Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs revir - Göteborgs sjöfartsmuseum - Göteborgs sparbank - Göteborgs stadsbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORGS SJÖFARTSMUSEUM
avverkning å statsskogar 5,526 kbm. Reviret är
delat i 4 bevakningstrakter. E.S.-P.
Göteborgs sjöfartsmuseum grundades 1913 av
Nautiska föreningen i Göteborg samt övertogs
1917 av den för ändamålet bildade föreningen
Göteborgs sjöfartsmuseum, som s.å. av skepps-
Modell till Göteborgs sjöfartsmuseum.
Ritningarna av Karl M. Bengtson. Kampanilen krönt
av en figur av Ivar Johnsson.
redaren Werner Lundqvist erhöll en donation
på 100,000 kr. Till Göteborgs stad donerade
1918 det Broströmska familjebolaget,
Ångfartygs a.-b. Tirfing, på initiativ av
skeppsredaren Dan Broström 1 mill. kr. för uppförande
av en museibyggnad. Museet har dessutom 1923
erhållit en donation av Dan Broström på
150,000 kr. och 1930 en av fru Ann-Ida
Broström på 100,000 kr. Sedan Göteborgs stad
1918 upplåtit fri tomt för museet i den s.k.
Gamla Varvsparken vid Stigbergstorget,
påbörjades arbetet med museibyggnadens uppförande
1930 efter ritningar av arkitekt Karl M.
Bengtson. Byggnadsarbetet slutfördes 1932.
Sjöfarts-museet inrymmer följ, huvudavdelningar: den
äldre och nyare sjöfarten, skeppsbyggeriet,
oceanografien samt fisket med akvarium. Den
Modell till ostindiefararen ”Finland”, byggd
1761 i Stockholm. Ett av Göteborgs
sjöfarts-museums värdefullaste föremål.
intill byggnaden stående kampanilen har
bekostats av Nationalfonden för sjökrigets offer
som ett minnesmärke över under sjökriget
fallna sv. sjömän. Kampanilen, som jämväl ritats
av arkitekt Bengtson, krönes med en
kvinnofigur, en sörjande moder, utförd av konstnären
Ivar Johnsson i Stockholm. O T g.
Göteborgs sparbank, Sveriges äldsta
sparbank, grundades 1820 på initiativ av den från
Stettin inflyttade köpmannen Eduard
Luden-dorff. Omslutning 31/i2 1931 120,9 mill. kr.,
därav egna fonder 7,8 mill., vilket innebär, att
sparbanken till storleken var den 3:e i
ordningen av landets enskilda sparbanker. — Litt.:
G.G. Weibull, ”G.s. 1820—1920” (1920). Lth.
Göteborgs stadsbibliotek grundades 1890 i
närmaste samband med stiftandet av Göteborgs
högsk. Göteborgs musei bibi., som redan i
viss mån hade karaktär av ett stadsbibl.,
tjänade som grundstomme. Detta bibi, hade
tillkommit i samband med museets stiftande 1861,
väsentl. på grundval av det Göteborgs
vetenskaps- och vitterhetssamhälle tillhöriga
Naturhistoriska museets bibi., vartill nämnda
samfund fogat sin egen boksaml., dock utan att
frånträda äganderätten. Vitterhetssamhället
har alltsedan i museibibl., resp, stadsbibl.
deponerat sina betydande, huvudsaki. genom byten
gjorda förvärv. Högsk. har bidragit dels
genom tillfälliga och årliga anslag (nu 1,500 kr.
årl.), dels genom depositioner, dels genom
bytesmaterial. Stora donationer av penningar
och bokgåvor ha tillfallit G.s. Särsk. må
nämnas G. Heymans (1915) av inemot 700,000 kr.
samt Lars Månssons i Tranemåla och C.
Snoil-skys boksaml. Fr.o.m. 1921 erhåller G.s. i
princip, med vissa bestämda undantag, de ex. av
varje tryckt skrift, som enl. T.F. underställas
granskning av justitieministern el. hans
ombud i landsorten. Det ekonomiska beroendet
av Göteborgs stad har blivit allt större: stadens
anslag utgår för 1932 med 205,029 kr.; övriga
inkomster uppgå till 35,900 kr. — Efter den
moderna bibl.-rörelsens genombrott är
benämningen stadsbibl. för G.s. snarast missvisande.
Det är icke ett folkbibi, som t.ex. Stockholms
stadsbibl., vars närmaste motsvarighet i
Göteborg är Dicksonska bibi. Men det är icke heller
uteslutande ett vetenskapligt bibi, i sträng
mening, utan därjämte ett kommunalt bibi.,
tillgodoseende den stora allmänhetens behov av
litteratur för studier och referens
(skönlitteratur på svenska utlånas ej). — Bokbeståndet
antages omfatta inemot 300,000 bd, vartill
komma smärre skrifter, kartor, handskrifter
o.s.v. G.s. har i likhet med högsk. en
övervägande humanistisk karaktär. Väl
tillgodosedda äro särsk. ämnena klassisk filologi,
forn
— 207 —
— 208 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
