Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Ha. - H.a. - Haag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H är den 8:e bokstaven i det vanliga
euro-peiskt-latinska alfabetet. Det upptogs av
romarna från d.ä. grekiska bokstavsraden; i
senare grekiska betecknar det e. I de
germanska språken uttalas det i regel som h. I
svenska, norska och danska är det stumt i
förbindelsen hj och hv (det senare i sv. nu ersatt
av skrivningen u). I nyisländska beteckna hl,
hn och hr tonlöst l, n och r. I tyska uttalas
icke h inuti och i slutet av ord. Det är i
engelskan stumt i vissa ord av romansk härkomst,
t.ex. heir, honest, honour, hour- gammalt hv
tecknas i engelska wh, t.ex. which. I de
romanska språken är det i uttalet i allm. försvunnet
men uttalas i rumänskan som x, resp. x. —
H-ljudet har fonetiskt en ytterst skiftande
karaktär; strängt taget finnas lika många h-ljud
som vokaler, men de göra alla ett enhetligt
intryck. — Det sv. 7i-ljudet i arvord går tillbaka
på indoeuropeiskt k, t.ex. horn (lat. cornu),
hund- i hundra (lat. centum). Mellanstadiet
ch (x, Z) avspeglas ännu i vissa nordiska dial.
— Redan under vikingatiden försvann i svenska
och danska h framför l, n och r, t.ex. sv. lott
(isl. hlutr), niga (isl. hniga). Framför j och v
bortföll h betydligt senare i de nordiska
språken (i nyisl. uttalas dock h framför j med
ljudet x, hv som kv m.m., och i vissa norska
och sv. mål har hv övergått till kv el. gv). E.H.
Mus., benämning på normalskalans 7:e ton
(det medeltida tonsystemets 2:a; jfr A, mus.).
I de romanska länderna kallas tonen si.
Urspr. hette tonen b och skrevs H ; på gr.
av mindre korrekt skrivsätt skrevs tonen
efter hand h och benämndes i överenstämmelse
härmed h. E A.
H är kemiska tecknet för grundämnet väte,
h tecken för elektriska enheten henry (se
Elektriska enheter); å sv. automobiler
betecknar H Kalmar län.
Ha., internationell beteckning för hektar.
H.a., förk. för lat. hoc anno, detta år.
Haag, holl. ’s Gravenhage el. den Haag, fra.
la Hage, eng. the Hague, residensstad i
Nederländerna och huvudstad i prov. Zuid-Holland,
vid Nordsjön; 432,680 inv. (1930). Trots
storleken har den regelbundet byggda och rika
staden en lugn och förnäm prägel. Kanaler, som
äro så karakteristiska för holländska städer,
finnas här mera sparsamt. Kring Hofvijver, den
gamla slottsdammen, ligga H:s äldsta kvarter (se
nedan), v. härom en stor öppen plats,
Buiten-hof, och vid denna tornet Gevangenport. I
denna stadsdel finnas statens flesta
förvaltnings-byggnader. Ö. om Hofvijver ligger Plein, ett
viktigt trafikcentrum, s. och s.v. härom de mest
betydande affärskvarteren. Kring denna äldsta
stadsdel utbreda sig nyare kvarter med breda,
raka gator, planteringar, torg och öppna platser;
i utkanterna villakvarter. I ö. delen av staden
ligger den stora parken Haagsche bosch. Vid
stranden av Nordsjön ligger Scheveningen,
fiskehamn och badort, sedan 1925 inkorporerat med
H. och förbundet med den inre staden genom
spårvägar och elektriska järnvägar.
Scheveningen, som nu är sammanväxt med H., besökes
årl. av o. 50,000 badgäster. — Industrien är
obetydlig, tillverkning av möbler, fajans-, guld- ocb
silverarbeten. H. intar en betydande plats i den
internationella konsthandeln och är
Nederländernas förmögnaste stad. — Det för grevarna av
Holland byggda slottet (se nedan) s. om Vijver,
vilket delvis kvarstår och som sedan tillökats
med flera byggnader till ett slutet, pittoreskt
komplex, upptages nu dels av generalstaterna
(riksdagen), dels av regeringsdep. och högsta
domstolen. Intill detta ligger (åt ö.)
Maurits-huis, byggt 1633—44 i elegant högrenässans (av
tegel och huggsten), urspr. oranisk fursteboning,
nu H:s förnämsta tavelmuseum med bilder av
Rembrandt o.a. Hollands förnämsta målare. Av
stadens gamla kyrkor härstamma Groote kerk
från medeltidens slut (gotik), Nieuwe kerk (med
Spinozas grav) från 1600-talet. Rådhuset, byggt
1565 (förnyat 1882), är en vacker
renässansbyggnad, som bl.a. innesluter en tavelsamling.
Det kungl. slottet, urspr. en 1600-taisbyggnad,
har sin nuv. prägel från 1800-talets början.
Utanför staden (i parken ö. därom) reser sig
det forna lustslottet Huis ten Bosch i
senrenässans. Det kungl. bibi., med över 1 mill. bd,
innesluter också en rik samling av mynt,
gem-mer m.m. H. har flera andra museer: en
antiksamling, ett stadsmuseum (med historiska
samlingar), Oranien-Nassau-museet, Museum
Meer-manno Westreenianum (med handskrifter och
inkunabler), Sebastiansdoelen (ett gilleshus från
1630), Mesdagmuseet (1800-tals-konst),
Kroeller-Müller-museet, det av A. Bredius stiftade
museet m.fl. — O. 1250 grundades vid nuv. H. ett
jaktslott, tillhörigt grevarna av Holland, deras
residens från Vilhelm III. Det samhälle, som
växte upp kring slottet, fick på gr. härav stor
— 219 —
— 220 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
