till en början var superintendent,
fick biskopstitel 1665. Stiftet räknar (1931) 14
kontrakt (Domprosteriets södra; Älvsyssels
södra; Älvsyssels norra; Orusts och Tjörns;
Vikornas södra; Vikornas norra;
Domprosteriets norra; Marks och Bollebygds; Kinds;
Fjäre och Viske; Varbergs; Falkenbergs;
Halmstads; Laholms); 126 pastorat, 24 stads- och
252 landförsamlingar. 708,936 inv.; 15,012,is
kvkm. A.M-n.
Göteborgssystemet. Lagstiftningsåtgärderna
för nykterhetens främjande kunna avse såväl
tillverkningen som försäljningen av de
alkohol-haltiga dryckerna. Rent principiellt kunna
dessa lagar växla mellan de båda
ytterligheterna fullst. näringsfrihet och fullst.
alkoholförbud. I de flesta civiliserade länder är det i våra
dagar främst alkoholförsäljningen, som är
föremål för lagstiftningsarbetet.
Partihandelsbe-stämmelserna sakna i regel större betydelse för
allmänheten, medan däremot föreskrifterna
rörande detaljhandeln med alkoholdrycker,
såväl utminuteringen som utskänkningen, så
mycket mera ingripa i den enskildes intresse.
Sverige har på detta område under tidernas
lopp lämnat tvenne självständiga, mycket
uppmärksammade bidrag, G. och
Stockholmssyste-met (se d.o.), båda utgörande
koncessionssy-stem och stående mellan ovannämnda båda
ytterligheter. Dessa båda system ha organiskt
vuxit upp ur den grund, som lades av 1853/54
års riksdag — 1855 års
brännvinstillverknings- och brännvinsförsäljningsförordningar—,
varigenom den s.k. husbehovsbränningen
inskränktes till ett minimum för att snart
därefter helt avskaffas. Som en röd tråd har
allt
sedan dess genom sv. alkohollagstiftning gått
en strävan att tillbakahålla och så vitt möjligt
tillbakatränga alkoholbruket. I de flesta städer
bildades efter mönster av ett redan 1850 i
Falun stiftat bolag utminutering- och
utskänk-ningsbolag av den typ, som efter det 1865
upprättade Göteborgsbolaget erhållit benämningen
G. Falubolaget övertog all krogrörelse i
staden, icke för att bereda bolagets delägare
ekonomisk vinst, utan i syfte att genom sättet för
handhavandet av rörelsen hämma superiet samt
att genom vinstens överlämnande till ”någon
för staden nyttig el. välgörande inrättning”
gagna det allmänna. Detta experiment utföll
till allmän belåtenhet och efterföljdes i vissa
andra städer, och 1855 års
försäljningslagstift-ning legaliserade därefter bolagssystemet.
Göteborgsbolaget, till vilket initiativet togs av red.
S.A. Hedlund, fick en mera utbildad
organisation. Bolaget skulle med ensamrätt övertaga
alla krogrättigheter i staden. Till staden ocb
hushållningssällskapet skulle bolaget redovisa
ej blott de lagstadgade minimiavgifterna utan
även nettovinsten av rörelsen intill samma be
lopp, som erlagts av de förutvarande
rättig-hetsinnehavarna. Den vinst, som därutöver
kunde uppstå, skulle bolaget använda till
”något för den arbetande klassen nyttigt och
välgörande ändamål”. Rörelsen skulle anordnas
så, att utskänkningsställena, med
tillbaka-trängande av alkoholutskänkningen, huvudsaki
finge karaktären av matställen för
arbetarklassen; för främjande härav skulle mathållningen
och försäljningen av andra drycker än
spritdrycker, alltså maltdrycker, kaffe, te, choklad
och läskdrycker, överlämnas åt lämpliga före
ståndare för utskänkningsställena, vilka själva
skulle äga taga vinsten av denna del av
rörelsen. Experimentet slog väl ut. Ett stort
antal av de gamla krogarna stängdes; de övriga
erhöllo ljusa, rena, varma och rymliga lokaler.
Kroglivet humaniserades. Fylleriet gick
tillbaka. Sederna och välståndet hos den fattigare
befolkningen förbättrades. För
överskottsvin-sten upprättades el. understöddes värmestugor,
folkbad, folkbibi. etc. — G:s sist antydda mera
positiva verksamhet omöjliggjordes dock snart
genom 1873 års försäljningslagstiftning, enl.
vilken hela den uppkomna vinsten skulle gå till
det allmänna, att fördelas efter i lag bestämda
fördelningsregler. Detta förändrade givetvis
väsentligt systemets karaktär — under tiden
hade Göteborgsbolag bildats i de flesta städer i
riket. Men även i andra, på sitt sätt ännu mera
väsentliga hänseenden, kom G. delvis bort från
sina ursprungliga principer. Det enskilda
vinstintresset blev aldrig helt bortkopplat från
detaljhandeln med alkoholdrycker, en ännu i
— 209 —
— 210 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
